Denna
uppsats
syfte
är
att
studera
funktionen
och
uppfattningen
av
karaktärsfördjupning
karaktärsförändring
i
klassisk
dramaturgi.
Den
mest
påtagliga
uppfattning
om
dessa
två
begrepp
de
fungerar
samband
med
varandra.
En
karaktär
en
film
som
inte
fördjupas
kan
heller
förändras
oföränderlig
tråkig
sådan.
I
granskningar
protagonisterna
filmerna
My
Dinner
with
Andre
(1982),
Die
Hard
(1988)
Doubt
(2008)
går
det
se
användningar
utmanar
denna
uppfattning.
Filmerna
påvisar
olika
grader
mellan
men
gör
detta
på
sätt
helt
stämmer
överens
hur
dagens
mer
tillgängliga
litteratur
behandlas.
Det
relevant
öppna
upp
dialog
ska
bearbetas
Dessa
filmer
deras
respektive
protagonister
utgör
karaktärer
både
bekräftar
emot
idag
talas
normalitet.