Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Akut lymfatisk leukemi utgör 80% av barnleukemier. Behandlingen

sker till största del med cytostatika i olika kombinationer, vilket mer eller mindre

ger biverkningar som påverkar barnet. På senare tid har forskning medfört ökad

överlevnad vilket medför andra utmaningar för att tillfredsställa barns behov och

främja barnets perspektiv och upplevelse av livskvalitet.

Syfte: Att beskriva livskvalitet hos barn som diagnostiserats med akut lymfatisk

leukemi.

Metod: En litteraturstudie som grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar med

kvantitativ och/eller kvalitativ ansats från databaserna Cinahl och PubMed.

Resultat: Barn som behandlades för akut lymfatisk leukemi hade påverkan på

psykisk och fysisk livskvalitet samt sömn. Vanligt var sömnstörningar, trötthet,

utmattning, oro och ångest vilket påverkade barnets upplevda livskvalitet.

Livskvaliteten påverkades främst initialt men förbättras med tiden trots negativa

upplevelser av sjukdom och behandling.

Slutsats: Barn under behandling upplevde sämre livskvalitet. Succesivt med tiden

för behandling förbättrades upplevelsen av livskvaliteten och vid avslutad

behandling hade de flesta uppnått liknande livskvalitet som barn i motsvarande

ålder.

Background: Acute lymphoblastic leukemia accounts for 80 % of child

leukemia’s. Treatment is mainly chemotherapy in various combinations, which

more or less have side effects that affects the child. More recently research has led

to increased rate of survival, which means other challenges to satisfy the needs of

children and promote the child's perspective and perception of his/hers quality of

life.

Aim: To describe the quality of life in children diagnosed with acute

lymphoblastic leukemia.

Method: A literature review based on 15 scientific articles by quantitative and/or

qualitative approach from the databases CINAHL and PubMed.

Results: Children who were under treatment for acute lymphoblastic leukemia had

impact on their mental and physical quality of life aswell as their sleep. It was

normal for the children to have sleep disturbances, fatigue, exhaustion, worry and

anxiety, which affected the child's perceived quality of life. The quality of life

were mainly affected initially at the treatment but were improved within time,

despite the negative experiences of illness and treatment.

Conclusion: Children under treatment experienced poorer quality of life.

Gradually during the time of treatment the experience in quality of life improved

and at the end of treatment most had reached a similar quality of life as children of

the same age.