Dalarna University's logo and link to the university's website

This study examines the current situation regarding e-voting in four selected European countries as well as whether Sweden can implement e-voting and achieve success. With the help of a literature study, the study defines the advantages and disadvantages of e-voting and the traditional voting procedure and through a case study, the current situation is identified by the selected European countries and an interview is conducted to gain an insight into the Swedish voting procedure and where Sweden stands when it comes to e-voting. By analyzing the interview and doing a comparative analysis of the key factors that affected the failure or success of e-voting in the selected countries with the key factors identified in Sweden, the result will be clear whether an implementation in Sweden can be successful or not.

The focus of this study was to evaluate different search engines on Swedish text. Information retrieval is widely used by both people and organizations, and it is important to be able to efficiently retrieve needed information at the right time. The study determined that relevance and speed are the most important factors in search engines. The evaluation measures the precision and recall which are relevance measurements, and speed of two search engines, Elastic search and MarkLogic. The evaluation has determined that there is no significant difference in the relevance of the retrieved results between the engines. The evaluation has also determined that there is a statistically significant difference in speed between the engines, with Elastic search outperforming MarkLogic. Both search engines performed very well in terms of successful searches, meaning to return a relevant document in the first 20 results. Both engines succeeded in fulfilling the information need 96% of the time.

The application YouTube released in 2005 is today known as the most prominent platform on the world wide web for sharing, creating, and discovering video content(s). By utilizing technology trends such as Machine learning, YouTube can take advantage of algorithms such as deep neural networks to entice the users with a massive amount of personalized recommended content(s)t to watch based on the user's data.

The algorithm in the YouTube recommendation system collects the users' personalized data such as location, watch history and search history to recommend video content. The YouTube recommendation system gives personalized recommended content(s) to a YouTube user with the collected data. The user may deem the recommended content as ethically wrong. Therefore, bring up meaningful discussions such as a YouTube consumer's sentiment towards those contents they deem unethical.

This research study examines what ethical challenges exist in the YouTube recommendation system and how those challenges affect the YouTube consumers trust in the recommendation system.

• The research questions that were examined in this study are: What kind of ethical challenges does the YouTube recommendation system have?

• What kind of impact do those ethical challenges have on the user’s trust in the YouTube recommendation system?

The respondents consisted of students at Dalarna University. This research was conducted with semistructured interviews and a questionnaire that consisted of 11 questionnaires.

By examining the results from the literature reviews, interviews, and questionnaire, the gathered results show that challenges such as inappropriate, misinformed content and privacy exist with the YouTube recommendation system. Numerous of our respondents felt like they did not trust the YouTube recommendation system with their personalized data, primarily because of receiving video content that is not relevant, which has made some of the respondent question what YouTube does with the influx of the individual data.

Based on the result it can be concluded that there are many concerns related to ethical issues in the YouTube recommendation system. In essence, the respondents highlighted the significance of privacy when using a platform such as YouTube. The respondents desired more transparency with their data.

Robotic Process Automation (RPA) is a collection of tools and techniques for creating software-bots that mimics human interaction in existing information systems. RPA takes advantage of the user interface to perform repetitive tasks and is the fastest-growing automation technique. Organizations capitalize on RPA by automating repetitive, rulebased, and tedious tasks without making changes to the underlying systems.

Many Swedish organizations have already implemented RPA, and many new organizations will be implementing the technology in the future. This study focuses on organizations that have not yet implemented this technology and the challenges surrounding communication and process selection in an initial RPA project.

Several vendors and suppliers are competing in the RPA market. Meanwhile, scientific research in the field has just begun and struggles to keep up with the fast-evolving technology. Vendors and suppliers often exaggerate and hype terms and concepts, which creates confusion and may slow down the learning curve for beginners. Additionally, Organizations risk designing suboptimal automation strategies from biased guidelines and frameworks from vendors and suppliers.

Newcomers often confuse RPA with physical robots, and many definitions do not use any of the words in the abbreviation RPA. Communication is a prerequisite for any type of project but especially in the multidisciplinary field of RPA. Process selection is commonly described as the first challenge that new organizations will encounter. Choosing a process is considered an essential and complex phase due to the difficulties in measuring automation.

This study explores the literature and conducts six interviews with Swedish RPA experts to identify RPA related themes and challenges for future research.

Utvecklingen av digital teknik tillsammans med nya affärsmodeller har nått nya nivåer

under de senaste åren vilket har resulterat i att behandlingen av personuppgifter både ökat

och förändrats. Problematiken med detta innefattar att den personliga integriteten i större

utsträckning kränks. I syfte att harmonisera behandlingen av personuppgifter och att stärka

skyddet av den personliga integriteten har EU infört en ny dataskyddsförordning.

Förordningen träder i kraft den 25 maj 2018 och ska tillämpas i nationell lagstiftning

vilket gör att den svenska personuppgiftslagen ersätts.

Syftet med studien var att identifiera vilka åtgärder ett antal organisationer vidtagit för att

följa dataskyddsförordningens regler samt vilka utmaningar som kan uppstå i

omställningen. Studien är avgränsad till samtyckestexter och behandling av

personuppgifter. Studien är kvalitativ och vi har med hjälp av intervjuer tagit del av ett

antal organisationers syn på utmaningar och åtgärder gällande formuleringar av

samtyckestexter och dess personuppgiftsbehandling.

Slutsatsen i denna studie visar att samtliga organisationerna har problem att formulera

samtyckestexter på ett informativt sätt vilket dataskyddsförordningen kräver.

Organisationerna ser även utmaningar i behandlingen av personuppgifter. Dessa

utmaningar består av komplexa IT-system innehållande mängder av personuppgifter som

idag inte kan hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen då relevant systemstöd

saknas.

Robotic Process Automation (RPA) är en bred variation av tillvägagångssätt och tekniska lösningar som arbetar som ett stöd för att automatisera repetitiva arbetsuppgifter. År 2017 fastslogs en ny lagstiftning i Sverige som möjliggjorde för den offentliga sektorn att automatisera beslutstöd. Detta ledde i sin tur att allt fler svenska kommuner började implementera RPA. Av Sveriges totalt 290 kommuner klassas 259 stycken som mindre kommuner. För dessa mindre kommuner är det viktigt att balansera mellan att ha tillräckligt mycket bemanning för att både klara av ekonomin samt arbetsuppgifterna. Dessutom har flera kommuner i Sverige inte råd att anställa ny personal på grund av den rådande pandemin. Flertalet av dessa mindre kommuner har ännu ej påbörjat sitt arbete med RPA.

Studien undersöker sex mindre svenska kommuner som har implementerat RPA med syfte för att ta reda på de effekter och förändringar som uppstått efter implementationen. Detta har gått till genom semistrukturerade intervjuer, för att få reda på hur kommunens implementering gått till, vilka processer och inom vilka områden kommunen har valt att automatisera samt vad kommunen har sett för effekter av detta. Tematisk analys användes sedan för att hitta mönster samt teman i intervjuerna.

Resultatet visade på lyckade implementeringar där kommunerna har kommit olika långt i sitt arbete och nått olika nivåer av framgång men där samtliga genom RPA har frigjort tid för sin amedarbetare. De medverkande kommunerna i studien har ett flertal nya processer att automatisera i planeringsstadiet för det kommande året.

Slutsatsen av denna studie visar på att effekterna av RPA ger goda resultat genom att frigöra tid och effektivisera arbetet för de mindre kommuner som har valt att lägga ner resurser på det. I brist på andra sätt att lösa sina nuvarande problem, är RPA i dagsläget en metod för att balansera ekonomi och de växande utmaningarna för en mindre kommun.

