Rapporter visar på elever som inte upplever skolan som meningsfull och borttagandet av
ämnet som obligatorisk på gymnasiet nationella program samt en timfördelning på ynka 3,3
% på grundskolan samtidigt som både gymnasieministern och vidare lyfter verksamma lärare
hur bildämnet ökar elevers välmående och gör att de presterar bättre.
Och läroplaner som lyfter att skolan har ett övergripande syfte med att organisera
undervisningen så att eleverna finner lärandet meningsfullt var studiens syfte att undersöka
hur forskningen ser på meningsskapande inom bildämnet. Samt undersöka hur
meningsskapande kommer till uttryck sett i ett bilddidaktiskt sammanhang.
Utifrån detta syfte har studien utgått ifrån följande frågeställningar:
• Vad innebär meningsskapande inom bildämnet enligt forskningen?
• Hur kommer meningsskapande till uttryck inom bildämnet?
Studiens design var en kvalitativ litteraturstudie av aktuell forskning på det undersökta
området. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med en innehållsanalys
där utvald forskning analyserats och jämförts med varandra med fokus att svara på studiens
syfte och frågeställningar.
Resultatet visar att forskningen trots en stor variation i metoder och arbetssätt visar på flertalet
gemensamma faktorer som lyfts som centrala i elevers meningsskapande.
Slutsatserna som i min mening kan dras av undersökningen pekar på att pedagogens roll är av
stor betydelse i att ge eleverna verktygen som krävs och tillåter dem att tänja på ramarna.
Detta tillsammans med en öppen kommunikation och dialog med både andra elever och
pedagoger, bidrar till en miljö som inrymmer flertalet möjligheter för elevers
meningsskapande. Studien visar således att bildämnet med rätt didaktiska tillvägagångssätt
och överväganden, inhyser stora möjligheter för elevers meningsskapande.
2016.
Meningsskapande, Meningsfull, Didaktik, Bildskapande, Bildämnet.