HÖRBARA SKILLNADER I UNGA MUSIKERS INSPELNINGAR AV SINA FRAMFÖRANDEN SOM LJUDFILER MOT VIDEOKLIPP
Sören Johansson, adjunkt, Högskolan Dalarna
Genom att följa några unga musikers etableringsprocesser åren 2007-2011 har jag undersökt hur musikers arbetsliv förändrades när de tog ansvar som medieproducenter. Resultat om hörbara skillnader i musikernas inspelningar av sina framförande som ljudfiler mot deras videoklipp ligger till grund för presentation om hur musikers ageranden som medieproducenter kan diskuteras i högre musikutbildning. Utgångspunkten för vad som utgör musikers kärnverksamhet i praktiken är att de gör klingande framföranden som scenframträdanden och inspelningar. Materialet samlades genom fokusgruppintervjuer och etnografiskt inspirerade fallstudier när en klassisk musiker och populärmusiker började sprida inspelningar av sina framföranden som ljudfiler och videoklipp över internet via flera olika sociala medieplattformar. Samtidigt deltog musikerna i högre musikutbildning. Insamlingen avslutades när dagstidningar började använda musikernas videoklipp de spred via YouTube i samband med musikernas tillträden till viktiga scener. Intressanta resultat är att musikerna benämnde videoklippen på YouTube med det engelska ordet ”live” med olika betydelser, men inte med betydelsen direktsänt. Gemensamt var att serierna av videoklipp började med tydliga kopplingar till yrkesförebilder. Skillnader i musikernas användning av ordet ”live” var att klassiske musikern visade sig framföra kända kompositioner utan avbrott. Populärmusikern visade sig framföra egna sånger på kända scener. Hörbara skillnader mellan musikernas ljudfiler och videoklipp var att framföranden på ljudfilerna hade skett i akustiskt kontrollerade rum med pålagda imaginära rum till skillnad mot videoklippen som spelats in när framföranden skedde i konsertlokaler med videokamerornas mikrofoner. Min tolkning är att musikernas agerande som medieproducenter styrdes på förhand av kulturella konventioner. Detta kan användas för diskussion inom högre musikutbildning om hur unga musikers medvetenhet som medieproducenter kan ökas när de kombinerar verksamheterna som produktionstekniker och innehållsproducenter.
Referenser
Becker, H. ([1982]2008). Art Worlds. Los Angeles: University of California Press.
Bruner, J (1991). ”The Narrative Construction of Reality” Critical Inquiry, vol. 18, no. 1, pp. 1-21.
Burlin, T. (2008). Det imaginära rummet: inspelningspraxis och produktion av konstmusikfonogram i Sverige 1925-1983. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
Gullö, J. (2010). Musikproduktion med föränderliga verktyg: en pedagogisk utmaning. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, Centrum för musikpedagogisk forskning, 2010.
Holt, S. (2011). ”Is music becoming more visual? Online video content in the music industry.” Visual Studies Vol. 26 (1), s. 50-61.
Lundberg, D., Malm, K. & Ronström, O. (2000). Musik, medier, mångkultur: förändringar i svenska musiklandskap. Hedemora: Gidlund i samarbete med Riksbankens jubileumsfond.
Ternhag, G. (2009). Vad är det jag hör?: analys av musikinspelningar. Göteborg: Ejeby.
2015.
Nordiske konference om lyd- og musikproduktion, Aalborg Universitet Musikkens Hus, 12-13 Maj 2015