Amidst escalating cyber threats, the necessity for robust cybersecurity education is more pressing than ever, particularly within university environments that are increasingly targeted. This study, "CyberSafe in Action," evaluates the effectiveness of an interactive digital prototype designed to enhance cybersecurity awareness among Swedish university students. Through a mixed-methods approach, combining quantitative pre- and post-intervention quizzes with qualitative interviews, the study assesses the prototype's impact on students' cybersecurity knowledge and behavioral intentions.The research involved 20 participants divided into an experimental group, which interacted with the prototype, and a control group, which did not. Results indicated a significant improvement in cybersecurity awareness in the experimental group, with average quiz scores increasing from 16.2 to 24.8, representing a 40.9% improvement in cybersecurity knowledge. In contrast, the control group experienced a decline in scores from 17.1 to 13.1, indicating a -25.6% change. Statistical analysis using paired and independent t-tests confirmed these enhancements were significant (p<0.01), demonstrating the prototype’s efficacy. Qualitative feedback highlighted increased engagement and a proactive approach to cybersecurity, affirming the benefits of interactive educational tools. This study contributes to pedagogical practices by demonstrating that interactive, problem-based learning can substantially enhance cybersecurity education. Recommendations for future research include larger-scale studies to explore long-term retention of knowledge and behavioural changes. This study underscores the critical role of innovative educational strategies in preparing students to navigate and secure increasingly digital landscapes effectively.

Inom migrationsprojekt innebär migration av data stor risk för misslyckande då det är vanligt att underskatta vikten av datamigration genom att inte planera tillräckligt för hur data ska migreras mellan system. Den vanligaste orsaken till att datamigrationer misslyckas är på grund av otillräcklig validering av data. Så vad man bör tänka på vid migration av data för att försöka minimera risken kan vara till stor hjälp.

Det finns metodsteg för att se till att kunskap dokumenteras för framtida migrationer samt steg för att utföra datamigrationer och vanliga fallgropar att undvika (Barkaway, 2009). Utifrån dessa steg och den teori som jag har samlat in så har jag skapat intervjufrågor som resulterar i kriterier som verktygen kan prövas emot.

I denna studie har jag valt att utvärdera två verktyg. Jag intervjuade fyra IT-konsulter som har erfarenhet av migrationsprojekt för att få svar på vilka kriterier verktyg bör uppfylla för att vara av intresse för konsulter.

Dessa verktyg är:

1. SQL-Server Integrated Services: En tjänst från Microsoft inom .Net-miljön för datamigration och Business Intelligence.

2. Talend Open Studio for Data Integration: En produkt från Talend som är gjord i java, är open-source och används för datamigrationer.

Resultatet visar att Talend uppfyller fler framtagna kriterierna än SSIS och bör vara det verktyg som väljs att användas.

Background ChatGPT is a chatbot released in November 2022. Its usage has grown to include being used in academia and for scientific writing, with varying results. We investigate if ChatGPT can be used for the technical part in a Bachelor’s thesis in System Sciences.

Aim We evaluate if it is possible to generate the code for detecting potential gender bias in previous responses from ChatGPT, in the form of a dialogue.

Method We use an exploratory case study where an iterative dialogue with ChatGPT is used to generate Python code to be able to analyse previous responses made byChatGPT. The methods for development were chosen by the authors from suggestions by ChatGPT.

Results Two separate dialogues resulted in a program that combined a fine-tuned Natural Language Processing model together with sentiment analysis and word frequency analysis. The program successfully identified responses in the dataset as having a female or male gender bias or being gender neutral.

Conclusions ChatGPT serves as a powerful tool for coding, although it currently falls short of being a one-stop solution that can generate code sufficient for more complex tasks witha single prompt. Our experience suggests that ChatGPT accelerates one’s work when the user possesses some programming knowledge. With further development, ChatGPT could transform coding workflows and increase productivity in related fields.

Implications ChatGPT as a tool is very capable in supporting students in the technical aspect of a Bachelor’s thesis and it is not unreasonable to assume that it works in other contexts, as well. As such, one can achieve more with the tool than without, and consequently it would be for the better to integrate ChatGPT into thesis work. This stresses the point that we need to find better regulations for cheating and plagiarism.

This paper describes how distance educations in developing countries can enhance interactivityby means of information and communication technologies. It is argued that e-learning involvesa shift in the educational structure from traditional transmission of knowledge to interactivecreation of knowledge. Our case studies are two distance educations in Bangladesh and SriLanka that use different technologies for implementing interactivity; Internet and computersin one case and video and mobile phones in the other. The findings are analyzed based onStructuration Theory and we compare the two approaches based on emerging norms andbeliefs. Findings from both cases show the concurrent enactment of both the transmissionand the interactive structure. Whereas peer collaboration and the use of self-assessment toolsmake students take more ownership of their learning, we also found the idea of a classroomwith an instructive teacher to be deeply rooted in the students’ minds.

Software deployment, eller mjukvarudistribution översatt till svenska kan ses som processen där alla aktiviteter ingår för att göra en mjukvara tillgänglig för användare utan en manuell installation på användarens dator eller annan maskin. Det finns ett flertal software deployment-verktyg, som hanterar automatiska installationer, tillgängliga för företag på marknaden idag. 

Avdelningen HVDC på ABB i Ludvika har behov att börja använda ett verktyg för automatiserade installationer av mjukvaror då installationer idag utförs manuellt och är tidsödande. Som Microsoftpartners vill ABB se hur Microsofts verktyg för mjukvarudistribution skulle kunna hjälpa för detta behov. 

Vår studie syftade till att undersöka hur arbetet med installationer av mjukvara ser ut idag, samt hitta förbättringsmöjligheter för installationer som inte kan automatiseras i nuläget. I studien ingick även att ta fram ett generellt ramverk för hur verksamheter kan gå tillväga när de vill börja använda sig utav software deployment-verktyg. I ramverket ingår en utformad kravspecifikation som ska utvärderas mot Microsofts verktyg. 

För att skapa en uppfattning om hur arbetet i verksamheten ser ut idag har vi utfört enkätundersökning och intervjuer med personal på HVDC. För att utveckla ett ramverk har vi använt oss av insamlade data från de intervjuer, enkätundersökning och gruppintervju som utförts, detta för att identifiera krav och önskemål från personalen hos ett software deployment-verktyg. Litteraturstudier utfördes för att skapa en teoretisk referensram att utgå ifrån vid utvecklande av ramverket och kravspecifikationen. 

Studien har resulterat i en beskrivning av software deployment, förbättringsmöjligheter i arbetet med installationer av mjukvara samt ett generellt ramverk som beskriver hur verksamheter kan gå tillväga när de ska börja använda ett software deployment-verktyg. Ramverket innehåller också en kravspecifikation som använts för att utvärdera Microsofts verktyg för mjukvarudistribution. I vår studie har vi inte sett att någon tidigare har tagit fram ett generellt ramverk och kravspecifikation som verksamheter kan använda sig av som underlag när de ska börja använda ett software deployment-verktyg. Vårt resultat av studien kan täcka upp detta kunskapsgap.    

Geografiska informationssystems användning blir allt viktigare i dagens samhälle där spatiala data kan lagras, hämtas, analyseras och visualiseras. Genom att sammanställa spatiala data kan en bild av verkligheten abstraheras. Detaljerad information om vägnat och företeelser (refuger, bullerplank, skyltar etcetera) för analys leder till ett effektivare drift- och underhållsarbete. Vilket i sin tur ger en ökad framkomlighet för trafikanter. Teknikföretaget Triona har en kartapplikation där utmaningar har uppstått gällande algoritmisk knytning av inmätta refuger (benämnd Norge-datasamlingen) till det norska vägnatet. En refug ar en upphöjning i gatan som avgränsar körfalt och påminner om en trottoar i utseendet. Denna fallstudie behandlade ett delproblem där klassificering av refuger skulle kunna underlätta knytningen och förutsättningarna for analys. Syftet med studien kan sammanfattas till att presentera förslag på metoder for att klassificera refugerna med övervakad maskininlärning. Med algoritmerna K-nearest neighbors (KNN) och Decision tree studerades möjligheten att automatiskt klassificera refugerna. En refug bestod av en vektorpolygon vilket är en lista med koordinater. Polygonens hörn bestod av koordinatparen latitud och longitud. Norge-datasamlingen var inte i forväg kategoriserad till sina elva typer och kunde därfor inte anvandas. En datasamling med 2157 refuger med sju typer från Portland, USA tillämpades i stället. De spatiala vektorpolygonerna transformerades med Elliptical Fourier Descriptors (EFD). Maskinlärningsmodellerna tränades på att klassificera refugerna baserat på matematiska approximationer av dess konturer från EFD. Slutsatser kunde dras genom att refugtypernas konturer analyserades och prestationer observerades. Prestationer utvärderades utifrån traffsäkerhet med kompletterande mätvarden som precision och återkallelse på Portland-datasamlingen. Traffsäkerhet är andelen rätta klassificeringar av refugerna. KNN uppnådde 64 % och Decisiontree 69 % traffsäkerhet. Då båda datasamlingarna var verkliga exempel på refuger i vägnat kunde ett antagande göras att det inte skulle bli en mycket högre traffsäkerhet om studiens metod appliceras på Norge-datasamlingen. Modellernas prestationer bedömdes därmed inte vara tillrackligt bra for en rekommendation.

