Juridiken är idag ett ämne som många elever möter för första gången redan på gymnasiet som skolämne. Det är ett nytt ämne med ett specifikt kunskapsinnehåll som systematiseras och tillgängliggörs med hjälp av den juridiska metoden. Denna beskrivs av forskare och verk-samma jurister som en arbetsmetod för att lösa juridiska problem och ingår i Skolverkets äm-nesplan för juridik. Elevernas beskrivning och tankar om juridisk problemlösning och juridisk argumentation som delar av det kunskapsinnehåll som benämns juridisk metod, utforskas närmare med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Genom en fallstudie påvisas att eleverna när de löser juridiska problem framförallt hänvisar till lagparagrafer däremot inte lika ofta till omständigheterna i problemet. De uppvisar vidare någon form av kronologi i sin argumentation dock är denna i de flesta fall inte baserad på den struktur som råder inom juri-disk argumentation. Elevernas tankar kring juridisk problemlösning kretsar till stor del kring att identifiera relevant lagtext genom s.k. nyckelord och lagbokens struktur. Däremot saknas förmågan till analys och argumentation hos flera elever för att komma fram till en lösning. Sammanfattningsvis kan deras lärande beskrivas som ytinriktat snarare än djupinriktat och de-ras uppfattning om juridiskproblemlösning präglas av att vara ofullständig.