Uppsatsen utgår från att det blir problematiskt att få Svenska kyrkans värderingar att gå ihop med de värderingar Uppenbarelseboken ger uttryck för, om man läser Uppenbarelseboken ordagrant. Utifrån denna problemställning syftar denna uppsats till att undersöka fyra prästers förhållande till de delar av Uppenbarelseboken som kan tolkas som fientliga gentemot icke-kristna. För att besvara syftet har följande frågor ställts: På vilket sätt kan Uppenbarelseboken upplevas som problematisk för prästerna och vilka uttryck tar det sig? Hur tolkar prästerna de delar av Uppenbarelseboken som kan tolkas som fientliga mot icke-kristna? Hur ser prästerna själva på icke-kristna?
Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har skett med hjälp av Steinar Kvales intervjumetod kallad semi-structured life-world interview. Uppsatsens resultat visar att ingen av prästerna är negativt inställda till människor av en annan eller ingen tro och att de inte tolkar Uppenbarelseboken som ett argument för att kristendomen skulle förespråka våld eller nedvärdera människor av en annan eller ingen tro. Utifrån Joel Coopers teori om kognitiv dissonans har slutsatsen dragits att prästerna blir tvungna att tolka Uppenbarelseboken på detta sätt för att motverka den dissonans de annars skulle känna inför det faktum att en annan tolkning (enligt prästerna) skulle leda till negativa konsekvenser vilka de själva skulle vara ansvariga för.