Syftet med denna studie har varit att undersöka hur aktuell historiedidaktisk forskning definierar, tillämpar och utrycker det centrala historiedidaktiska begreppet historiebruk. Resultatet visar att det finns olika sätt att definiera, tillämpa och utrycka begreppet historiebruk på. Detta antas kunna vara en förklaring till den osäkerhet som råder bland lärare hur de skall undervisa om denna centrala förmåga. Den explicita definitionen enligt den studerade forskningen är ett aktivt handlande där man med utgångspunkt i det förflutna använder historia med ett syfte eller motiv för att skapa mening, förstå nutiden och påverka framtiden. En vanlig tillämpning av begreppet är att det är som en sammanhållande länk mellan de centrala historiedidaktiska begreppen historiekultur och historiemedvetande. Begreppet utrycks framförallt i narrativ, genom de berättelser som en individ förmedlar. Svårigheter fanns både vad gäller att se författarnas definitioner och tillämpningar av begreppet. Även om forskarna till stor del var överens om begreppets definition och tillämpningar fanns det forskare som hade en avvikande och otydlig definition av begreppet, varierande tillämpningar och olika manifestationer vilket gjorde en precisering av begreppets innebörd svårare.