Syfte

Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av den palliativa vården i hemmet.

Metod

Studien är genomförd som en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna Chinahl och PubMed. Det användes 15 stycken artiklar i resultatet och samtliga uppnådde hög kvalitet vid granskning. Totalt 14 av artiklarna var av kvalitativ ansats och 1 artikel var av kvalitativ och kvantitativ ansats. Alla artiklar utom 2 var gjorda i Sverige.

Resultat

Litteraturstudien resulterade i ett antal kategorier där den palliativa vården i hemmet upplevdes som mest positiv där personalen kändes professionell, trygg och ingav tillit. Men det fanns även brister, till exempel att närstående saknade tillräckligt med information om vad palliativ vård var och ville ha en mer rak kommunikation. De närstående ansåg att de inte förstod hur sjuk patienten var utan fick den informationen för sent. Skuldkänslor var något som många närstående upplevde och ville inte lämna den döende själv. Delaktighet i vården rådde det delade meningar om. Vissa närstående kände att det var deras sätt att visa kärlek till den döende medan vissa kände sig tvungna att göra det och kände att de förväntades utföra alla omvårdnadsåtgärder samt ta hand om medicinsk utrustning utan tillfrågan. Brister i information om vad som händer efter döden saknades. När patienten avlidit och teamet var borta upplevdes en stor tomhet.

Slutsats

Studien resulterade i 7 kategorier som svarade på syfte. Det framkom både positiva och negativa upplevelser i samtliga kategorier. Brist i information och kommunikation är en återkommande faktor där de närstående upplever den största bristen i den palliativa hemsjukvården.

Aim

The aim with this literature review where to describe the next of kin´s experience of palliative home care.

Method

This study was completed a literature review. The search for articles was made within the databases Chinahl and PubMed. A total of 15 Used articles was used in the results and all articles achieved high quality under examine. 14 of the articles had a qualitative approach and one had a qualitative and a quantitative approach.

Results

The literature review resulted in a number of categories was palliative home care perceived mostly positive. Staff felt professional, safe and filed trust but there were also shortcomings. Related lacked sufficient information what palliative care was and wanted more direct communication. The related felt that they did not understand how sick the patient was actually until it was too late. Guilt was something that many experienced and they felt isolated because they did not want to leave the dying home alone. There was a disagreement on a participation in health care, where some felt that it was their way too show their love too the dying while others felt compelled. When the patient had died and the palliative team was gone it felt like a heavy emptiness.

Conclusion

The study resulted in seven categories as said in the study objective. It was revealed both positive and negative experiences in all categories. Shortage in information and communication is a recurring factor where the related experience the biggest lack in the palliative home care.