Hedersproblematiken har blivit alltmer omdebatterad i svensk media. Statliga resurser har
riktats mot offren som oftast är kvinnor som blivit misshandlade eller mördade på grund av att
ha vanhedrad familjen då hon ansågs ha avvikit och därmed brutit mot normen som finns
inom den så kallade hederskulturen. Vi ville rikta vårt fokus på de som anses som förövare
som är männen och som utövar detta våld mot kvinnorna i den kurdiska kulturen som är
influerad av den så kallade hederskulturen. Vi ville få en inblick på de krav som ställdes på
dessa unga män sedan barndomen och de roller som dessa unga män uppfostrades i. Inte
minst var det intressant att spara en frågeställning för att se hur kulturkollisionen mellan de
normer och värderingar som lärdes ut hemma och de normer och värderingar som lärdes ut
under skolgången i Sverige hade för effekt på våra respondenters sätt att se på manlighet.
Resultatet analyserades utifrån teoretiska utgångspunkter för undersökningen som är
symboliskt kapital och habitus. Det visade sig att våra respondenter påverkades starkt av de
normer och värderingar som lärdes ut av föräldrarna och att det fanns krav på hur de skulle
agera som män inom det som uppfattades som hederskultur, vilket har gjort de mycket mindre
mottagliga för det svenska samhällets normer och värderingar som värnar om de mänskliga
fri- och rättigheterna. Avvikelser förekom då en av respondenterna ansåg att familjen sedan
länge hade avvikit från den så kallade hederskulturens reproduktion vilket inte har påverkat
honom och kände därmed en frihet och en förening med sådana normer och värderingar som
värnades om under hans skolgång.
2016.
Nyckelord: hederskultur, normer och värderingar, barndom, kulturkollision, manlighet