Nästan hälften av alla företagare i Sverige är kombinatörer. Det är främst personer som har en anställning som blir kombinatörer genom att de startar företag. Arbetsformen gör det möjligt att testa sin idé utan att förlora den trygghet det innebär med en fast inkomst varje månad. Men blir man kombinatör bara för att testa sin idé och gå mot eget företagande på heltid, eller finns det andra motiv till varför man väljer denna arbetsform, till exempel för att det är en livsstil? Har den lokala och regionala platsen någon betydelse? Dessa frågeställningar kommer bland annat detta kapitel att försöka besvara med hjälp av enkäter och intervjuer med personer inom den kreativa näringen. Den kreativa näringen är vald för att den dels representerar en näring som fått stor uppmärksamhet inom både forskning och näringsliv de senaste åren, framförallt efter Florida:s (2004) bok om den kreativa klassen. Näringen spås även bidra starkt till den ekonomiska tillväxten i framtiden (Howkins 2002, Florida et al. 2008). Den är också vald för att det är en näring som kanske attraherar fler kombinatörer då den bland annat representerar artister, konstnärer och musiker som kan ha svårt att överleva på sitt företag. Respondenterna i det här kapitlet är, har varit eller vill bli kombinatörer och är bosatta i Gävleborgs- och Jämtlands län. Personerna inom den kreativa näringen värnar om varandra och kämpar på, trots att det finns ett antal hinder på vägen. Intresset och passionen de har för sitt företag samt sin region övervinner enligt dem allt, vilket gör dem till en samhällsaktör att räkna med. Dessa personer startar företag för att de i många fall vill utveckla sin hobby men också för att de vill bo kvar på orten och bidra till ortens överlevnad.