En berättare kan vara en karaktär i berättelsen han eller hon berättar, eller vara en för läsaren
och karaktärerna okänd person. Berättaren kan vara allseende eller bara se vissa delar av en
berättelse och dessutom vara pålitlig eller opålitlig. Vad som dock sällan diskuteras är
berättarens intentioner, om man kan anse att berättaren har några alls, och i sådana fall, vad
dessa är och huruvida de skiljer sig beroende på vem läsaren är. Den här uppsatsen fokuserar
på den opålitlige berättaren i Lionel Shrivers roman We Need to Talk About Kevin (2003), och
denna berättares intentioner. Uppsatsen behandlar frågan om hon är medveten om sin
opålitlighet eller inte och vem hon riktar sig till i sina brev och varför.