Sveriges elever har enligt mätningar försämrat sin läsförståelse och läsning de senaste åren.Svenska elever hade enligt mätningen som gjordes under 1970-talet av IEA (International Association for Evaluation of Educational Achievement) intagit en tätposition. Tjugo år senare genomfördes studien på nytt, man testade nioåringar och 14-åringar. Då låg båda åldersgrupperna på en tredjeplats (Skolverket 2004). I PERLS (Progress in International Reading Litteracy Study) – som var IEAs tredje studie – hade svenska treor försämrat sina resultat mellan 1991 och 2001 både vad det gäller läsförståelse och läshastighet.Vad kan detta bero på? Skolans uppgift är att ge våra elever den viktigaste färdigheten att kunna läsa och skriva. Pedagoger måste hänga med i utvecklingen och något som kommit för att stanna är vår dataanvändning. Datorstödd undervisning blir vanligare och metodiken tillämpas även i de lägre åldrarna. Kanske är användandet och pedagogiken att man med datorns hjälp kan skriva sig till läsning, är detta framtiden? Är detta en bra metod för lärandet? Finns det några nackdelar med denna metodik och vilken är den pedagogiska vinsten med datorn i lärandet. Vad gör pedagogerna, kan de visa på fördelarna de ser. Finns det något vetenskapligt stöd för ASL? Syftet med detta arbetet var att söka svaren på några av dessa frågor.