Syftet med uppsatsen har varit att undersöka inrättandet av folkskolan i Kiruna och organiseringen av den under åren 1900-1912. För att besvara syftet ställdes frågor om vem som skulle ha ansvaret för organiseringen och uppbyggnaden av folkskolan i Kiruna, vilka behov av skollokaler och annat material som fanns och hur diskussionerna om kostnaderna gick samt hur behovet såg ut gällande rekrytering av lärare och vilka krav som ställdes på dem. Uppsatsen är i huvudsak kvalitativ med källor som främst består av protokoll, bilagor och litteratur från det lokala kommunarkivet och det lokala biblioteket.
Vid undersökningen visade det sig att det framförallt var gruvbolaget LKAB som ledde organiseringen av undervisningen i Kiruna och tog ansvaret både vad gällde kostnader och skollokaler. Det fanns ett ständigt ökande elevantal som bidrog till ett ständigt behov av nya skollokaler och lärare, vilket inte alltid kunde ordnas i den brådska som krävdes. Trots vissa bekymmer verkar folkskolan i Kiruna ha fungerat tillfredsställande och ha gett eleverna den undervisning som folkskolestadgarna krävde. Även om socknen sedermera tog över skötseln av undervisningen så visar undersökningen att någon undervisning sannolikt inte skulle ha kommit till stånd i så snabb takt om det inte vore för LKAB, därför kom denna uppsats i mångt och mycket att handla om bolaget och folkskolan.