I kunskapssamhället av idag finns matematiska och digitaliserade strukturer i stort sett överallt ochinom alla områden och på grund av detta innehåller även de nationella slutproven för sfi olika slagstabeller, diagram och statistiska texter. Huvudsyftet med denna undersökning är att få kunskap omvilka utmaningar sfi-studenten möter i dessa uppgifter samt vilka förkunskaper som krävs för att lösadensamma. Sfi-undervisningen är en kvalificerad språkutbildning och frågan är om den räcker till föratt möta det utvidgade litteracitetsbegreppet.För att finna svaret på denna frågeställning görs en litteraturstudie som sedan kompletteras med enanalys av det matematiska innehållet i de nationella slutproven för kurs C och D. Detta materialjämförs sedan med framtagna styrdokument och kursplaner för sfi-undervisningen.I kursplanen för svenska för invandrare nämns matematiska kunskaper endast i kunskapskraven iform av att studenten ska kunna hämta och förstå information i olika uppgifter av matematiskkaraktär. Kursplaner för sfi och de nationella slutproven förutsätter att procentbegreppet redan ärkänt för studenten vilket är ett problem för studenter utan matematiska förkunskaper.Det är ett problem för lågutbildade invandrare att sfi-utbildningen inte innehåller alla de kunskapersom behövs för att leva och verka i det svenska samhället. För de som är analfabeter finns läs- ochskrivinlärning. För de som saknar matematiska förkunskaper finns ingenting. I Sverige är kunskapenatt kunna läsa och skriva en självklar kunskap. Likaså är det självklart att vi kan viss matematik ochatt vi kan läsa olika matematiska strukturer. Denna kunskap är så självklar att den blir osynlig och viglömmer att vi alla har lärt oss den kunskapen någonstans.