Syftet med denna uppsats är att undersöka hur människan i vissa avseenden påverkaskänslomässigt av skräckfilmen. Vad har antecipationstekniken, identifikation, empati ochchockeffekten för funktion i en skräckfilm? Vad gör de funktionerna för denkänslomässiga upplevelsen av filmen? Finns det ett behov av denna typ av filmer? För attundersöka detta har jag valt att visa två filmsekvenser ur filmen The Conjuring (2013). Dehär två filmsekvenserna visades för män och kvinnor i åldern 18-65. Jag valde denkvantitativa metoden till min undersökning, i form av en enkät med öppna frågor.Enkäten ställer frågor kring hur deltagarna känslomässigt upplevde filmsekvenserna. Jaghar valt att huvudsakligen analysera deltagarnas känslomässiga reaktion utifrånfunktionerna antecipationsteknik, chockeffekt, identifikation och empati. Jag har utgåttutifrån Yvonne Leffler, Jonas Danielsson och andra som har forskat om hur människanpåverkats av skräckfilmen.Jag använde mig av Aristoteles begrepp katharsis, som betyder rening eller rensning. Medkatharsis menar han att dramats förmåga att väcka känslor som till exempel rädsla hjälpermänniskan att befria sig själva från sina känslor. I analysen redogörs hur deltagarnakänslomässigt upplevde filmsekvenserna utifrån de fyra funktionerna. Resultatet visade attdeltagarna upplevde de fyra funktionerna, som är grunden till att det skapas rädsla hosindividen när han eller hon ser på skräckfilm, men att man inte behöver uppleva alla dessafunktioner för att det ska skapa rädsla hos åskådaren utan det räcker med en av dessafunktioner. Skräckfilmer är inte något för alla, men att vissa människor söker efter detudda i skräckfilmer för att bli överraskade. Vidare så ses skräckfilmer som en slags pausifrån vardagslivet.