Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: I svenskämnets kursplan står det bland annat att elever ska fä möjligheten att möta texter från olika tider och delar av världen. Då kursmålen i svenska lyfter fram att en hel del olika typer av texter, däribland ramsor, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter, ska utgöra ett återkommande inslag i undervisningen förstår man att valet av litterär text är viktigt samt att lärare har en omfattande del av texter att ha koll på och vara insatta i. Enligt Skolinspektionen har lärare ofta bristande kunskaper om barnlitteratur vilket kan påverka användningen och valet av barnlitteraturen i skolan. Enligt skollagen, Lgr 11 och bibliotekslagen kan skolbibliotek vara ett stöd i läsutvecklingen; inget av dokumenten nämner dock någonting om krav på skolbibliotekarie.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lågstadielärare och skolbibliotekarier ser på skolbibliotekariernas funktion i undervisningen av skönlitteratur i årskurs F-3. Vidare var också syftet att undersöka om och i så fall hur skolbibliotekarier kan stötta lärare i årskurs F-3 att finna passande skönlitteratur till undervisning och till elevernas egen läsning.

Metod: Metoden för denna undersökning har en kvalitativ ansats och riktar in sig på intervjun som undersökningsmetod för empiri. En kvalitativ forskningsintervju har för avseende att försöka förstå forskningsområden utifrån de utvalda informanternas synvinkel och erfarenheter. Totalt medverkar 8 informanter.

Resultat: Resultatet visar att bibliotekarien lägger mest tid på att hålla ordning i biblioteket. Övriga funktioner är inköp av skönlitteratur till skolan samt viss assistans, i mån av tid, av valet av skönlitterär bok. Inga skolor har något schemalagt samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare. Tiden finns inte för någon part. Boksamtal och en bibliotekarie tillgänglig under längre tid av skoldagen är sammanfattat en beskrivning av ett idealiskt samarbete som många nämner. Alla lärare och bibliotekarier anser att valet av skönlitterär bok till undervisningen har betydelse. Dock kan lärare och bibliotekarier fokusera på olika aspekter av valet, t.ex. innehåll, elevers intressen eller språket. Ett flertal lärare försöker på olika sätt i undervisningen presentera många olika genrer av litteratur. En lärare använder sig av arrangerat bokprat. Bibliotekarierna är relativt eniga om att arbeta utifrån elevernas intressen och sedan använda sina bokkunskaper för att hitta böcker som matchar elevernas önskemål.

Slutsats: Den slutsats jag kan dra av denna undersökning är att tidsfaktorn är något som både lärare och bibliotekarier återkommer till, både då det gäller samarbete, biblioteksbesök och bibliotekariens funktioner. Något som vore intressant att forska vidare kring, eller åtminstone undersöka närmare, är hur det kommer sig att flertalet forskare och olika projekt påvisar vikten av att ha en skolbibliotekarie medan skollagen, Lgr 11 eller bibliotekslagen inte nämner något om krav på skolbibliotekarie.