du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 205
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdi Mohammed, Farhan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    A Said, Mahdi
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Möjligheten att utföra LCA i en totalentreprenad: En studie om LCA i en totalentreprenad2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Miljön är en viktig fråga i dagens samhälle. Utsläppen bidrar till att medeltemperaturen stiger succesivt vilket gör att konsekvenserna påverkar naturen, klimatet och samhället. Byggbranschen står för ungefär 40 % av all energianvändningen i Sverige. Miljön påverkas på olika sätt av olika livsstilar och levnadssätt som exempelvis uppvärmning av bostäder, avfallshantering, resor till och från arbete. Med hjälp av den ökande medvetenheten kring frågor om miljö samt pådrivning från offentliga myndigheter minskar byggnaders miljöpåverkan samt energianvändning. LCA är en systematisk analys som är ny i byggbranschen där processer mäts genom att ta fram flödet av energi och materialåtgången. LCA kan hjälpa beslutfattare, genom att utföra LCA kan analytiska utvärderingar miljömässigt tas fram. Utan LCA skulle investeringskostnaderna vara det viktiga för beslutfattare än miljöfördelarna. Syftet med detta arbete är att utföra en livscykelanalys i byggprocessen med totalentreprenad, följande frågor ska besvaras. • Finns det möjligheter att utföra LCA i denna entreprenadform? • Vilka krav ställs från beställaren? • Möjligheter och svårigheter med totalentreprenad för att genomföra en LCA? Målet med detta examensarbete är att illustrera hur en livscykelanalys i en totalentreprenad kan utföras. Studien kommer att lyfta fram beställarens roll. Fokusen kommer att ligga på projekt Kungsljuset i Borlänge. Metoden för en bokföringslivscykelanalys för byggprojektet redovisas, där tillämpning sker mot entreprenadformen totalentreprenad. Intervjuer sker tillsammans med projektledning för detta objekt. Resultatet blev tyvärr att det fanns brist på data för att kunna genomföra LCA i detta projekt. Orsaken var kunskap- och intressebrist från både beställaren och materialleverantören. Det krävs att byggherren ställer krav på materialleverantören och entreprenören för att specificera material och andra resurser använda i sitt byggprojekt.

  • 2.
    Ackemo, Sandra
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hästanpassade vägar: I Leksands Kommun2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige inträffar ungefär 13 000 personskador per år i samband med ridning och hästhantering. Enligt bestämmelser får ett hästekipage inte använda sig av exempelvis gång- och cykelvägar eller trottoarer, och eftersom många platser kan sakna slingor eller leder anpassade för ridande eller körande hästekipage, så hänvisas de till de motortrafikerade vägarna. Hästen är ett flyktdjur och reagerar olika i olika situationer, och i kombination med exempelvis okunskap hos bilförare så ökar risken för olyckor för hästar i trafiken.Arbetet syftar till att utvärdera om ridsportutövare upplever det problematiskt att vistas i trafiken tillsammans med häst och hur vanligt förekommande det är att de vistas i trafiken med häst. Arbetet syftar också till att ge en översyn av hur väl ridsportutövarna känner till trafikregler berörande hästar i trafiken. Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete är dock att ge förslag på hur vägutformningen ska kunna förbättras med hänsyn till trafiksäkerheten, trygghet och framkomlighet för ridsportutövare.

    Studien genomfördes genom en enkätundersökning. Enkäten delades ut till 38 medlemmar på Leksands Ridklubb. Resultatet visar att kunskap om trafikregler skulle kunna ökas hos ridsportsutövare. Tillexempel påpekas det att hästen måste bli en del av samhällsplaneringen och att mer information angående hästar måste ut till de som vistas i trafiken. Andra förslag är sänkta hastigheter för motordriven trafik vid hästtäta passager och övergångar för hästar.

  • 3.
    Adolfsson, Julia
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Samhällsbyggnadsteknik.
    Strukturplan: Ett verktyg för att planera den framtida fysiska strukturen?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om ett planeringsverktyg i samhällsplaneringen som har benämningen strukturplan. Syftet med arbetet är att undersöka strukturplaners innehåll och om det är ett användbart planeringsverktyg till efterföljande planering som ingår i den formella planeringsprocessen enligt plan- och bygglagen. Även att undersöka varför kommuner väljer att göra en strukturplan som anses vara en informell plansort, istället för att använda de verktyg som plan- och bygglagen erbjuder. Samt undersöka om tidigare forskning stämmer att kommuner använder strukturplaner för att undvika plan- och bygglagsprocessen.

