Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: 2011 reformerades skolstadgan för gymnasieskolan och GY11 implementerades. Förordningen gav rektorerna en mer pedagogisk ledarskapsroll och betonar resultatansvar gällande elevernas prestationer samt lärarnas kompetensutveckling. Yrket i sig har gått från att vara att vara mansdominerat till kraftigt kvinnodominerat. Under denna process har den sociala statusen sjunkit, arbetsvillkoren försämrats, löneutvecklingen stagnerat och yrket i sig har blivit mer utsatt. Nyckeln till framgång är ledarskap och ur ett genusperspektiv är det en social konstruktion där grundläggande antaganden, värderingar och normer avspeglas. Ur ett genusperspektiv karaktäriseras kvinnor generellt av ett mer relationsinriktat ledarskap medan männen i sin tur har ett mer uppgiftsorienterat ledarskap.

Syfte: Studien syftar till att ur ett genusperspektiv undersöka rektorers uppfattningar gällande sitt eget ledarskap samt deras uppfattning gällande yrkets genuskod. Studiens frågeställningar är:

 Hur beskriver fyra rektorer sitt eget ledarskap?

 Hur och i vilken utsträckning beskriver rektorerna yrket som genuskodat?

 Vad finns det ur ett genusperspektiv för likheter och skillnader mellan rektorerna i deras uppfattning gällande ledarskap inom skola

Metod: För att besvara frågorna använder studien det kvalitativa perspektivet och undersökningens intervjudesign är en semi-strukturerad intervjuform. Urvalet för studien är ett icke-sannolikhetsurval som kort innebär ett rektorerna inte väljs ut slumpmässigt. Analysen har två nivåer, den första nivån analyseras vad rektorerna svarar på frågan om genus och ledarskap. Den andra nivån analyseras hur rektorerna beskriver sitt ledarskap och i vilken utsträckning beskrivningarna kan förstås som transaktionellt respektive transformativt

Resultat: Resultaten av den här studien är att genus inte är avgörande för hur rektorernas ledarskap utformas och faktorer som ålder, erfarenhet, organisation, befattning, omvärld och andra omständigheter påverkar ledarskapet mer än vad genus gör. Det är problematiskt att i realiteten fastställa likheter och skillnader ur ett genusperspektiv då det uppfattningar och inte empirisk fakta som framkommer. Genus styr i högre grad hur rektorerna förstår vad de gör än att påverka hur de handlar. Resultatet stödjer den tidigare forskning som menar att det är omöjligt att bevisa att män och kvinnor skulle leda på olika sätt men ur ett genusperspektiv finns det tydliga förväntningar och uppfattningar gällande genusroller.