Denna uppsats har ett tredelat syfte. För det första är mitt syfte att undersöka graden av röst och textbindning i originalversionen av en läromedelstext i samhällskunskap för niondeklass samt dess lättlästa version. För det andra är det att beskriva hur röst och textbindning används i läromedelstexterna. För det tredje är det att se om och hur användningen av röst och textbindning är abstrakt i läromedelstexterna. Röst mäts genom att kvantifiera de språkliga medlen activity, orality, connectivity och textbindning mäts genom att kvantifiera kausal konnektivbindning, referensbindning och temabindning. Texternas röst och textbindning undersöks sedan mot kriterier för abstraktion. Resultatet visar att texterna har olika läsbarhetsfördelar. Läsbarhetsfördelarna i originaltexten kan ofta härledas till att den inte reducerar information lika mycket, medan den lättlästa versionens läsbarhetsfördelar kan härledas till att den gör information mer explicit och har ett mindre abstrakt språkbruk.