Rollbaserad åtkomstkontroll är en standardiserad och väl etablerad modell för att hantera åtkomsträttigheter i informationssystem. Den vedertagna ANSI-standarden 359-2004 saknar dock stöd för att geografiskt avgränsa rollbehörigheter. Informationssystem som behandlar geografiska data och de senaste årens ökade spridning av mobila enheter påkallar ett behov av att sådana rumsliga aspekter diskuteras inom kontexten av rollbaserad åtkomstkontroll. Arbetet syftar till att bringa klarhet i hur det befintliga kunskapstillståndet inom ämnesområdet rollbaserad åtkomst kontroll med geografisk avgränsning ser ut, och vilka aspekter hos detta som står i behov av vidare utveckling. Genom de teoretiska referensramar som skapats vid inledande litteraturstudier har en efterföljande systematisk litteraturgenomgång möjliggjorts, där vetenskapligt material selekterats genom fördefinierade urvalskriterier. Sammanställningen och analysen av den systematiska litteraturgenomgångens resultat har i samverkan med de teoretiska referensramarna lett fram till arbetets huvudsakliga kunskapsbidrag: en områdesöversikt där ämnets state-of-the-art presenteras och en strukturerad lista över angelägna forsknings- och utvecklingsbehov inom området.

Denna studie undersöker användningen av kodassistenter som bygger på generativ AI (GAI) för systemutveckling och testning inom myndigheter och större företag, med fokus på säkerhetsrisker och funktionella krav. Detta görs genom en kartläggning där intervjuer och interna såväl som publika dokument används som datainsamlingsmetod.

Med den snabba utvecklingen av stora språkmodeller (LLM:s) och deras tillämpningar inom systemutveckling är det viktigt för organisationer att göra val av AI-verktyg som uppfyller både säkerhets- och funktionskrav. Studien kartlägger och jämför olika verktyg baserat på dessa kriterier, med syfte att hjälpa organisationer att göra välavvägda val i ett ständigt växande utbud av GAIverktyg för programmering.

Säkerhetsriskerna som identifierats inkluderar risken för informationsläckor och generering av osäker kod. Studien föreslår mitigerande åtgärder som användning av verktyg som inte sparar eller tränar på användardata för att minska dessa risker. Funktionella krav som identifierats inkluderar förmågan att generera och förklara kod, samt integration med utvecklingsmiljöer som Visual Studio och VisualStudio Code. Verktygen filtrerades därefter baserat på de identifierade mitigeringarna, vilket resulterade i en rekommendation av sex verktyg som uppfyller säkerhetskraven. Fyra av dessa sex verktyg uppfyller i sin tur de ställda kriterierna från samarbetspartnern (Trafikverket) gällande funktionskrav.

Denna studie bidrar till den akademiska forskningen genom att erbjuda en ökad förståelse för säkerhets- och funktionsaspekterna av GAI-verktyg (ChatGPT, Claude, Codeium, Codiumate, Cody, GitHub Copilot, Gemini, Q, Tabnine) inom systemutveckling och testning. Detta genom en lista över potentiella säkerhetsrisker och en interaktiv jämförelsetabell där identifierade GAI-verktygkan filtreras efter olika krav.

Detta arbete är en undersökning som handlar om CGI’s egenutvecklade fakturasystem som heter CDI. Detta fakturasystem används av Trafikverket och grunden i arbetet handlar om en undersökning som kartlägger vilka problem som finns med nuvarande användargränssnitt i CDI. Arbetet fokuserar endast på den vy där användaren utför konteringar av fakturor.

Användargränssnittet som används idag utvecklades omkring 2007 och behöver enligt CGI en modernisering. Tanken är på sikt att användargränssnittet ska ersättas med ett nytt, uppdaterat användargränssnitt som underlättar arbetet för användaren mer än det nuvarande användargränssnittet.

Syftet med rapporten är att undersöka vilka problem som användarna upplever att det nuvarande användargränssnittet har och att med hjälp av två egenutvecklade designförslag utvärdera hur man kan åtgärda dessa problem.

Detta genomförs med hjälp av en nulägesanalys, som kartlägger nuvarande problem och en analys som utvärderar designförslagen. Båda analyserna görs med intervjuer som datainsamlingsmetod och genomförs med tre personer från Trafikverket som arbetar dagligen med fakturasystemet.

När utvärderingen är klar kommer det att göras en reviderad version av de tidigare designförslagen, detta blir den slutgiltiga produkten från min rapport. Slutprodukten kan senare användas som grund i arbetet kring att utveckla det nya användargränssnittet för CDI.

Digitalisering är idag mer aktuellt än någonsin och nästan ett måste för företag som vill fortsätta att vara konkurrenskraftiga på marknaden. En undersökning utförd av den statliga förvaltningsmyndigheten Tillväxtanalys, visar att företag i Sveriges byggsektor är de företag som ligger längst efter gällande digitalisering och digital mognad. Undersökningen visar även att småföretag i allmänhet ligger långt efter större företag. I ett småföretag i byggsektorn som inriktar sig på grossistverksamhet, har ledningen försökt digitalisera den föråldrade verksamheten och dess rutiner under många år. Problemet är att personalens förändringsmotstånd satt käppar i hjulet och det har lett till att ledningen känner en stor oro inför framtiden.

Syftet med denna rapport var att identifiera och beskriva de bidragande faktorerna till att engagera människor i en digitaliseringsprocess i ett småföretag. Identifiera vilka typer av förändringsmotstånd som förekom inom organisationen, samt fastställa den digitala mognadsgraden i företaget.

Denna fallstudie har genomförts för att hitta de faktorer som är viktiga när det gäller att engagera människor i digitalisering eller förändringar överlag. Detta har genomförts med intervjuer och en enkät som svarats på av personal från ett småföretag i byggsektorn. Den data som samlats in har sedan analyserats och jämförts mot tidigare forskning.

Resultatet av denna studie visar att det förekommer två typer av förändringsmotstånd och att det huvudsakligen finns fem bidragande faktorer för att engagera personal i digitalisering i småföretag; kompetens, tillit, kommunikation, distinkt behov och vision i företaget samt delaktighet.

I have in this case study evaluated advantages and disadvantages with mob programming, at a IT-company called CGM (CompuGroup Medical LAB AB), in Borlänge, Sweden.

Mob programming is new way to work with computer code creation or system maintenance. A group of developers works together to solve problems, like computer bugs. Only one person sits at the keyboard at one time. Like an evolution of pair programming.

I have interviewed a selected number of staffs at CGM.

What are the pros and cons with mob programming for information systems engineers?

I have also conducted a test, with university students that study information systems science at Dalarna University. The students tested to solve a problem with mob programming, and then evaluated the test in a questionnaire.

