Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare som undervisar i svenska på högstadiet uppfattar och tolkar begreppet läsförståelse. Hur ställer sig lärarna till resultaten i PIRLS och PISA? Har dessa resultat fått några pedagogiska konsekvenser på skolan där de undervisar?Vi använder oss av en kvalitativ fallstudie där 6 lärare på två skilda högstadieskolor har svarat på enkätfrågor. (se bilaga 1).Uppsatsen börjar med en bakgrund över skolans uppdrag ur ett historiskt perspektiv och de styrdokument som innefattar läsförståelse. I forskningsöversikten går vi igenom den litteratur som vi har läst; att läsningen är en central färdighet och de olika teorier som finns kring läsinlärning. Vi går igenom de internationella undersökningarna och deras resultat. Resultaten är viktiga. Lärarens roll och kompetens är avgörande för hur väl eleverna lyckas med sin läsförståelse.Uppsatsen visar även på de olika modeller man kan använda sig av i läsförståelse och att den svenska skolan har hamnat efter i den aspekten att undervisningen i läsförståelse ofta avstannar i och med att eleven läser med flyt.I resultatdelen framkommer att de tillfrågade lärarna på båda skolorna arbetar med läsförståelse men på olika sätt. Lärarna i studien framhåller att de upplever att de behöver utökade praktiska redskap för en fortsatt läsförståelseundervisning. Flera av lärarna efterfrågar ett samarbete över ämnesgränserna. Lärarna är väl medvetna om de sjunkande resultaten i PISA och PIRLS. De är föga förvånade då de själva har upplevt den nedåtgående trenden.Resultaten i PISA och PIRLS har fått pedagogiska konsekvenser. På den ena skolan har man startat upp ett läsprojekt över ämnesgränserna, där samtliga lärare deltar; och båda skolorna kommer att delta i Skolverkets satsning Läslyftet