Syftet med denna studie var att ta reda på vad matematiklärare i årskurserna 1-6 tar upp om samtal i matematikundervisningen samt på vilket sätt de säger sig arbeta med det. Följande frågeställningar användes för att nå syftet: Vilken betydelse anser lärare att samtalet har i ma-tematikundervisningen? Vilka arbetssätt använder sig lärarna av för att ge tillfällen till samtal i matematikundervisningen? Vilken roll anser sig lärarna ha i matematiska samtal för att kun-na stödja eleverna i sitt lärande? Jag har valt en kvalitativ metod med intervjuer som datain-samlingsmetod för att få svar på frågeställningarna. De som intervjuades var sex behöriga ma-tematiklärare som är verksamma i årskurserna 1-6 på sex olika skolor belägna i mellersta Sve-rige. Resultatet visar att samtliga lärare anser att det är viktigt att ha samtal i undervisningen då det bidrar till lärande på olika sätt. Arbetssätten som lärarna beskriver att de använder sig av för att ge tillfällen till samtal i matematikundervisningen är till stor del likartade och är bl.a. lärarledda genomgångar samt laborationer, problemlösning och spel där eleverna oftast arbetar i par eller mindre grupper och där det görs gemensamma redovisningar där elevernas lösningsstrategier redovisas och diskuteras i helklass. I resultatet framkommer även att fyra av lärarna arbetar medvetet med att eleverna bearbetar och lär sig matematiska begrepp. Samtliga lärare beskriver olika roller som de har i samtalen som exempelvis: att lyssna in och fånga elevernas tankar samt hjälpa dem att komma vidare. Detta görs huvudsakligen genom att stäl-la frågor för att ta reda på elevernas kunskaper och hjälpa dem att vidareutveckla dessa. Något som skiljer sig i resultatet är hur lärarna beskriver att de planerar undervisningen. Några av lä-rarna beskriver att de planerar undervisningen utifrån ett matematiskt innehåll och elevernas förkunskaper medan andra berättar att de till större del förlitar sig till läromedlets lärarhand-ledning.