Idag finns ett stort utbud av varumärken och ölsorter på Systembolaget och detblir allt viktigare att synas bland alla konkurrenter i butikshyllan. I takt med attkonkurrensen ökar räcker det inte längre att enbart kunna distribuera ett gott öl,även paketeringen behöver vara intressant och trovärdig.Syftet med studien är att undersöka om det visuella uttrycket påverkarkonsumentens val av öl i butik. Syftet är dessutom att undersöka om det finnsett segment konsumenter av målgruppen som köper öl, som är mer eller mindrebenägna att köpa öl med ett mer okonventionellt visuellt uttryck i etiketten.Studien förväntas även kunna påvisa gemensamma drag för konsumenten i dettasegment.Följande frågeställningar togs fram för att utreda detta ämne: vad i öletikettensvisuella uttryck påverkar konsumentens val av öl i butik, eller finns det andrafaktorer som är avgörande för köpbeslutet? Samt: om det finns, vad ärutmärkande drag hos konsumenter som har en tendens att köpa öl med ett merokonventionellt visuellt uttryck i etiketten? För att svara på våra frågeställningargenomfördes en kartläggning med hjälp av en webbenkät riktad tillkonsumenten samt semistrukturerade intervjuer med sakkunniga inombranschen.Resultatet visar att ölets karaktär påverkar konsumentens köpbeslut mest menäven etikettens design, pris och förpackning är avgörande påverkansfaktorer påköpbeslutet. Illustrationer och andra konstnärliga inslag i etiketten är detvisuella uttryck som påverkar målgruppen mest. Den typiska konsumenten är32 år, bor i stad, har en högre utbildning, är student och/eller heltidsanställd, harmat och dryck som intresse, är nyfiken och spontan och uppfattas somlivsnjutare av andra.Slutsatsen är att det finns ett segment konsumenter som är målgrupp för öl medett mer okonventionellt uttryck i sina etiketter. Vi kan även se att detta segmenthar gemensamma drag i form av intressen och dylikt. Studien pekar även på attdet visuella uttrycket påverkar konsumentens val av öl i butik.

Bakgrund I slutet av 2019 började spridningen av SARS-CoV-2 i Kina. För a; förhindrasmi;spridning har myndigheterna i Sverige stå; inför en utmaning a; förmedlakrisinforma<on på e; effek<vt sä;. E; sä; de når många är genomsociala medier där bild och text oTa kombineras för a; förmedla e; budskap.Syfte SyTet är a; analysera hur tre regioner använt Instagram för a; förmedlainforma<on om pandemin <ll sina medborgare, samt vilken strategi somfungerat bäst.Metod Undersökningen använde intervjuer för a; se hur regionerna såg på si; arbeteoch mål med Instagram. DäreTer en enkätundersökning för a; kollamålgruppens aVtyd <ll regionernas inlägg. Inläggen jämfördes även mot enmul$modal analys för a; kunna klassificera och analysera dem.Resultat Undersökningen visade a; regionerna hade olika målgrupper och syTenmed Instagram, och a; de;a speglades i inläggen. Undersökningen visadea; vissa mul<modala u;ryck som kulturella symboler, analy$ska processeroch textuella metafunk$oner kan ha posi<v inverkan på medborgarnas upplevelseav Instagraminläggens informa<onsförmedling. Undersökningen visadeäven a; det är en utmaning för regionerna a; få medborgarna a; viljaläsa hela inläggen. I synnerhet om kulturella symbolerna används på e; felak<gt sä; eller om bildens budskap uppfa;as vara irrelevant. Undersökningenvisade a; regionerna ämnar följa myndigheternas skrivregler mena; det i prak<ken inte all<d uXörs.Slutsatser Undersökningen visade a; vissa mul<modala val kan leda <ll både posi<vaoch nega<va effekter på medborgarnas aVtyder <ll informa<onen som förmedlas.Regionerna behöver vara medvetna om a; inläggens budskap ochhur användandet av kulturella symboler kan ha en nega<v påverkan påmedborgarnas vilja a; ta <ll sig e; inläggs informa<on.

E-learning has transformed the healthcare education system by providing healthcare professionals with training and development opportunities, regardless of their location. However, healthcare professionals in remote or rural areas face challenges such as limited access to educational resources, lack of reliable internet connectivity, geographical isolation, and limited availability of specialized training programs and instructors. These challenges hinder their access to e-learning opportunities and impede their professional development. To address this issue, a study was conducted to identify the factors that influence the effectiveness of e-learning in healthcare. A literature review was conducted, and two questionnaires were distributed to e-learning experts to assess primary variables and identify the most significant factor. The Fuzzy Analytic Network Process (Fuzzy ANP) was used to identify the importance of selected factors. The study found that success, satisfaction, availability, effectiveness, readability, and engagement are the main components ranked in order of importance. Success was identified as the most significant factor. The study results highlight the benefits of e-learning in healthcare, including increased accessibility, interactivity, flexibility, knowledge management, and cost efficiency. E-learning offers a solution to the challenges of professional development faced by healthcare professionals in remote or rural areas. The study provides insights into the factors that influence the effectiveness of e-learning in healthcare and can guide the development of future e-learning programs.

De har en gemensam slutdestination men olika stopp på vägen. Så kanprojekt med samarbete mellan beställare, fotograf och retuschör beskrivas.I projekt med flera parter är det inte svårt att förstå att förlängdadeadlines, överskridande av budget, bristande kommunikation och friktionmellan parterna kan förekomma. I detta arbete har arbetsprocesser inomframställningen av reklamkampanjer bestående av fotografiska bilderanalyserats för att definiera styrkor och svagheter. Målet var att ta framriktlinjer för de olika parterna att använda sig av vid framtida arbete.Efter intervjuer med sex personer aktiva i branschen, som syftade till attkartlägga respektive parts arbetsprocess, samt deras syn på samarbetetdem emellan, kunde välgrundade resultat nås.I de riktlinjer som studien resulterat i kan det bland annat utläsas att entydlig brief samt användandet av mallar och checklistor är centrala delar ien välfungerande arbetsprocess. Vilket bidrar till ett slutresultat av högkvalitet och leverans inom givna tidsramar.Detta arbete har utförts i samarbete med Linjepunkt Repro som arbetarmed avancerad bildretusch och grafisk produktion. Samarbetet bidrog tillen tydligare inblick i branschen och värdefulla kontakter inom de olikaområdena som undersökts och ligger till grund för arbetet. Resultatet avstudien skulle kunna gynna företaget i fråga samt deras samarbetspartnersmen kan även appliceras på andra liknande arbetsprocesser.

Mobile learning involves use of mobile devices to participate in learning activities. Most elearning activities are available to participants through learning systems such as learning content management systems (LCMS). Due to certain challenges, LCMS are not equally accessible on all mobile devices. This study investigates actual use, perceived usefulness and user experiences of LCMS use on mobile phones at Makerere University in Uganda. The study identifies challenges pertaining to use and discusses how to improve LCMS use on mobile phones. Such solutions are a cornerstone in enabling and improving mobile learning. Data was collected by means of focus group discussions, an online survey designed based on the Technology Acceptance Model (TAM), and LCMS log files of user activities. Data was collected from two courses where Moodle was used as a learning platform. The results indicate positive attitudes towards use of LCMS on phones but also huge challenges whichare content related and technical in nature.

Learning Content Management Systems (LCMS) are important tools for organizing learning material and communication. Increasingly mobile technologies are used for internet access; particularly important in developing countries where broadband is scarce. Mobile LCMS introduce specific challenges, which are yet not fully addressed. This paper reviews the literature on mobile LCMS for the purpose of identifying current research focus, research gaps, and future research directions regarding how to bridge the gaps and leverage CMS technology to support “mobile learning”. The concept matrix method is used to collect and analyze literature. Five prominent research areas are found; Use, access, design and infrastructure; communication and collaboration; engagement and knowledge development; content and service delivery; and implementation experiences and evaluation. A major gap identified is that research does neither clearly nor thoroughly address the intersection between learning and technology. Adjusting technologies to learning contexts and environments is a key area for future research.

Learning from anywhere anytime is a contemporary phenomenon in the field of education that is thought to be flexible, time and cost saving. The phenomenon is evident in the way computer technology mediates knowledge processes among learners. Computer technology is however, in some instances, faulted. There are studies that highlight drawbacks of computer technology use in learning. In this study we aimed at conducting a SWOT analysis on ubiquitous computing and computer-mediated social interaction and their affect on education. Students and teachers were interviewed on the mentioned concepts using focus group interviews. Our contribution in this study is, identifying what teachers and students perceive to be the strength, weaknesses, opportunities and threats of ubiquitous computing and computer-mediated social interaction in education. We also relate the findings with literature and present a common understanding on the SWOT of these concepts.

