du.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Husgrunders miljöpåverkan: Jämförelse av grundläggningsmetoder för ett småhus
Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Construction.
2016 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Environmental effects of house foundations : Comparison between building methods for foundation of a detached house (English)
Abstract [sv]

Byggnaders inverkan på klimat och miljö är stort, inte bara i driftskedet. Genom

att byggnader byggs mer energieffektiva kommer en allt större andel av

byggnadens totala energibehov bero på produktion av själva byggnaden.

Tidigare studier har visat att byggnader med trästomme har väsentligt mindre

energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser vid produktion jämfört med

byggnader med betongstomme. Syftet med detta arbete är att undersöka

miljöpåverkan från olika grundkonstruktioner för småhus, och tyngdpunkten har

lagts på energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser vid framställning av

material. Tre olika grundkonstruktioner har jämförts; grundläggning med cellglas

enligt Koljernmetoden, platta på mark av betong och plintgrund med träbjälklag.

Genom att dimensionera de tre konstruktionerna så att de ska klara last från ett

exempelhus, ett tvåvåningshus med yttermåtten 8x12m, och få likvärdiga Uvärden

har en jämförelse gjorts utifrån åtgång av material. Data för energiåtgång

och utsläpp av CO2e ”från vagga till grind” har hämtats från

Byggvarudeklarationer, databasen ICE och EPD-dokument för de olika

materialen. Därefter har total energiåtgång och utsläpp av koldioxidekvivalenter

beräknats för resp. konstruktion. Dessutom har bedömningar från databasen

SundaHus inhämtats för att ge en bredare bild av de ingående materialens miljöoch

hälsopåverkan.

Resultatet visar att en plintgrund ger lägst energiåtgång vid framställning av

material och ett nettoupptag av växthusgaser. Cellglasgrunden beräknades ha

störst åtgång av energi vid framställning av materialet till grunden, och

grundläggning med en platta på mark av betong de största utsläppen av

växthusgaser. Utifrån bedömningar gjorda av SundaHus kunde inga

långtgående slutsatser dras då alla de tre undersökta konstruktionerna

innehåller material som kan vara tveksamma ur miljö-och hälsosynpunkt.

Slutsatsen är att en plintgrund kan vara ett intressant alternativ för att minska

klimatpåverkan från produktion av husgrunder, men för att få en bättre

helhetsbild bör en fullständig livscykelanalys genomföras.

Abstract [en]

Buildings affect the environment and climate in many ways, not only during the

operating stage, but also during production. While buildings are constructed to

be more energy-effective, a greater share of the buildings total energy demand

will depend on how the building is produced. Previous studies show that

buildings with a frame made of wood has substantially lower energy demand and

greenhouse gas emissions due to production than building frames made of

concrete. The aim with this report is to investigate the environmental effects due

to different methods for foundation of a detached house. The main focus is to

calculate the energy consumption and emissions of carbon dioxide equivalents

from production of materials. Three different constructions are compared;

foundation with cellular glass (The Koljern-method), a concrete slab, and a post

and pier foundation with a wood-based floor. By designing the three

constructions to be equal in terms of ability to carry the load from a two story

house 8X12m, and with equal U-values, the comparison is made out of the

required use of materials. Data for use of energy and CO2e-emissions” from

cradle to gate” has been taken from declarations on the building products,the

ICE database and EPD-documents for the various materials. Thereafter, the

total use of energy and emissions of CO2e has been calculated. Assessments

from the SundaHus database is also studied to get a more detailed picture of the

environmental impact and health aspects of the materials.

The result shows that the post and pier foundation has the lowest use of energy

in production of the materials and a negative release of greenhouse gas due to

sequestration. The foundation made of cellular glass has the highest demand of

energy for producing the materials for the foundation, and a concrete slab has

the highest emissions of greenhouse gas.

From estimations made by SundaHus, no further conclusions could be made

due to the use of environmentally and health restricted materiel. The deduction

is that the post and pier foundation can be an interesting alternative to reduce

the carbon footprint from the production of building foundation, but to get a better

overview a total lifecycle analysis has to be made.

Place, publisher, year, edition, pages
2016.
Keyword [en]
house foundations; climate; environmental effects
Keyword [sv]
husgrunder; klimat ; miljöpåverkan
National Category
Building Technologies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-22401OAI: oai:DiVA.org:du-22401DiVA: diva2:942206
Available from: 2016-06-23 Created: 2016-06-23

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Construction
Building Technologies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 66 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf