du.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Bruten Katrineholmsbygd: Järnvägens effekter på ett landskap
Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Geography.
2013 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Den här uppsatsen har syftat till att undersöka vilka landskapsomdanande effekter stambanornas anläggande fick på det omgivande landskapet i undersökningsområdet under järnvägens första halvsekel, ca 1860-1910. Undersökningsområdet har varit trakten kring Katrineholm. Sedan har effekterna analyserats utifrån ett landskapsperspektiv.Min metod för landskapsanalys baseras på kulturgeografen Ulf Sporrongs tankebanor. Han föreslår hur man i olika steg kan analysera ett landskap. Jag har modifierat det en aning. Så här har jag gjort:1. Redogjort för de naturgivna förutsättningarna.2. Tittat närmare på landskapets humanhistoria och sett hur människan har tagit landskapet i anspråk genom bosättning, kommunikationer och ytanvändning för areell produktion.3. Sett hur kulturlandskapet förändrades sedan järnvägen byggts, under ett halvsekel. Här har kommunikationer, bebyggelse, produktion samt det sociala och kulturella livet behandlats.4. Samordnat de ovanstående delområdena till en landskaplig helhet.Jag har också tagit fasta på landskapsarkitekten Mattias Qviströms betoning på aktörer, transportteknik och landskapets otidsenlighet. På så sätt har ett järnvägspåverkat landskap växt fram. Viktiga slutsatser: Banans sträckning var rak, med relativt försiktiga ingrepp i landskapet i förhållande till järnvägens inneboende egenskaper och undersökningsområdets topografi. Banvallen blev ett dominant inslag i landskapsbilden, vilket förstärktes i de fall banvallen bildade ägogräns vid laga skifte. Bygget av stambanorna innebar en ny transportteknik som radikalt förändrade grundförutsättningarna för undersökningsområdets lokalsamhälle. Den längre landsvägstrafiken gällande gods- och persontrafik fick övermäktig konkurrens. Till en början byggdes tre stationshus med tillhörande anrättningar, samt banvaktsstugor. Två stationssamhällen blev nya sockencentra. Till slut växte fem stationssamhällen upp, vid vilka nya arbetstillfällen kunde erbjudas. Transportmöjligheterna utökades enormt, samtidigt som transporternas tidsåtgång minskades lika dramatiskt. Rummet upplevdes ha krympt. Nya fysiska resurser kunde göras tillgängliga och exploateras. Järn-, skog-, tegel-, och mejerinäringarna upplevde ett uppsving. De kunde förädla lokala produkter och avyttra dem på nya marknader. Befolkningstillväxten under 1800-talet var i undersökningsområdet 259 %, jämfört med 100 % i övriga landet. Samhället Katrineholm stod för en stor del av denna tillväxt, medan socknen Östra Vingåker som var utan station hade svag tillväxt under perioden. Den sociala strukturen förändrades i grunden. Andelen bönder minskade kraftigt. En ny fattigdomsorganisation infördes.

Place, publisher, year, edition, pages
2013.
National Category
Physical Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-19518OAI: oai:DiVA.org:du-19518DiVA: diva2:856266
Available from: 2015-09-23 Created: 2015-09-23

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Geography
Physical Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 21 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf