Det handlar om intersektionalitet: En kvalitativ studie om hur sociala kategorier konstrueras i tre julkalendrar
2015 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE credits
Student thesis
Abstract [sv]
TV-program kan beskrivas som en attitydskapare i vårt samhälle med makt att konstruera norma-tiva föreställningar om det eftersträvansvärda, samtidigt som televisionen också kan öppna upp och kommunicera ett mer utmanande synsätt på traditionellt förhärskande normsystem. Syftet med den här studien är, att utifrån ett intersektionalistiskt perspektiv undersöka hur tre julkalendrar från olika tidsepoker konstruerar och framställer de sociala kategorierna: genus, sexualitet, klass, etnicitet, religion, funktionsförmåga och ålder, som olika maktordningar. Avsikten är att synliggöra vilka normer, budskap och värderingar som förmedlas till betraktaren via televisionen samt undersöka huruvida det är det är möjligt att urskilja förändringar över tid. För att nå mitt syfte har jag ge-nomfört en semiotisk inspirerad kvalitativ innehållsanalys av de tre julkalendrarna: Sunes jul (1991), Håkan Bråkan (2003) samt Barna Hedenhös uppfinner julen (2013). De teoretiska utgångs-punkterna som studiens frågeställningar och analysen tolkas och förstås utifrån är ett socialkon-struktivistiskt- och intersektionalistiskt perspektiv på hur sociala kategorier konstrueras. I min analys använder jag mig av begreppet märkning, som ett centralt verktyg i min analys, för att un-dersöka hur de uttryck som förmedlas kan tolkas och förstås på en konnotativ nivå.
Analysen visar både likheter och skillnader i hur de sociala kategorierna konstrueras och märks i julkalendrarna över tid, vilket visar hur normer både återskapas, men också utmanas. Studien styrker också tidigare forskning, då de normer och budskap som förmedlas i julkalendrarna av-speglar den för tillfället rådande tidsandan. Genusmärkningen är den dimension som tydligast kommer till uttryck och där det också sker en positiv förändring över tid. Från att återskapa ste-reotypa könsroller i Sunes jul (1991), till att i berättelsen om Barna Hedenhös uppfinner julen (2013) i stället ge uttryck för att präglas av en mer jämnställd relation mellan könen, vilket utmanar tidi-gare förgivettagande mönster och ideal gällande femininitet respektive maskulinitet. Analysen visar exempelvis också att sexualitetsmärkningen tydligt kommer till uttryck genom att förmedla ett ideal om heteronormativitet och kärnfamilj, där det är möjligt att identifiera mycket små förändringar över tid. Funktionshinder märks främst, genom att personifiera rollkaraktärerna med en hög funkt-ionsförmåga, vilket osynliggör funktionshindrade som grupp. Sammantaget visar analysen att det är i samverkan mellan olika sociala kategorier, som rollkaraktärernas sammansatta identiteter kon-strueras. Rollkaraktärerna kan således både förstärkas och försvagas, beroende på hur normerna för de olika sociala kategorierna framställs och gestaltas.
Place, publisher, year, edition, pages
2015.
Keywords [sv]
julkalender, television, sociala kategorier, sociala konstruktioner, intersektionalitet, normer, normavvikelser, stereotyper.
National Category
Sociology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-16934OAI: oai:DiVA.org:du-16934DiVA, id: diva2:789293
2015-02-182015-02-18