Bakgrund: Ett suicidförsök beror ofta på snabba och intensiva krafter eller påfrestningar som
en sårbar individ inte kan hantera på egen hand. Suicidförsök beräknas vara cirka tio gånger
vanligare än antalet fullbordade suicid, men det finns ett stort mörkertal eftersom statistiken
baseras på individer som fått vård inom heldygnsvård. Tillgänglig statistik visar att antalet
suicidförsök har ökat bland alla åldergrupper, men största ökningen går att se hos
åldersgruppen 15-24 år.
Syfte: Syftet är att få en uppfattning om hur psykiatrisjuksköterskan beskriver hur det är att
bemöta suicidnära ungdomar utifrån personcentrerad vård inom heldygnsvård.
Metod: En studie med en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som
datainsamlingsmetod. Psykiatrisjuksköterskor med erfarenhet av arbete på barn och
ungdomspsykiatrin inom heldygnsvård deltog i studien.
Resultat: Psykiatrisjuksköterskan beskriver att personcentrerad vård var en förutsättning för
alliansskapande med den suicidnära ungdomen och alliansskapandet sågs som det mest
centrala i omvårdnaden. Studien pekade på att alliansen med den suicidnära ungdomen var en
viktig förutsättning för att få en fungerande öppen kommunikation. Studien visade dessutom
att den personcentrerade omvårdnaden var en viktig aspekt för skapande av delaktighet och
respektfullt bemötande utifrån att psykiatrisjuksköterskan tar den suicidnära ungdomen på
allvar och vågar ställa öppna och direkta frågor. Vidare sågs psykiatrisjuksköterskans
specialistutbildning och kliniska erfarenhet ha stor betydelse rörande kunskap om psykiatriska
tillstånd, riskfaktorer, läkemedel och bedömningsinstrument.
Slutsats: Resultatet visar på viktiga omvårdnadsaspekter utifrån personcentrerad vård som
kan bidra till att psykiatrisjuksköterskan tillsammans med den suicidnära ungdomen kan
analysera, kliniskt hantera och förebygga suicidrisker och suicidförsök inom heldygnsvård.
2015.
Inpatient care, person-centered care, psychiatric nurse, suicidal, adolescents