Detta är en uppsats skriven om begreppet ”vanartiga barn” eller benämningen ”vanart” på barnsom hamnade lite vid sidan av vad som var acceptabelt från samhällets sida. Det handlade ombarn som på ett eller annat vis hamnade i polisregistren, barnavårdsnämndernas protokoll underslutet av 1800-talet och under första hälft av 1900-talet. Syftet med uppsatsen är att skildra hurbarnen blev hanterade av skola och samhälle, vilka barnen var och hur ansvariga nämndemän,lärare diskuterade dessa barn. Frågeställningen jag ställde till mitt arbete var ” Vilka var barnensom kom att klassas som vanartiga? Hur diskuterades dessa vanartiga barn av främst lärare ochansvariga nämnder? Hur hanterade ansvariga inom skolan och samhället de svårigheter somkunde uppstå med elever som av olika anledning hade svårt med sin skolgång och som kundeklassas som vanartiga?”. Tidsperioden för min undersökning var 1938-1943, undersökningengjordes i Kommunarkivet i Sandvikens kommun av Anders Henriksson. De viktigaste resultatenmed min undersökning är att det gick att få en ganska klar bild av vilka barn det oftast handladeom och vilka förseelser det oftast handlade om.