De estetiska områdena riskerar att positioneras utifrån det dualistiska synsätt som präglar skolan. Dualismen innebär generellt sett bland annat att tyngdpunkten idag förläggs på utvecklande av förmågor och på mätbara resultat. Fokus finns på vad som lärs. Därmed underordnas processen, hur lärande sker. Estetiska uttrycksformer används ofta som redskap för att stödja lärande i olika skolämnen eller erbjuds som tillfälliga projekt vid sidan av ordinarie undervisning. I det förstnämnda fallet fokuseras inte kunskaper inom uttrycksformen, men samtidigt påverkar kunnande avseende till exempel tekniker inom konstformen hur denna kan användas för att utforska det tematiska innehållet. I det andra fallet kanske inte koppling finns till skolämnens mål och då kan aktiviteten uppfattas som mindre viktigt. Ett sådant antingen/eller tänkande riskerar också att gälla positionering av de estetiska ämnena som antingen redskap för lärande inom andra ämnen eller som konstarter med ett egenvärde. Detta kan bidra till att elever inte ges förutsättningar att utforska och uttrycka olika innehåll genom olika konstformer i de fall som dessa inte också utgör egna skolämnen.
De estetiska ämnesområdena kan erbjuda lärande både i och genom form och om innehåll. I mitt paper kommer dock endast drama att beröras. Gällande drama har fyra olika mål formulerats, konstnärlig form, innehåll, personlig och social utveckling (Bolton, 1992) men här ses dessa områden både som aspekter av process och som mål. Syftet är att utforska möjligheten att flytta perspektiv på lärande till mellanrummet där vad som lärs och hur lärande sker samspelar. Lärande ses som rörelse vilket innebär en pågående förskjutning av vad som lärs. En utgångspunkt är Deleuze och Guattari’s nomadfilosofi. I detta paper utforskas framför allt ”the logic of AND” (MacLure, 2013), dvs. användande av förbindelseordet OCH som beskrivning av både relation och rörelse, en pågående deterritorialisering. Detta teoretiska perspektiv relateras till drama i undervisning inom grundskolan.
Abstract skrevs på svenska, men efter förfrågan från konferensarrangören gavs presentationen på engelska. I konferensprogrammet angavs både engelsk och svensk titel.