Results show positive perceptions. Respondents revealed that ubiquitous computing and computer-mediated social interaction are important in their education due to advantages such as flexibility, efficiency in terms of cost and time, ability to acquire computer skills. Nevertheless disadvantages where also mentioned for example health effects, privacy and security issues, noise in the learning environment, to mention but a few. This paper gives suggestions on how to overcome threats mentioned.

Government websites offer great benefits to citizens and governments. Such benefits, however,cannot be realized if websites are unusable. This study investigates usability of government websites in Uganda.Using the feature investigation method, the study evaluated four Ugandan government websites according tothree perspectives. Results show that websites are partially usable in the design layout and navigationperspectives but are rather weak in stating legal policies. Evaluation results provide the Ugandan governmentwith a clear picture of what needs to be improved according to international website design standards. Moreover,the parsimonious evaluation framework proposed in the research is useful for any country that wants to do aquick and easy evaluation of their government websites.

In the early days of computers, expertise was needed in order to use computers. As IT tools have become more powerful and user friendly, more and more people have been able to use computers and programs as tools when carrying out working tasks. Nowadays, it is possible for people without special IT training to develop Information Systems (IS) that only IT specialists could have done some years ago. In this paper End User Development (EUD) using a Spreadsheet Program (SP) is discussed from a knowledge management perspective. EUD can be a part of an organization’s effort to take advantage of existing, often tacit, knowledge or creating new knowledge. An end user is a person who acts both as a user and a systems developer. A typical feature of an end user is that he has a good (often unique) knowledge of the business and the work related to the IS in question, which is called the User Developed Application. It is the combination of these two sorts of knowledge which is the key to EUD as knowledge management. The aim of this of this chapter is to relate EUD to knowledge management and, specifically, to describe how tacit knowledge can be audited when end users develop spreadsheet systems for their own domain of expertise. The main source is a set of qualitative case studies carried out between 1995 and 2005. (Avdic, 1999; Westin, Avdic & Roberts, 2005)

The Internet has made it possible for students to access a vast amount of high quality references when writing papers. Yet research has shown that the use of reference databases is poor and the quality of student papers is consequently often below expectation. The objective of this paper is twofold. First, it aims to describe the problems students experience when they search information using a university reference database. Second it aims to compare the perspective of students on the problems with that of their teachers. As basis for the study we have used the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) model. A web-based survey was carried out. A total of 150 students at Örebro University in Sweden participated in the survey. The results have been analysed by comparison of median values. Results show that students experience problems mostly in the category of efforts expectancy. Differences between the two groups are most significant in the category of effort expectancy and students’ patience in searching. Teachers are more pessimistic about students’ capacity in information searching than the students themselves.

This book presents contemporary European research on eParticipation by means of a 13 chapters each describing a PhD research project as well as analyses of this research. The book both reflects the field and contributes to shaping it by discussing both long-standing and emerging issues. Contributions include three chapters on issues of DEVELOPMENT, including communities of practice, user-centred development, and safety & privacy issues, four chapters on IMPLEMENTATION, including spatial planning, participatory budgeting, and transformation processes, and five chapters on issues of USE, focusing on local government, developing countries, EU, civil society and NGO.

Road ruts are depressions or grooves worn into a road. Increases in rut depth are highly undesirable due to the heightened risk of hydroplaning. Accurately predicting increases in road rut depth is important for maintenance planning within the Swedish Transport Administration. At the time of writing this paper, the agency utilizes a linear regression model and is developing a feed-forward neural network for road rut predictions. The aim of the study was to evaluate the possibility of using a Recurrent Neural Network to predict road rut. Through design science research, an artefact in the form of a LSTM model was designed, developed, and evaluated.The dataset consisted of multiple-multivariate short time series where research was limited. Case studies were conducted which inspired the conceptual design of the model. The baseline LSTM model proposed in this paper utilizes the full dataset in combination with time-series individualization through an added index feature. Additional features thought to correlate with rut depth was also studied through multiple training set variations.

The model was evaluated by calculating the Root Mean Squared Error (RMSE) and the Mean Absolute Error (MAE) for each training set variation. The baseline model predicted rut depth with a MAE of 0.8110 (mm) and a RMSE of 1.124 (mm) outperforming a control set without the added index. The feature with the highest correlation to rut depth was curvature with a MAEof 0.8031 and a RMSE of 1.1093. Initial finding shows that there is a possibility of utilizing an LSTM model trained on multiple-multivariate time series to predict rut depth. Time series individualization through an added index feature yielded better results than control, indicating that it had the desired effect on model performance.

Since the end of December 2019, China has been suffering COVID-19 for months. Under this circumstance, the epidemic situation in Heilongjiang province is interesting since it is more than 2000 kilometers away from Wuhan, which is the epidemic center, but the epidemic situation in Heilongjiang province once was really serious comparing with other provinces in China, which shows a different trend compared to its epidemic data during SARS pandemic. In addition, in order to correspond to the serious epidemic situation, Heilongjiang provincial government has published a series of policies and measures from various aspects. In this research, the policies and measures about against COVID-19 and encouraging the resumption of work and production of enterprises are focused on, and Enterprise Modeling is used to evaluate their effects. The data is mainly collected from reports published by Chinese social media, official press conferences hosted by Heilongjiang provincial government, questionnaires, and interviews. As for the analysis method, quantitative data analysis, qualitative data analysis, and Enterprise Modeling are used. This research aims to find the key factors that resulted in the phenomenon that there were a higher number of confirmed cases in Heilongjiang province and to evaluate the corresponding policies and measures issued by the local government. In conclusion, five main reasons for explaining the epidemic situation are concluded and the effects of the corresponding policies and measures are believed to be generally satisfied, which is verifiedby the responses from the questionnaire and interview.

Fallstudien har undersökt hur ett behov uppstår av att integrera informationssystem med varandra, vad det innebär för företag som inte väljer att integrera informationssystem och vilka för- och nackdelar det finns det med systemintegration. Fallföretaget som i denna studie kallas för ”Energiföretaget AB” och innehar flera ansvarsområden som anses vara samhällsviktiga tjänster för infrastrukturen. Företaget förser lokalbefolkning med energi, dricksvatten, sophantering och värme. Utifrån verksamhetens sju olika ansvarsområden tvingas fallföretaget använda sig av flera informationssystem som förser affärssystemet med all nödvändiga data för att personalen ska kunna skapa en slutfaktura till kunderna. Datainsamlingen har genomförts via semistrukturerade intervjuer och tre olika personer har intervjuats från fallföretaget. Urvalet av respondenter grundar sig på olika kriterier som ansågs vara nödvändiga för studien. Analysen har att kunnat spegla studiens teorier som presenterar fyra olika typer informationssystem som verksamheter kan använda sig av och sju olika motiv till systemintegrationer. Resultatet från studien är att behovet av systemintegration kan bestå av omvärldens krav på verksamheten där även politiska beslut påverkar ifall informationssystemen måste förändras och integreras med andra informationssystem. Fallföretagets senaste utökning av ansvarsområde påverkar även informationssystem i verksamheten för att kunna bemöta arbetsprocesserna behov. Det leder till att det sker förändringar och befintliga informationssystemen måste integreras. Det besvarar första forskningsfrågan i denna studie. Andra forskningsfrågan som är vad det innebär för företag som inte väljer att integrera informationssystem har inte kunnat besvarats på grund av de otillräckliga insamlade data och kan inte generaliseras. Tredje forskningsfrågan som är vilka för- och nackdelar det finns med systemintegrationer har kunnat besvarats och summerats i en tabell. Utifrån analysen har respondenterna svar summerats i tabellen och redovisar flera punkter i både för- och nackdelar. En återkommande punkt som respondenterna benämnde var att manuella arbeten försvinner och minimerar fel i informationssystemen.

