Studiens övergripande syfte är att försöka fastställa de bakomliggande faktorerna som låg till
grund för Sveriges erkännandepolitik då Sveriges regering valde att stödja Kosovos
självständighetsdeklaration. Genom att söka svar på min forskningsfråga om vilka internationella
och nationella faktorer som påverkade Sveriges erkännandepolitik då Sveriges regering
beslutade att erkänna Kosovo som självständig stat används den kvalitativa fallstudien som
metod. Med utgångspunkt från det teoretiska ramverket för utrikespolitisk analys där första
steget i Jakob Gustavssons modell används försöker den här studien fastställa dessa faktorer.
Mina slutsatser är att de bakomliggande faktorerna som låg till grund för Sveriges
erkännandepolitik då Sveriges regering valde att stödja Kosovos självständighetsdeklaration är
internationellt på systemnivån Sveriges medlemskap i EU som har inneburit deltagande i GUSP
där även om medlemsländer inte överlämnat sin suveränitet till EU ändå inneburit anpassning av
sin egen politik efter EU:s målsättningar, nationellt på statsnivån Sveriges organisatoriska
anpassning till EU där samordning mellan medlemsstater samt inom medlemsstater har varit ett
krav och på individnivån dåvarande utrikesministern Carl Bildt med sin utrikespolitik, sitt
egenintresse och sina idéer.
2015.
Kosovo, självständighetsförklaring, erkännandepolitik, faktorer, fallstudie, utrikespolitisk analys