En bärande tanke i examensarbetet har varit att koppla didaktiken i andraspråk till den egna framtida främmandespråkundervisningen (moderna språk/tyska) i grundskolans senare år. Inspirerande har andraspråksdidaktikens konstruktiva syn på språkliga brister som ett tecken på språklig utveckling och som en tillgång i undervisningen varit. Avgörande har även intrycket varit att andraspråksundervisningen inte fokuserar på explicit grammatik och traditionell glosinlärning i samma utsträckning som främmandespråkundervisningen.
Examensarbetet består av två delar. I arbetets första del redovisades undersökningar där elever angett de traditionella undervisningsmomenten glosinlärning och grammatikundervisning som orsaker till att de hoppat av språkvalet. För att få en indikation på de fokuserade undervisningsmomentens utrymme (arbetet avgränsar begreppen till explicit grammatikundervisning och traditionell glosinlärning) och betydelse i främmandespråkundervisningen genomfördes två förundersökningar. Förundersökningarna utgjordes av en enkätintervju med 10 grundskollärare i moderna språk samt en sammanfattning av en diskussionstråd på facebook bland medlemmar från Språklärarnas Riksförbund. Resultatet visade att de fokuserade undervisningsmomenten i allra högsta grad finns representerade i främmandespråkundervisningen i dagens skola. Vidare konstaterades att informanterna anser att undervisningsmomenten är nödvändiga för språkinlärningen och att elevens grammatikkunskaper påverkar betyget. För att finna en förklaring till varför tungt vägande orsaker till elevavhoppen lever kvar i undervisningen av moderna språk i dag, gjordes en historisk genomgång av språkundervisningens metoder och styrdokument. Här kunde de fokuserade undervisningsmomenten konstateras leva kvar som traditioner i dagens undervisning. I jämförande syfte gavs en bakgrund till andraspråksundervisningens utformande. Här kunde en avsaknad av undervisningstraditioner noteras. Vidare undersöktes de fokuserade undervisningsmomentens utrymme i aktuella styrdokument för såväl moderna språk som svenska som andraspråk. Uppsatsen konstaterar och diskuterar intrycket av att det är en tolkningsfråga hur språklärare väljer att fokusera på olika delar av undervisningens centrala innehåll och att även kunskapskraven lämnar utrymme för tolkning.
I uppsatsens andra del sammanställdes genom en litteraturstudie och kvalitativ analys av språkdidaktisk forskning (främmandespråk och andraspråk) generella, språkfrämjande faktorer. I litteraturstudiens sammanställning av språkfrämjande faktorer söktes belägg för att de fokuserade undervisningsmomenten, explicit grammatikundervisning och traditionell glosinlärning, är språkfrämjande. Slutsatsen som kunde dras var att de fokuserade undervisningsmomenten inte främjar språkinlärningen hos elever i grundskoleåldern. En förhoppning med examensarbetet var att bidra till att minska elevavhoppen i moderna språk och att genom argument baserade på vetenskaplig grund verka för ett undervisningsinnehåll som inte fokuserar på explicit grammatikundervisning och traditionell glosinlärning. Arbetet syftar även till att väcka intresset för språkdidaktisk forskning inom främmandespråk.