du.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lärares tolkning och tillämpning av begreppethistoriemedvetande, samt deras syn påhistorieämnets relevans: En intervjustudie med fem lärare verksamma i grundskolans tidigareår.
Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
2015 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Det här är en kvalitativ studie som tar utgångspunkt i lärares förståelse av begreppethistoriemedvetande. Studien innefattar semistrukturerade intervjuer genomförda med5 lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Begreppet historiemedvetande ärcentralt i den historiedidaktiska forskningen och har av ett flertal forskare skrivitsfram som komplext och mångtydigt. Begreppet återfinns även i kursplanen för ämnethistoria F-3 där det står att: ”undervisningen i ämnet historia ska syfta till att elevernautvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning ochsitt historiemedvetande” (Skolverket, 2011, s. 172). Syftet med studien har varit attundersöka hur lärare verksamma i årskurs F-3 ser på historieämnets relevans samt hurde tolkar och teoretiskt tillämpar begreppet historiemedvetande när de talar om sinundervisning i historia. Utifrån detta kommer studien även innefatta hur de ser pårelationen mellan historieämnet, historiemedvetande och elevers identitetsskapandeprocesser. Resultatet visar att lärarna ser historieämnet som relevant för attframförallt; skapa förståelse av samtiden, det vill säga, att historiska referenser ochhändelser hjälper oss att förstå varför exempelvis vårt samhälle ser ut som det göridag. Den andra kategorin som i viss mån blir synlig är; historiskt sammanhang; genomhistorien kan vi lära oss att se ett samband mellan samtliga tidsdimensioner - dåtid,nutid och framtid. Den sista kategorin som går att tyda utifrån analysen är denpersonliga förståelsen; genom historieundervisningen kan man synliggöra olika kultureroch jämföra skillnader samt likheter, vilket i sin tur skapar en personlig förståelse förden egna och andras historia. Gällande lärarnas förståelse av begreppethistoriemedvetande visar resultatet att de till en början finner det svårt att definierabegreppet när frågan ställs till dem explicit. Dock så visar deras tolkningar att derelaterar begreppet till både multikronologi, det vill säga, sammanhanget mellan tolkningav det förflutna, förståelse för nutiden och perspektiv på framtiden, meningsskapande,orientering, samt förståelsen av oss själv och andra. Relationen mellan historia,historiemedvetande och identitetsskapande är något som lärarna först explicit redogörför när intervjuerna leds in på frågor om detta samband.

Place, publisher, year, edition, pages
2015.
Keyword [sv]
identitetsskapande, historia, historieundervisning, historiemedvetande, historieämnet.
National Category
Pedagogical Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-17327OAI: oai:DiVA.org:du-17327DiVA: diva2:807611
Available from: 2015-04-24 Created: 2015-04-24

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Educational Work
Pedagogical Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 56 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf