I denna studie undersöks kurders historiebruk kring Anfal-kampanjen och dess betydelse för sex kurdiska individer. De intervjuade består av ett mindre urval av kurder som lever i Sverige. För att besvara syftet har en kvalitativ forskningsansats tagits som utgått från Steinar, Brinkmann och Kvales kvalitativa forskningsintervju. Forskningsintervjun är halvstrukturerad.
Studiens resultat har vidare analyserats utifrån teorierna om historiebruk. Teorin om historiebruk förklarar hur historien används för att bland annat fylla existentiella, vetenskapliga, moraliska och ideologiska syften. De olika topologierna användas som ett analysinstrument för att förstå hur kurderna, med samma bakgrunder, och olika mål och intressen, använder sig av historia. Samtidigt som de olika formerna av historiebruk kan användas för att precisera och analysera särskilda former av historiebruk kan de, då de brukas av individer, gå in i varandra och i enstaka fall utesluta varandra.
Studiens resultat visar att de intervjuade främst använder den kurdiska historien för att fylla ett existentiellt syfte. På så sätt använder de historien för att orientera sig i nuet och att förstå sig själva. Resultatet visar även de intervjuade använder historien för att stärka sin identitet, inte glömma sina rötter, den förflutna händelsen av Anfal-kampanjen och skapa en känsla av stabilitet i den.