Ända sedan de första formerna av barnverksamhet startade i Sverige har naturen setts som ett viktigt inslag där hälsobringande vinster kan uppnås. Förståelsen för vikten att värna om sin hälsa och välmående finns med i Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev. 2010). Syftet med studien är att få ökad kunskap om vilken uppfattning pedagogerna har om utemiljöns betydelse sett ur ett hälsoperspektiv. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt från fenomenografi. Data har samlats in genom kvalitativa enskilda intervjuer med pedagoger från fyra utvalda förskoleavdelningar, från tre olika förskolegårdar, som sedan granskats ur ett hälsoperspektiv. Resultatet visar att pedagogerna anser att utevistelsen är viktig för att barnen ska må bra på förskolan. Dock råder en balansgång mellan det salutogena synsättet- att främja hälsan, respektive det patogena synsättet- att förhindra ohälsa, i pedagogernas planering för barnens utevistelse. Slutsats: utemiljön kan bidra med positiva hälsofrämjande möjligheter, men hur pedagogerna utnyttjar uterummet för att främja hälsa skiljer sig åt på de fyra avdelningarna.