Syftet med denna studie var att undersöka hur en skolgård på en F-9-skola används och kanutvecklas för att främja lek, rörelse och lärande utifrån både ett elev- och ett pedagogperspektiv.Studien genomfördes med en kombination av undersökningsmetoder.
Studiens resultat visade att de yngre eleverna i undersökningen använde skolgården oftare och dess miljö på ett mer varierat sätt än de äldre eleverna. De yngre eleverna gav exempel på olika fantasilekar, olika sporter och på rörelselekar samt på avslappning. Flera av de äldre eleverna uppgav spontant att de tillbringade de flesta av sina raster inomhus och det går att antyda att det finns en annan rastkultur bland de äldre eleverna. I övrigt visade studien att skolgården främst nyttjades till olika sporter eller rörelselekar samt till avslappning av de äldre eleverna. Resultatet tyder vidare på att både de yngre och de äldre eleverna inte var nöjda med deras möjligheter att utföra olika aktiviteter som de uppskattade t.ex. att spela fotboll. Pedagogerna som intervjuades använde skolgården i sin undervisning i varierad grad och såg både fördelar och nackdelar med skolgården som lärmiljö.
I studien framkom flera förslag och önskemål från elever och pedagoger som kan vara användbara för att utveckla lek, rörelse och lärande på skolgården. Exempelvis gavs förslag på en skrotgård för att främja bygg- och konstruktionslek även sommartid samt att föra in mer ostrukturerat material på skolgården för att främja både lek och rörelse. I studien framkom även att skolgården skulle gynnas av fler avgränsade ”rum” för fantasilek. Gällande rörelse fanns önskemål om bl.a. nya fotbollsmål, basketmål/plan, plats för att åka skatebord/longbord samt en mer kuperad skolgård. Förslag som rörde lärmiljön på kolgården var t.ex. att måla pedagogiska motiv på asfalten, en samlingsplats för utomhus lektioner och fast material som gungbräda och rutschkana.