Sporter blir allt mer tekniskt avancerade och blir därmed mer beroende av informationsteknik (IT) än vad de tidigare har varit. Till följd av att IT-lösningar implementerats i sporter har detta möjliggjort att information som tidigare inte var åtkomlig för gemene man nu finns tillgänglig i mobila enheter som stor del av allmänheten idag innehar. I och med att personer som är på plats vid motorsportevenemang nu kan ha med sig portabla/mobila enheter kan tjänster erbjudas som förmedlar information som t.ex. kommunikation i realtid till slutanvändaren utan att denna är beroende av att befinna sig på en specifik plats.

Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva tjänster som används i motorsportsrelaterade mobilapplikationer för att i första hand förhöja upplevelsen för sponsorer som är närvarande vid tävlingstillfällen. Vi ville även beskriva hur dessa tjänster kan implementeras i en IT-lösning där vi avgränsat oss till att enbart beskriva tjänsten som förmedlar realtidskommunikation mellan förare och race team till sponsorer.

tudiens resultat baseras på en analys av befintliga mobilapplikationer och dess tjänster inom området motorsport där vi avgränsat oss till att analysera mobilapplikationer hos de främsta motorsporterna inom Internationella bilförbundet (FIA) samt gjort intervjuer med utvecklare, sponsorer och race team.

Detta redogörs i form av två modeller, en konceptuell modell där helhetsperspektivet över hur man kan förmedla realtidskommunikation beskrivs från ljudkälla till slutanvändare samt en arkitekturell modell där arkitekturella lager redogörs.

Vikten av att ta fram rätt IT-stöd till en verksamhet är stor. Att ha en användarcentrerad design när man ska ta fram rätt IT-stöd blir mer och mer aktuellt då det är viktigt att förstå vad slutanvändaren egentligen vill ha.

Genom att ha utfört en observation på hur användarna använder det befintliga IT-stödet och därefter hållit i intervjuer angående upplevda brister och saknad funktionalitet, så har jag kunnat sätta mig in i den situationen som samarbetspartner är i. Utifrån intervjuerna så har kraven från användarna sammanställts och med hjälp utav dessa så har jag kunnat presentera rekommendationer om IT-system på marknaden som matchar kraven. Resultatet av arbetet speglar mina forskningsfrågor där jag vill ta fram användarnas krav och kunna ge förslag på nytt IT-stöd som redan finns på marknaden baserat på dessa krav.

Idag finns det en bred variation av influencers, där följarantalet varierar från några tusen till flera miljoner. Storleken på en influencers följarskara är ett väsentligt kriterium för ett företag när man ska välja influencer att samarbeta med. Dock kan det för ett företag vara en fördel att samarbeta med influencers som har ett mindre följarantal, men där denna istället har en närmare relation till sina följare. Det skulle alltså kunna vara så att en influencer med färre följare har större inverkan och att denna procentmässigt skulle kunna bidra till mer försäljning än en influencer med fler följare. Studien syftar till att undersöka om antalet följare en influencer har är en faktor som kan sättas i samband med hur många köp som genomförs vid en influencer-marknadsföring på Instagram. För att besvara detta har en kartläggning och en litteraturstudie genomförts. Studien har analyserat och jämfört 20 stycken unika samarbeten mellan ett utvalt företag i modebranschen och ett antal influencers med fler än 10 000 följare samt ett antal influencers med färre än 10 000 följare. Studiens resultat visade att influencers med färre antal följare hade större räckvidd och att deras inlägg ledde till fler köp i proportion till deras följarantal. Detta har betydelse för framtida samarbeten eftersom en influencer med färre följare många gånger har ett lägre arvode. Detta innebär i längden att företaget kan lägga mindre resurser på denna marknadsföring, men ändå få positiva resultat. Detta behöver dock inte utesluta användandet av influencers med ett större antal följare. Utan som företag bör man innan en kampanj startar, sätta upp mål och utgå ifrån vilken storlek på influencers som bäst passar deras mål.

Testförbättringsmodeller har utvecklats och blivit fler sedan 90-talet. Dessa modeller strävar efter att ge team och organisationer struktur inom testarbete. TMM, som är en av de äldsta testförbättingsmodellerna, togs fram i början av 90-talet och har sedan gett inspiration till flera testförbättringsmodeller med mognadsnivåer. Två av dem är TMMi och TIM. Modellerna, som båda ursprungligen är bearbetningar av TMM, har olika strukturer när det kommer till hur olika delar av testfunktionen förbättras. I en fallstudie har TMMi och TIM jämförts mot varandra för att få fram skillnaderna i modellerna samt rekommendationer hos ett team som arbetar med flera konsultuppdrag. TIM utvärderas även om hur aktuell den är i ett agilt konsultföretag.Enkät och intervju användes för att samla in data och modellerna användes för att generera rekommendationer till teamet.Det framkommer att TIM kan appliceras på en agil konsultverksamhet, främst för att TIM lägger fram vad som ska göras och det agila arbetssättet lägger fram hur det ska göras.Den främsta skillnaden som upptäcktes mellan TIM och TMMi ligger i deras struktur gällande mognadsnivåer. TIM uppmuntrar till en balanserad förbättring genom individuell bedömning av testprocessområden (KPA), så att det studerade teamet har en bättre förståelse för vilka av de som främst behöver förbättras, till skillnad från TMMi som är striktare vid sin bedömning.TIM i förhållande till TMMi har rekommendationer som riktar sig till enskilda testare på en lägre mognadsnivå, vilket påverkar graden av självständighet för testning. TMMi:s rekommendationer betonar att röktester bör utföras av teamet i större utsträckning än vad som sker för tillfället.

Med begreppet "Internet of Things" menas att ett objekt ur den riktiga världen blir en del av internet. Tunabyggen i Borlänge planerar att implementera ett sådant informationssystem som med hjälp av sensorer och en ständig internetuppkoppling håller uppsikt över temperatur och luftfuktighet i utvalda lokaler. Det är ett enkelt system som till synes inte har så stora effekter på den nuvarande verksamheten. De ekonomiska effekterna går ofta att räkna på i förhand men effekterna på personal, miljö och rutiner kan glömmas bort.

Vi har därför med detta examensarbete undersökt vilka inledande effekter som kan tänkas uppkomma efter implementering av ett nytt informationssystem med "Internet of Things" funktionalitet i en verksamhet. Detta sker inom kategorierna ekonomi, arbetsmiljö, miljöpåverkan och systemförvaltning.

För att kunna besvara detta har vi gjort en fallstudie baserad på en scenariometodik som består av fyra faser. Fas 1, där vi fick vårt Case och skapade en förståelse för scenariofältet. Fas 2, där vi identifierade nyckelfaktorer. Detta har gjorts genom en litteraturstudie samt intervju med berörd personal på Tunabyggen. Fas 3, där analysen av dessa nyckelfaktorer skedde genom nulägesanalys och framtidsanalys av nyckelfaktorer. Fas 4, där vi genererade scenarier av de analyserade nyckelfaktorerna. Det har sedan gjorts en SWOT-analys för att belysa styrkor, svagheter, möjligheter och hot.

Resultatet visar tydliga tecken på att det kommer att bli många effekter för Tunabyggen efter implementering av det nya informationssystemet som yttrar sig i alla kategorier. Slutsatsen är att vid implementation av ett informationssystem som detta är effekterna många. Detta är något som vi anser bör beaktas av alla verksamheter som har tankar på att införskaffa ett nytt informationssystem. De bör inte bara utvärdera informationssystem rent ekonomiskt utan borde ta i beaktning att det finns ett antal andra faktorer som har en avgörande roll om implementation av informationssystem ska bli lyckad.