    Arbetets forskningsdesign är fallstudie med en komparativ analys, fallen som valt är; Utvecklad strukturplan för Nacka stad, Strukturplan Storvreten, Strukturplan Forsåker, samt Strukturplan för Lina.

    Metoderna som använts i arbetet är kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer.

    Resultatet av innehållsanalysen visar att en strukturplan är ett dokument som på ett övergripande sätt visar den tänkta fysiska grovstrukturen för ett visst geografiskt område i kommunen inom några år. Strukturplanen innehåller kartor, text och bilder som främst visar framtida markanvändningen, befintliga- och framtida bostäder, grönstruktur och trafikstruktur. Den kan även innehålla andra kartor, exempelvis etappindelning och våningsantal, som kommunen tycker är väsentliga att ha med.

    I de semistrukturerade intervjuerna svarade intressenterna att strukturplanen är ett användbart planeringsverktyg till efterföljande planering och används istället för en fördjupning av översiktsplanen för att undvika plan- och bygglagens formella process. Vilket resulterar i att det stämmer överens med den tidigare utredningen En effektivare plan- och byggprocess (SOU 2013:34), ), att kommuner tar fram en strukturplan för att undvika PBL-processen.

    Slutsatsen är att kommuner väljer att göra en strukturplan som lyfter planeringsfrågor och löser planeringsproblem på en övergripande nivå och ska främst användas som ett internt strategisk planeringsverktyg. En strukturplan skapas för att det finns ett högt krav på att publicera bostäder från politikerna och för att den kommunala planeringsprocessen är tidskrävande. Därför väljer kommunen att frångå arbetet med PBL, och gör istället en strukturplan som planeringsverktyg för tidsbesparing och behöver inte genomföra PBLprocessens formella delar.

  • 4.
    Agirman, Nesim
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Ali, Mustafa
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    U-värde av isoleringsmaterial i en kassett: En experimentell jämförelse mellan en fönsterkassett som har isolering och en utan isolering2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Isolering och isoleringsmaterial är en av de viktigaste komponenterna i byggbranschen och har ett brett användningsområde och därför är efterfrågan stor. På grund av höga kostnader på marknaden, utförs nya och olika forskningar varje dag för att ta fram nya, alternativa isoleringsmaterial. Tekniken frambringar möjligheter att hitta och använda billigare material. Det är därför inte ovanligt att se isoleringar gjorda av flera olika material varje dag.

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka två Moniflexkassetter, en med isolering och en utan, i en klimatkammare, och för att sedan jämföra deras U- värden.

    Resultatet visade isoleringens påverkan på kassetterna avsevärd. U-värdet blev lägre på den kassetten som hade isolering, vilket var ett bevis på att isoleringen kan användas som tilläggsisolering. Det gäller framförallt i fönster och glaspartier som har ett högt U-värde. Det vill säga att fönster och glaspartier inte behöver bytas ut mot nya fönster med lägre U-värden.

    Företaget Isolights nuvarande U-värde för kassetten med isolering stämde inte överens med det testade U-värdet i Högskola Dalarnas klimatkammare. På kassetten utan isolering har det inte gjorts någon jämförelse mellan det testade värdet och företagets värde eftersom företaget saknar U-värde för detta.

  • 5.
    Albatrok, Husam
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Våningspåbyggnad i trä på befintligt betong bostadshus2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under åren 1965–1975 valde politikerna att starta ett stort bostadsbygge som resulterade i att en miljon bostäder byggdes på 10 år. Det kom att kallas miljonprogrammet. Tjärna Ängar är ett område som ligger i Borlänge där miljonprogramsbygget ägde rum. Området har 1179 lägenheter i 3-vånings lamellhus och området Tjärna ängar är uppdelat i tre olika kvarter: Kornstigen, Klövern och Plogstigen. Dessa är byggda intill Tjärna centrum, med bra bussförbindelser till resten av Borlänge.

    Syftet med det här arbetet var att fram en våningspåbyggnad för ett befintligt lamellhus i betong. Referensbyggnaden är på Kornstigen 25 Med hjälp av ritningar kommer den befintliga byggnaden att studeras. Informationssökning kommer att göras kring ämnet gällande våningspåbyggnader och miljonprogrammets historia samt uppbyggnation. Väggar tak och bjälklag kommer att tas fram och en tillbyggnad för hissen. Slutligen görs en modell i ett cad som illustrerar resultatet.

    Resultatet av våningspåbyggnaden blev en loftgång i trä med sammanlagt 10 lägenheter. 2 hörnlägenheter blev 3rok medan resterande blev 2 rok i varierande ytor

    Våningspåbyggnader i trä ett bra sätt för att kunna bygga på höjden, men många aspekter bör kontrolleras innan ett våningspåbygge sker.

