Syftet med denna litteraturstudie är att skaffa kunskap om vad tidigare forskning uttrycker har
betydelse för hur elever i årkurs 1-3 lär sig naturvetenskapliga begrepp. Syftet är också att ta
reda på vad vetenskapliga texter beskriver om hur och när naturvetenskapliga begrepp
används. Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie genom sökningar i olika
databaser. De databaser som använts är DIVA, Libris och Google Scholar. Syftet har
besvarats utifrån följande frågeställningar; Hur beskriver forskningen att naturvetenskapliga
begrepp introduceras för elever i årskurs 1-3? Hur kan elever i årskurs 1-3 förklara fenomen
inom de naturorienterade ämnena om de inte har kunskap om de naturvetenskapliga
begreppen? Resultatet visar att elever i de lägre åldrarna främst använder ett vardagsspråk när
de samtalar i naturvetenskap. Tidigare studier visar att de yngre eleverna inte använder sig av
de specifika naturvetenskapliga begreppen. Eleverna får höra de olika naturvetenskapliga
begreppen, men de förväntas inte att själva använda begreppen utan det räcker att eleverna
förklarar naturvetenskapliga fenomen med sitt vardagsspråk. Resultatet visar också att när
eleverna blir äldre förväntas de ha fått större förståelse av de naturvetenskapliga begreppen
som de har mött under skolåren. Det vardagliga språket är inte tillräckligt för att beskriva och
förklara de olika fenomen som eleverna möter i de naturorienterade ämnena. Vardagsspråkets
begrepp har inte helt samma innebörd som naturvetenskapens begrepp. Studien visar att det är
av stor betydelse hur lärare undervisar om begrepp. Hur de lärs ut kan ha en avgörande roll
om eleverna kommer att lära sig de begrepp som krävs inom de naturvetenskapliga ämnena.
2015.
Systematisk sökning, begrepp forskning, naturvetenskap, begreppsutveckling, begreppsbildning grundskolans lägre åldrar