Molntjänster har blivit ett intressant fenomen i IT-världen. Molntjänster har skapat möjligheter för företag och individer att effektivisera sin verksamhet för en minimal avgift istället för att driftsätta egna servrar. Detta blir möjligt genom att erbjuda flera olika tjänster på varierande distributionsmodeller. Till följd av detta fenomen förekommer serviceförfrågningar av molntjänster kontinuerligt bland svenska privata företag och myndigheter. De privata företagen har ingen skyldighet att följa lagar som begränsar dem från att använda molntjänster, i motsats till krisberedskapsmyndigheterna och deras utvecklings- och testverksamhet. Detta examensarbete kommer fokusera på att analysera de möjligheter som finns för svenska krisberedskapsmyndigheters och deras utvecklings- och testverksamheter att använda molntjänster

Examensarbetet genomfördes som en kvalitativ studie med hjälp av intervjuer och litteraturstudier som datainsamlingsmetoder. Intervjuerna genomfördes på anställda i en krisberedskapsmyndighet för att ge en bild av hur dessa anställda med varierande befattningar tolkar molntjänster samt dess för- och nackdelar. Litteraturstudien användes för att spegla andra nationers synpunkter på molntjänster i myndigheter, samt vilka svenska lagar och regelverk som kan förhindra molntjänster i en krisberedskapsmyndighet.

Resultatet av examensarbetet visade att det existerar möjligheter för användning av molntjänster i en krisberedskapsmyndighet. Detta görs möjligt genom att analysera informationen som skall distribueras på en molntjänst.

Robotic Process Automation (RPA) är en form av teknologi som automatiserar vardagliga arbetsuppgifter i organisationer. RPA används för att omvandla arbetsuppgifter som är repetitiva och inte kräver någon kreativitet t.ex. utskick av lönespecifikationer för anställda. En stor del av organisationerna som implementerar RPA för första gången misslyckas på grund av vanligt förekommande misstag, som t.ex. att underskatta komplexiteten eller att det sker ändringar i robotens arbetsområde. Med en kvalitativ fallstudie har faktorer som leder till en lyckad implementation av RPA identifieras, eftersom att kunskap om framgångsfaktorerna bidrar till en mindre sannolikhet för att misslyckas med en implementation. All data som samlats in kommer från fyra kvalitativa intervjuerna som genomförts med personer som har arbetat med RPA implementationer. Studiens empiriska resultat har tolkats och analyserats med stöd av de teoretiska kritiska framgångsfaktorerna kommunikation, väldefinierade mål, välja rätt processer att automatisera, kompetens, väldefinierade roller, anpassa processer inför implementation av RPA, slutanvändarnas deltagande och support från högsta ledningen. Dessa begrepp har även använts som utgångspunkt i utformandet av intervjuguide.Resultatet av studien visar en rangordning av framgångsfaktorerna som identifierats under intervjun, enligt respektive intervjurespondent. Två övergripande teman identifierades genom en tematisk analys. Det första temat redogör för vad som kan orsaka misslyckanden när man implementerar RPA. Det andra temat delar upp områden för vilka framgångsfaktorer som gäller för implementation av RPA i praktiken. Studien konstaterar att framgångsfaktorerna som nämns i teorin som t.ex att välja rätt process för automation och standardisera/optimera processer innan automation, stämmer till stor del överens med vad man anser vara framgångsfaktorer i praktiken. Dessutom så förekommer det en massa olikheter i beskrivningen av dessa faktorer i teorin gentemot praktiken.

Bakgrund Medvetenheten om vår miljöpåverkan och intresset för ett mer hållbart konsumtionssamhälle har ökat. För att uppnå de globala målen för en hållbar utveckling, behöver miljöpåverkan från konsumtionen minska. En del av lösningen är second hand-försäljning som också är en av de konsumtions-trender som ökar i störst omfattning. Konsumenterna uppskattar företag som bedriver hållbara verksamheter och behöver information från företagen för att kunna fatta medvetna köpbeslut. Sociala medier som Instagram används av second hand-företag för att nå ut med sin information. Dock kan det vara svårt att synas genom den stora mängd information som florerar i flödena. Detta ställer krav på att second hand-företagens visuella identiteter utvecklas för att nå den önskade målgruppen. Syfte Studiens syfte är att kartlägga hur second hand-företag använder grafik som en del av deras visuella identitet för att utmärka sig på Instagram. Metod Som datainsamlingsmetod användes en visuell innehållsanalys. Urvalet bestod av elva second hand-företag vars inlägg på Instagram innefattades av kläder och inredning. Resultat/slutsatser I denna studie var användningen av de grafiska elementen jämnt fördelad totalt sett för gruppen av second hand-företag. De grafiska element som företagen använder i inlägg är illustrationer, logotyper/symboler, tonplattor och text. Av det totala antalet inlägg som second hand-företagen publicerar, består 34% av inlägg med grafik. Totalt sett för gruppen av second hand-konton var inlägg med grafik i kombination med fotografisk bild den vanligaste typen av inlägg att publicera. För den totala gruppen företag används färger ur kategori röd, gul, grön, blå, svart, vit, grå och magenta varav röd användes i störst omfattning i inläggen med grafik. Second hand-företagen använder typsnitt ur huvudklasserna Sanserif, Seriff och Display i inläggen, varav typsnitt i huvudklassen Sanserif används i störst omfattning. Inom underklasserna tillhörande de olika huvudklasserna används Neogrotesque, Grotesque, Transitional och Processed/Manipulated i störst omfattning.

Testning är en nödvändig men kostsam del av mjukvaruutveckling. Test utförs på olika abstraktionsnivåer och kan vara manuella eller automatiserade. På lägsta abstraktionsnivå, enhetsnivå, är automatiserad testning vanligt och relativt okomplicerat, medan systemtester är svårare att automatisera. I synnerhet gäller detta tester på ett grafiskt användargränssnitt (GUI) som kräver speciella verktyg.   Triona vill undersöka möjligheterna att automatisera regressionstester från GUI:t av sin produkt C-Load, en molnbaserad webbtjänst för avtalsbaserad transportbokning.    Det primära syftet med denna fallstudie är att med en anpassad urvalsprocess utvärdera ett möjligt verktyg i förhållande till C-Load-förvaltningens förväntningar på automatiserad GUI testning (AGT) och att utifrån resultatet föreslå hur C-Loadförvaltningen kan gå vidare med val av verktyg för AGT. För att uppfylla syftet användes litteraturstudier, intervjuer och observationer av praktiska test.    Verktyg för GUI-testning kan delas in i tre huvudkategorier: skriptbaserade, modellbaserade och skriptlösa. Baserat på tidigare forskning drogs slutsatsen att ett skriptbaserat verktyg där koden i testskripten skrivs manuell bäst passar C-Loadförvaltningens krav och förutsättningar. Det mest använda verktyget av denna typ, Selenium WebDriver, utvärderades kvalitativt gentemot identifierade krav.    Av tidigare forskning framgår att vanliga utmaningar med skriptbaserade GUI-tester är att arbetsinsatsen för att skapa och underhålla testskript är stor och att testen kan vara opålitliga. Dessa problem framkom också i studiens intervjuer och observationer.   Slutsatsen är att det vore möjligt att automatisera regressionstester av C-Load med hjälp av Selenium Webdriver, och att det på sikt skulle kunna frigöra tid. Initialt krävs dock en omfattande insats för att implementera automatiserade tester i förvaltningen och Selenium Webdriver uppfyller bara delvis C-Load-förvaltningens förväntningar på AGT. C-Load-förvaltningen rekommenderas att utvärdera fler verktyg innan beslut fattas. I en kommande urvalsprocess bör Triona beakta hur väl olika verktyg fungerar i förhållande till moderna webbramverk.

Background

Using Microsoft Platforms as a base for creating a software solution with a web front-end, the motives and research behind the technology was explored. This study identified functionalities that are split across existing media-related applications where neither has all to develop and evaluate a novel solution with useful features for sorting and indexing media.

Aim

Produce a solution for the development of an application with available technology, provide research and motives for chosen implementation strategies, and an evaluation of the solution.

Method

Design and creation was used as a strategy for the purpose of developing and evaluating a software solution. A literature review was used as data collection method, serving as motive and research behind the development of a software solution. An evaluation on accessibility, functionality and performance was chosen to estimate the worth of the proposed solution, and to be compared with Kodi and Squeezebox.

