Resultaten i den här uppsatsen visar att det finns strukturella samband mellan avvikelser i resultat på det nationella provet och betygen i gymnasieskolan, för ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Kvinnor får i större utsträckning ett högre betyg och i mindre utsträckning ett lägre betyg jämfört med män i förhållande till deras resultat på det nationella provet. Resultaten visar också att det kan finnas interaktionseekter mellan elevens kön och könsfördelningen av både elever och lärare på skolan. Dessa strukturella samband kan indikera att betygen innefattar andra egenskaper hos eleven förutom ämneskunskaper. Eftersom betygen bör vara ett mått på ämneskunskaper, så diskuteras möjliga sätt för läraren att hantera betygsättningen så att den blir mer rättsäker, transparent och rättvis.
Vidare sågs att friskolor sätter i större utsträckning ett högre betyg jämfört med provresultaten än kommunala skolor, undantaget är ämnet matematik. Friskolor sätter oftare ett lägre betyg jämfört med kommunala skolor i ämnena engelska och matematik. Andra bakgrundsvariabler som undersöks är hur stor andel av föräldrarna inom en skola som är högutbildade, hur många elever det går på en lärartjänst, skolans storlek och hur stor andel av eleverna inom skolan som har utländsk bakgrund.