yftet med studien är att skaffa kunskap om hur material och utformning av förskolegården kanstödja eller hindra lärandet inom naturvetenskap, samt hur pedagogerna beskriver sitt arbete mednaturvetenskap utomhus.För att undersöka miljön samt vilket fast och löst material som fanns på 8 förskolors utegårdaranvändes inventering som metod. Kvalitativa intervjuer med en pedagog per utegård genomfördesför att få kunskap om hur pedagogerna beskriver sitt arbete med naturvetenskap, vilketmaterial och vad i utemiljön de utnyttjar i detta arbete, och hur miljö och material påverkar barnslärande inom naturvetenskap i förskolan.Resultatet av studien visar att flera av förskolorna liknar varandra både vad gäller miljö ochmaterial. En förskola skiljer sig från de andra då pedagogerna har valt att inte ha några fasta lekredskapsom gungor och klätterställning, och enbart har naturmiljö på sin utegård. Pedagogerna istudien ansåg att de främst arbetar med områden som kan kopplas till biologi när de arbetar mednaturvetenskap, som att undersöka smådjur, reflektera över årstider, plantera frön och undersökaolika fenomen i naturen. Pedagogerna nämnde även arbete som kan kopplas till fysik och kemimen att de då främst arbetade utifrån NTA-material och andra experiment. Pedagogernauttryckte att de framför allt arbetade spontant med naturvetenskap genom att uppmärksammabarnens intressen, frågor och funderingar kring olika naturvetenskapliga fenomen i naturen, somde sedan kunde utveckla och arbeta vidare med för att utmana barnen och skapa nya lärandesituationer.Pedagogerna ansåg att det var naturmiljöerna på gårdarna och i närmiljön kringförskolorna som främst påverkade barnens lärande i naturvetenskap då de inbjöd ochuppmuntrade barnens eget utforskande. Även olika naturfenomen som snö, is och vatten ansågpedagogerna berikade miljön och inbjöd till att utforska olika naturvetenskapliga fenomen.