Syftet med den här studien har varit att undersöka hur centrala aktörer inom ramen för Framtidens skola beskriver hur konceptet implementerades i området Ornäs/Torsång. Med utgångspunkt i detta diskuteras sedan även tänkbara möjligheter och problem inför en fortsatt implementering av konceptet i andra områden i Borlänge kommun. En studie av den här typen innehåller emellertid en lång rad metodiskt svårhanterade problem för att undersöka vad som äger rum. Detta för att det är många aktörer involverade på olika organisatoriska nivåer och de pedagogiska idéer som Framtidens skola utgår från är innehållsligt komplexa och därför både svåra att transformera till ett system av sammanhängande konkreta åtgärder och handlingar, liksom självfallet även komplicerat att studera. Rapporten visar bl.a. på detta, att det finns en komplex idé som ska förverkligas i ett komplext sammanhang och att de involverade aktörerna i Framtidens skola spelar en central roll för att det ska kunna ske förändringar i verksamheten i linje med de bärande tankarna i konceptet.
Implementeringen av konceptet Framtidens skola i Borlänge kommun startade 2012 och beräknas pågå till 2031. Framtidens skola startade som en långsiktig lokalförsörjningsinsats för att tillhandahålla ändamålsenliga undervisningslokaler. Att planera för och att försörja förskolan och skolan med ändamålsenliga lokaler är emellertid svårt, dels för att det krävs omfattande ekonomiska investeringar och dels för att det är komplicerat att bygga funktionella och flexibla lokaler som ska kunna fungera både nu och långt in i framtiden. Men, ännu svårare är det sannolikt att utveckla förskolans och skolans verksamhet för att svara mot att utbilda och socialisera barn och elever i linje med rådande styrdokument i ett på många områden snabbt föränderligt samhälle. Det kan exemplifieras av att när det tillkommer nyanlända elever från andra kulturer, med andra språk än svenska och andra erfarenheter ställs stora krav på att fungerande pedagogiska arbetsformer utvecklas. Andra aspekter är sjunkande kunskapsresultat i internationella tester för Sveriges del, så väl som skolans digitalisering. Det finns därför mycket som talar för att den pedagogiska delen av konceptet Framtidens skola skulle behöva förstärkas. Det är även komplicerat att få förskolans och skolans lokaler att fungera som en samlingspunkt ”mitt i byn”, vilket spelar en central roll i konceptet Framtidens skola, för att svara upp mot de olika behov som finns i närsamhället. Framtidens skola har dock potential att kunna bidra till att ge förskolan och skolan en given plats som en viktig del för att bidra till att bättre kunna hantera problem som uppstår när ett samhälle förändras.
Framtidens skola har nu pågått under några år och kan i huvudsak ses som framgångsrikt utifrån de ledande aktörer som kommer till tals i denna studie och de första stegen har tagits i ytterligare några andra områden i kommunen. Konceptet har en fördel genom att det är väl förankrat på den politiska nivån. Å andra sidan kan det vara bräckligt om centrala aktörer som leder Framtidens skola skulle försvinna. För att verksamheten ska bli framgångsrik framstår det som centralt att förskolechefer och rektorer i de områden där konceptet ska implementeras i framtiden stöder de grundläggande idéer som konceptet vilar på. En fungerande samverkan mellan de olika nivåerna i den kommunala organisationen framstår också som nödvändig. En viktig slutsats från den verksamhet som bedrivits är att olika bostadsområden har olika befolkningsmässiga och socioekonomiska förutsättningar. I varje nytt steg som tas i Framtidens skola måste därför förutsättningarna analyseras och de implementeringsstrategier som används anpassas till den rådande situationen. Det återstår dock fortfarande många och svåra passager att hantera och mycket arbete innan vi vet vad Framtidens skola kommer att resultera i.