I denna uppsats har jag gjort en litteraturstudie som söker att utforska de normativa antaganden som finns angående den svenska demokratins förmåga till inkludering. Detta har gjorts utifrån gruppen funktionsnedsattas möjlighet till deltagande och inkludering. Det teoretiska ramverket som jag har använt mig av i studien utgår ifrån Martha Nussbaums capabilitys, Seyla Benhabibs samtalsetik och Iris Marion Youngs fördjupning av den deliberativa demokratin. Materialet som studerats har varit överstatligt dokument i form av förenta nationernas standardregler och nationella dokument i form av proposition 1999/2000:79 samt Medborgarnas Örebro. I resul-tatet framkommer att det finns en normativ tanke och önskan att skapa en inkluderande demo-krati i Sverige så som den kan betraktas utifrån deliberativa modeller. Hinder finns dock vilket tidigare studier visat på när det kommer till hur samhällsgrupper får sina möjligheter till delta-gande och inkludering tillgodosedda. Således finns det en strävan i Sverige att skapa en inklu-derande demokrati där ansvaret är fördelat mellan såväl medborgare som institutioner och myn-digheter. Något som stöttas genom den tanke som finns om en resursfördelning som stöttar inkludering av medborgare oavsett bakgrund.