Syftet med undersökningen var att ta reda på hur 12 elever i årskurs 7-9 kände sig inför att få
ett anpassat material i klassrummet, det vill säga som skiljer sig från klasskamraternas. Underökningen
ville också ta reda på elevernas upplevelser inför att gå till speciallärare under
lektionstid. Frågan ställs om deras upplevelser i relation till känslan av trygghet, som är avgörande
för att elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Åtta frågor ställdes som syftade
till att svara på dessa frågor, där eleverna fick svara på vilka sorts anpassningar de fick,
samt hur de själva uppfattar och känner inför dessa anpassningar. Även frågor som syftade till
att utröna elevernas mer generella känsla inför hur det känns att arbeta i och utanför klassrummet,
med särskilt stöd ställdes. Jag använde mig av en kvalitativ intervjumetod för att få
ut så nyanserade svar av eleverna som möjligt. Det som framkom av studien är att det råder
viss otrygghet hos eleverna inför att få anpassningar och särskilt stöd i skolan. Det är tydligt
att elever som får arbeta med ett annat material än klasskamraterna känner en viss otrygghet
inför detta. Det framkom också att det underlättat situationen för eleverna sedan de fick egna
datorer i skolan. Då blir inte anpassningarna lika tydliga för de andra eleverna. Av svaren går
också att läsa att flera olika sorters anpassningar görs och att eleverna inte alltid förstår värdet
av anpassningarna eller upplever dem som värdefulla.
2014.