Genom narrativa och tematiska studier undersöks olika användningar av antropomorfer i tre svenskspråkiga texter riktade till barn: Nanny Hammarström, Två myrors äfventyr (1907), John Bergh, Katten Mussos äventyr nedskrivna av honom själv (1925) samt Johan Althoff Hit och Dit men Ganska Långt Bort (1990). De tre texterna representerar tre olika arter av antro-pomorfism: 1. Antropomorfism i zoologins och djurrättsaktivismens tjänst. 2. Antropomor-fism som maskerad och förklädnad. 3. Antropomorfism med anspråk på äkthet. Också en fjärde användning av antropomorfa subjekt definieras i uppsatsen: Allegorisk antropomor-fism. Fokus i uppsatsen är riktat mot frågan hur subjektspositioner konstitueras i de tre exem-peltexterna genom användningen av antropomorfer.