Dalarna University's logo and link to the university's website

Syftet med studien är att synliggöra på vilka sätt och med vilka syften musik och rörelse i

förskolans verksamhet används utifrån barns förutsättningar. Syftet är även att synliggöra hur

verksamma pedagoger ser på och utformar den pedagogiska miljön för detta ändamål. I

förlängningen syftar denna studie till att väcka tankar om förnyelse vad gäller förskolans arbete

med musik och rörelse.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna innebär att

informanternas subjektiva upplevelser fokuseras. Studiens deltagare är barnskötare, förskollärare

och lärare för tidigare år, förskoleklass och fritidshem på samma förskola, men på olika

avdelningar med olika åldersindelningar. Observationer av den fysiska, pedagogiska miljön såväl

inomhus som utomhus, utgår från aspekter så som rum och ytor samt material och dess

tillgänglighet för barnen. Tillsammans bildar miljöobservationer och pedagogernas åsikter och

reflektioner en helhetsbild där samband utifrån studiens frågeställningar kan sökas.

Denna studie har den sociokulturella teorin som utgångspunkt vilket innebär att lärandet är

situerat och sker i olika kontexter. Inom denna teori anser man att lärandet kan ses som medierat

vilket innebär att människan inte står i en helt otolkad värld utan sammanhang. Resultatet

diskuteras utifrån tesen att människor lär i samspel med varandra med stöd av artefakter, vilket

pekar på betydelsen av utformningen av den pedagogiska miljön samt vilken roll pedagogen har

gentemot denna och barnen i förskolan.

Resultatet visar att barngruppens intresse för musik och rörelse påverkar pedagogernas val av

sådana aktiviteter och utformningen av den pedagogiska miljön. Observationerna påvisar bl.a. en

otillgänglighet av framförallt musikmaterial vilket kan bero på pedagogernas förhållningssätt.

Pedagogerna hyser en vilja och önskan att arbeta mer med musik samt ”modernisera” dessa

aktiviteter, men resultatet pekar samtidigt på att okunskap hos pedagogerna kan begränsa

utvecklingen. Slutligen visar studien att reflektion kan vara relevant för pedagogerna när det

gäller att utveckla musik och rörelse i förskolan.