Elevers problemlösningsförmåga uppmärksammas i PISA undersökningar som visar att svenska elever inte uppnår goda resultat inom området. Problemlösning är en viktig färdighet som elever behöver i och utanför skolan. Problemlösning har förekommit sedan flera decennier tillbaka i skolans kursplan i matematik.
Syftet med den här studien är att få kunskap om svårigheter elever kan ha när de arbetar med problemlösning i matematik i grundskolans tidiga skolår och, om så möjligt, vilka orsaker som kan påverka dessa svårigheter. Resultaten visar att språkfärdigheter som läsförmåga, förståelseförmåga, läsflyt samt det matematiska tänkandet påverkar elevers förmåga att förstå och lösa matematiska problem. Likaså är färdigheter i matematiska ord och begrepp samt matematisk text- och talförståelse väsentliga. Språk- och problemlösningsfärdigheter främjas av färdigheterna i tänkandet som har sin grund i språket. Resultaten visar även att kognitiva faktorer och föräldrars utbildningsnivå är orsaker som kan ha en inverkan på elevers förmågor i förståelsen och lösningen av problemlösningsuppgifter. Slutsatserna som dras i den här studien är att språkfärdigheter och kognitiva faktorer är de mest dominerande i de svårigheter elever kan ha i arbetet med problemlösning. Förståelsen av det matematiska problemet utgör den viktigaste delen i problemlösningsprocessen som beskrivs av matematikern George Polya och består av en fyra stegs process. Ytterligare en slutsats som dras i studien är lärarens roll och undervisningens upplägg som utgör en viktig del i elevers förståelse av matematiska problem samt förmågan att lösa dem. Metoden som har använts till den här studien är en systematisk litteraturstudie där sökningar på svenska och engelska efter vetenskaplig forskning har genomförts i olika databaser.
Matematikdidaktik