Syftet är att utifrån intervjuer och aktuell forskning undersöka om några specifika arbetssättanvänds av pedagoger i undervisning för att stötta elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter iårskurs 1-4 och i så fall vilka. Syftet är även att undersöka när och hur elever med dyslexi/läs- ochskrivsvårigheter identifieras samt om pedagoger anser att utveckling av arbetssättet kring elevermed dyslexi/läs- och skrivsvårigheter bör ske och i så fall hur.Studien är kvalitativ och utförs genom intervjuer med 6 stycken pedagoger. Studien utgår ifrån ensystematisk litteraturstudie, examensarbete 1, och för att visa hur sökningar gjorts är metoddelenäven med från den studien. Studien bygger på avhandlingar och resultat i studier av PIRLS ochPISA. Sökningar till mitt urval har gjorts via LIBRIS, Skolinspektionen, Skolverket samt Google.Resultatet visade att pedagogernas definitioner av dyslexi/läs- och skrivsvårigheter varierade dåde fokuserade på olika faktorer. Vad gäller identifiering av elever med dyslexi/läs- ochskrivsvårigheter framgick det bland annat att eleverna följs upp och testas regelbundet och attdessa elever kan identifieras så tidigt som i förskoleklass men att två av klasslärarna aldrig varitmed om att en elev fått en dyslexidiagnos under årskurs 1-3. Resultatet visade även attpedagogerna använder sig av olika strategier, metoder och kompensatoriska hjälpmedel iundervisningen vilka finns som stöd för elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Iresultatdelen framkom även de förbättringar pedagogerna anser bör ske för elever meddyslexi/läs- och skrivsvårigheter.