Syftet med det här arbetet har varit att belysa hur en lärare använder olika metoder - traditio-nella och nya - för att skapa studiero och trygghet i klassrummet och med utgångspunkt i detta diskutera hur dessa uppfattas fungera. Jag valde en kvalitativ fallstudie som undersökningsde-sign där jag använde mig av så kallad metodtriangulering, då jag genomförde en intervju och en observation.
Resultatet visar att läraren använde sig av många olika metoder för att skapa studiero. Det avgörande var struktur, tydlighet, ramar och rutiner samt att det var en god relation mellan lärare och elev. Dessutom underlättade arbetet mot ett gynnsamt studieklimat att all personal på skolan hade en samsyn. Eleverna tjänade på och några elever uttryckte till och med sin uppskattning över att bli ledda till sund kosthållning, fysisk rörelse och undervisning i meto-der att finna sitt inre lugn. Att eleverna på den studerade skolan var från studievana hem, un-derlättade lärarens arbete med att skapa studiero.
Iakttagelserna på den studerade skolan och forskningsresultat tyder entydigt på att studiero till en betydande del kan antas bero på lärarens förmåga att vara ledare, vilken trots olika sorters elever, föräldrar, skolledare och skollokaler måste kunna hantera situationen. Skolledare som stöttar lärare i deras arbete och tror på dem hjälper lärarna att vara ledare. Emellertid är sam-syn på skolan en förutsättning för arbetsro. En inbjudande studiemiljö, hälsosamma luncher och mellanmål samt möjlighet för eleverna att röra sig balanserar eleverna vilket också är gynnsamt för studiero. Dessutom eliminerar rogivande metoder stress hos både eleverna och lärarna. Mera forskning om ämnet studiero och trygghet bör bedrivas, gärna tvärvetenskapligt, vilket i sin tur förhoppningsvis påverkar lärarutbildningens innehåll och omfattning i ledar-skap.