Syfte: I föreliggande litteraturstudie var syftet att beskriva vilka faktorer som har betydelse för implementering av vetenskaplig evidens i klinisk omvårdnad samt att jämföra dessa faktorer med ramverket PARIHS implementeringsteori.

Metod: Artiklar söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Inklusionskriterierna uppfylldes hos 21 artiklar vilka gick vidare till kvalitetsgranskning. Slutligen kvarstod 16 artiklar vilka resultatet baserats på. Artiklarna analyserades genom identifiering av likheter och skillnader i innehåll avseende faktorer av betydelse för implementering.

Resultat: Enligt studiens resultat omfattar evidens egenskaper hos evidens och intervention samt patienters möjlighet att vara involverade i projektgruppen. Kontext bestod av resurser på arbetsplatsen, ledarskap och mentorskap samt attityder och åsikter hos personalen. Facilitering innefattade säkerställande av att personalen besatt kunskap och hade relevant utbildning, att det fanns ett multidisciplinärt samarbete samt att vedertagna implementeringsstrategier användes.

Slutsats: Resultatet från studien svarar i hög grad mot PARIHS element evidens, kontext och facilitering. Författarna är av uppfattningen att implementering av vetenskaplig evidens är en komplex process där ett flertal olika faktorer samverkar, vilket bekräftas av beskrivning av implementering utifrån ramverket PARIHS. Implementering kräver kunskap om hur positiva och negativa faktorer kan förstärkas respektive minskas utifrån rådande förutsättningar.