Ett forsknings- och utvecklingsprojekt har under två år genomförts med syfte att undersöka effekter av kunskapshöjande insatser inom läs- och skrivområdet hos samtalsledare (speciallärare och specialpedagoger) och lärare i förskoleklass och årskurs 1 i en kommun. Projektet har genomförts genom att (1) deltagande lärare och samtalsledare har lyssnat till fyra ämnesteoretiska föreläsningar inom området läs och skriv, (2) lärare har genomfört åtta uppdrag i den egna praktiken och som har knutit an till innehållet i föreläsningar, (3) lärare i grupp och tillsammans med en samtalsledare, efter varje genomfört uppdrag, har samtalat om dessa och slutligen genom att (4) samtalsledare deltagit i åtta gruppsamtal med andra samtalsledare och en forskare om de samtal de genomfört med lärare. Med utgångspunkt i projektets strävan att bredda synsättet kring inkludering har forskarna prövat att förena två olika perspektiv; ett teoretiskt, expertorienterat perspektiv där evidensbaserade aspekter för vad som anses främja god läs- och skrivutveckling presenterats i föreläsningar och ett praktiknära, deltagarorienterat perspektiv i det att lärare har genomfört uppdrag i klassrummet. I ett efterföljande kunskapsskapande, kollaborativt samtal, lett av en eller två samtalsledare, har de genomförda uppdragen beskrivits och analyserats med avseende på lärares lärande. Dessa samtal har i sin tur beskrivits och analyserats i samtal mellan samtalsledare och forskare men med avseende på samtalsledares lärande. Denna presentation fokuserar på den analys som är gjord på samtalen mellan samtalsledare och forskare och med ett särskilt fokus på hur ett inkluderande synsätt kommer till uttryck.
Forskningsfrågorna har varit:
Hur kan kunskapsskapande, kollaborativa samtal förstås i relation till två skilda perspektiv – ett expertorienterat och ett deltagarorienterat - och till en inkluderande skolkultur?
Vilka erfarenheter har gjorts vad gäller inkludering ställt i relation till kunskapsskapande, kollaborativa samtal?
Resultatet visar att det är möjligt att förena olika perspektiv då deltagare ges möjlighet att tala om, problematisera och kritiskt granska teorier kopplade till lärandesituationer de själva är en del av. Resultatet visar också att synen på inkludering breddas om begreppet ställs i relation till kommunikationsteoretiska perspektiv. Det betyder att inkludering synliggörs i hur vi kollaborativt prövar handlingar, tänkande, lärandestrategier och normer.