Dalarna University's logo and link to the university's website

En populär träningsmetod för att utveckla vertikal hoppförmåga är plyometriska

hoppövningar, dock genomförs dessa oftast i det sagittala planet. Många komplexa idrotter

utförs med rörelsemönster i flera plan, särskilt våra populära lagidrotter. Studien undersöker

om det finns tillräckliga vetenskapliga belägg för att ändra standarden för hur träning av

vertikal hoppförmåga går till.

Syfte

Att undersöka huruvida det finns tillräcklig vetenskapligt evidens för att hoppövningar i det

frontala planet påverkar vertikal hoppförmåga eller effektutveckling.

Metod

Studien använde sig av en systematisk litteraturgenomgång av tidigare publicerad forskning

inom forskningsdatabaser relevanta för forskningsområdet.

Resultat

Litteraturstudien visade att en kombination av sagittala-och frontala hoppövningar gav en

signifikant ökning på vertikal hoppförmåga, dock påvisas ingen signifikant ökning av enbart

frontala hopp. De studier som inte fick en signifikant ökning använde sig av bristfälliga

mätmetoder.

Slutsatser

Utifrån denna systematiska litteraturgenomgång av tidigare genomförd forskning kan

slutsatsen dras att en kombinerad träningsmodalitet av sagittala och frontala hopp har en viss

påverkan på vertikal hoppförmåga. En kombination av frontala-och sagittala hoppövningar

har andra önskvärda effekter på träningsindivider och bör inkluderas i träningsupplägg.

Huruvida enbart frontala hopp kan användas för att öka vertikal hoppförmåga måste

undersökas vidare i kommande forskning.

Plyometrics is a popular training modality for developing vertical jumping ability, mostly performed in

the sagittal plane. However, many complex teamsports require movement in various directional

planes. This study investigates previous research to establish the amount of scientific evidence to

justify a change of training modalities.

Purpose

To investigate scientific evidence regarding the effects of frontal plane plyometrics on vertical

jumping ability and power.

Method

The study used a systematic litterature review of previously published research through databases

related to the scientific area.

Results

The systematic review showed that a combination of sagittal and frontal jumps created a

significant increase in vertical jumping height. However, frontal plane plyometrics without

the combination of sagittal plane plyometrics did not show any significant increase. The

included studies that did not show a significant increase in jumping ability used poor

methodology and study design.

Conclusion

This systematic review of previously conducted research concluded that a combined training

modality of sagittal and frontal plane plyometrics has some effect on vertical jumping ability

and power. A combination of frontal and sagittal plyometrics provide additional benefits

outside of increased jumping ability and should be included in training programs for vertical

jumping ability. The effects of frontal plane plyometrics as an exclusive training modality

needs additional research.