Results

The proposed solution suffered in performance and accessibility. In terms of functionality, it has the edge by being cloud-hosted,having offline support and supporting multiple media types. Kodi excelled in supporting more media types and formats, with an accessibility score close to Zavorite. Squeezebox excelled in performance. Both Squeezebox and Kodi has the edge in being able to playback media, a feature Zavorite does not offer.

Conclusions

Zavorite is a prototype evaluated alongside product-ready applications. The areas where Zavorite is lacking compared to Kodi or Squeezebox, such as performance is made up for due to being a PWA. For accessibility, the evaluation showed what should be improved for subsequent prototypes. For functionality, despite the prototype only showcasing two media types, there is the possibility of adding more with an additional row in a database table. Zavorite can be considered a combination of Kodi and Squeezebox, with user experience improvements as a PWA, limited to sorting and indexing media.

RPA (Robotic Process Automation) är en teknik för att automatisera repetitiva arbetsuppgifter inom verksamheter med syfte att effektivisera arbetet. Tidigare forskning belyser dock att så mycket som 30–50% av alla RPA-projekt misslyckas. Forskning visar även att det finns utmaningar kopplade till införandet. Syftet med denna studie är att undersöka hur RPA-leverantörer arbetar för att genomföra en RPA-implementering samt belysa de utmaningar som kan uppkomma under införandet av RPA utifrån kunders respektive leverantörers perspektiv. Studiens frågeställningar besvaras genom att genomföra en litteraturstudie samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer med RPA-leverantörer och personer från verksamheter som infört RPA. Utifrån leverantörernas svar skapades en processmodell över arbetsprocessen av införandet. Processmodellen innefattar fem steg: Kartläggning, Proof of Concept, Utveckling, Test och Implementering. Vidare visar resultatet att utmaningarna ligger i att skapa en förståelse för RPA, identifiera lämpliga verksamhetsprocesser, oro hos de anställda samt att roboten saknar kognitiva färdigheter. Slutligen visar studien att fokus bör läggas på förarbete och att kommunikation är en nyckelfaktor för att lyckas.

Taligenkänning är en teknologi som fortfarande är under utveckling vilket är för att det mänskliga språket är ett komplext fenomen. I samband med utvecklingen av Artificiell intelligens så har även taligenkänning kunnat utvecklats. Tidigare forskning har visat på att taligenkänningsprogram har uppnått resultat med 0,5% felmarginal enligt Gong (1995).Vid diskussioner med Trafikverket framkom det som problem att viktig information hanteras manuellt och att det vid vissa fall kunde bli bortfall av informationen. Taligenkänning skulle kunna vara lösningen till detta problem och utifrån detta framkom studiens syfte. Studiens syfte var att undersöka hur en tågledningscentrals ljudmiljö påverkar transkriberingsresultatet för taligenkänningsprogram samt vilka för- och nackdelar det finns med att införa taligenkänningsprogram på en tågledningscentral. Men att även undersöka användaracceptansen hos den operativa personalen för införande av taligenkänning. Den forskningsmetod som användes var en deskriptiv fallstudie med ett experiment och den empiriska data som samlades in var genom intervjuer, observationer och dokument. I studien var det sex respondenter för intervjuerna samt tre personer som deltog i experimentet som genomfördes. Resultatet för experimentet analyserades genom användning av konfidensvärdet och resultatet från intervjuerna analyserades genom att kategorisera intervjusvar för att undersöka för- och nackdelar.De resultat som framkom ur studien var att den operativa miljön på tågledningscentralen hade en negativ påverkan på transkriberingsresultatet med att det inte var någon signifikant skillnad mellan den tysta miljön och den operativa miljön. Vilket då innebär att det är tekniskt genomförbart att införa taligenkänning på en tågledningscentral. De fördelar som framkom ur studien var att kunna transkribera text i realtid och att digitalisera information medan nackdelarna var användaracceptansen, hitta användningsområden och att det kan vara en hög ljudnivå på tågledningscentralen. Utifrån användaracceptansen hos den operativa personalen anses det inte i nuläget genomförbart att införa taligenkänning ur ett socialt perspektiv

Legimus är ett online bibliotek som tillhör Myndigheten för tillgängliga medier. Myndigheten för tillgängliga medier arbetar för att ge männi-skor med olika förutsättningar tillgång till litteratur och samhällsin-formation. Legimus är ett verktyg som används för att ge människor med läsnedsättningar tillgång till litteratur. Legimus har en webbplats som användare kan få tillgången att läsa litteratur på. Som ett viktigt koncept i inom interaktionen mellan människan och da-torn påverkar användbarheten och webbplatsens användarvänlighet besökarens upplevelse. På grund av detta fokuserar detta arbete på an-vändarvänligheten på Legimus webbplats. Syftet med detta arbete är att göra en fallstudie kring vad som gör Legi-mus användarvänlig samt att fokusera på vald målgrupp för att ta reda på svårigheter och vad de förväntar sig av användningen av den valda webbplatsen. Den valda frågeställningen är följande: Har Legimus lyck-ats attrahera sin prioriterade målgrupp hos studenterna på Högskolan Dalarna med webbsidans design och användarvänlighet. För att utföra detta arbete har en kvalitativ metod valts där studenter på Högskolan Dalarna intervjuas, därefter analyseras resultaten med hjälp av fyra teman som intervjufrågorna är uppdelade i. Resultatet visar att respondenterna hade olika uppfattningar kring an-vändarvänligheten. En del respondenter ansåg webbplatsen vara otydlig till en början, men med tiden lärt sig använda webbplatsen. Majoriteten av respondenterna ansåg webbsidan vara enkel samt tydlig. Responden-terna fick möjligheten att ta fram deras egna synpunkter angående webbplatsen. Där hade majoriteten av respondenterna förslag på för-bättringar av webbsidans design. Den slutsats som dragit är inte att respondenterna upplevt webbsidans design lockande. Respondenterna ansåg att de hade använts sig av webbplatsen även om designen var sämre med tanke på behovet av Le-gimus verktyg. Majoriteten av användarna ansåg att webbplatsen var användarvänlig men för att säkerställa min slutsats avslutades intervjun med frågan om respondenterna ansåg webbplatsen vara användarvän-lig. Samtliga respondenterna ansåg den vara användarvänlig, vilket stär-ker min slutsats.

Applikationsövervakning är en term för att i realtid övervaka applikationer och kunna upptäcka fel innan slutanvändaren märker av ett problem. Med övervakning av applikationer menas inte bara den enskilda programvaran utan allt som rör applikationen i fråga. Trafikverkets önskemål är att leverera en hög kvalité i sina applikationer. I nuläget har utvecklare ingen eller dålig insyn i hur en applikation levererar i en skarp miljö efter att de lämnat över ansvaret till drift. För att kunna hålla en bra kvalité i sina applikationer så vill de undersöka hur applikationsövervakning kan hjälpa till att se behov av ändringar i applikationer innan större problem uppstår. I en fallstudie bestående av intervjuer och dokumentstudier kommer genom användning av situationsbaserad FA/SIMM nuvarande arbetssätt fångas. Samt fånga mål och problem som uttrycks i verksamheten kring utveckling & förvaltning och drift av applikationer. Dessa kommer sedan analyseras för att undersöka på vilket sätt applikationsövervakning skulle hjälpa utvecklare & förvaltare, men även driftspersonal i deras arbete. Resultatet av detta visar att de problem och mål som tas upp dels är organisatoriska i sin natur och arbetssättet DevOps framhålls som en möjlig lösning. Även att applikationsövervakning de facto skulle kunna bidra till en ökad kvalité i applikationerna genom att tillföra en möjlighet att arbeta mer proaktivt.

This study explores effective strategies for improving database performance for online applications and various factors that play a key role in performance optimization. Through a combination of semi-structured interviews and literature studies, the research identifies important areas for optimization, such as database design, indexing, Common Table Expressions (CTE), and query optimization. The study also explores the various factors that contribute most to the lack of performance optimization. The results show that despite technological advances, challenges remain that require an integrated approach. This approach should include technological innovation, strategic planning, and knowledge exchange between different members or groups. The research emphasizes the importance of continuous adaptation and capacity building within IT to address future challenges and recommends further research to explore new optimization techniques for databases