  • 6.
    Ali, Samir
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hanna, David
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hjälpmedel till resenärer i kollektivtrafiken som inte kan ta till sig vanliga skyltar på ett enkelt sätt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport syftar till att utreda på vilka sätt trafikförvaltningen kan hjälpa resenärer medfunktionsnedsättning och äldre. Trots att över 800 000 personer reser med SL varje dag så upplever många äldre och personer med funktionsnedsättning att det är svårt att resakollektivt. Via intervjuer har olika föreningar som representerar olika funktionsnedsättningar berättat att de känner en brist på information och de känner sig osäkra. Många väljer helt bort att resa kollektivt. Arbetet har utmynnat i två olika förslag på lösningar samt de olika lösningarnas för- och nackdelar. Ett armband WEFEEL som via signaler kommunicerar både med resenären och bussföraren för att underlätta uppfattningen av att rätt buss är på väg, signalera om resenären har behov av hjälp m.m. Det andra förslaget på lösning är WEFIND markplattor med dioder i form av pilar som visar vägen vid trafikstörningar ochomdirigeringar. Båda lösningarna fungerar för många olika behovsgrupper och även för resenärer utan särskilda behov (pilarna). Lösningarna tar miljöfrågan i beaktande men har inte utretts vidare i fråga om införande och ekonomi. Slutsatsen är att förslag på lösningar kan hjälpa resenärer att känna sig tryggare och således resa mer kollektivt.

  • 7.
    Andersson, Adam
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Berggren, Pontus
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Utvärdering av träbjälklag i ett äldre flerbostadshus med avseende på stegljud och nedböjning: Mätningar och möjliga åtgärder och åtgärdsförslag2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nyproduktion förväntas i framtiden endast leda till marginella tillskott till bostadsbeståndet. Därför kommer mer kunskap att behövas om tidigare byggteknik samt vilka åtgärder, som kan vara lämpliga vid ombyggnationer. Syfte. Denna studie undersöker ett regelbjälklag av trä i ett äldre flerbostadshus från 1903, för att utvärdera konstruktionen med avseende på stegljud och nedböjning. Metod. Insamling av data har skett genom enkätundersökning samt nedböjnings- och stegljudsmätningar. Enkäter har använts för att utvärdera de boendes subjektiva upplevelse av stegljud och nedböjning. Stegljudsnivåer har uppmätts med hammarapparat i enlighet med Svensk Standard och nedböjning har uppmätts med avvägningsintrument Leica NA2 med precisionstillsatts GFS1. Resultat. Enkätresultatet visar att den subjektiva upplevelsen av stegljud och nedböjning inte anses vara ett problem. Stegljudsnivån, L’nT,w+CI,50-2500, uppmättes till 55 dB och den genomsnittliga nedböjning till 0.320 mm/kN. Slutsats. Stegljuds- och nedböjningsnivåer uppfyller dagens krav enligt Svensk Standard, vilket gör att åtgärder inte anses vara motiverade.

  • 8.
    Andersson, Linnea
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Ekeblad, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Energieffektivisering av klimatskal - miljonprogrammets flerbostadshus: Tjärna Ängar, Borlänge2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under miljonprogrammet, år 1964-1975, byggdes över 1 miljon bostäder i Sverige och det är hög tid för omfattande renoveringar av dessa. 

    Syftet med arbetet var att energieffektivisera klimatskalet hos ett flerbostadshus från miljonprogrammet med hjälp av undersökningar och beräkningar samt att jämföra dessa med gällande och framtida energikrav. De undersökningar som använts är täthetsprovning och termografering. Vid beräkningarna har både enskilda åtgärder samt åtgärdspaket beaktats. Hänsyn har inte tagits till installationer, arkitektoniska värden eller ekonomi.

    Undersökningar och beräkningar visade hur stor energiförbättring som kan uppnås genom att enbart åtgärda klimatskalet. Den största förbättringen uppnåddes med ett av åtgärdspaketen, en 32,3 % minskning av energianvändningen. Den enskilda åtgärd som gav den största förbättringen var att byta ut fönster och balkongdörr, 16,4 %.

    Då endast byggnadens klimatskal har beaktats i denna rapport kan en större förbättring nås om även installationerna förbättras.

    Viktiga slutsatser från projektet är att klimatskalet spelar en stor roll för en byggnads energiförbrukning. Genom att enbart åtgärda brister i klimatskalet kan energimålet som blir gällande 1 januari 2021 nås. 

  • 9.
    Andersson, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Lind, Christoffer
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Genomstansning i betong: En jämförelsestudie mellan Eurokod 2, Strusoft Winstatik Punching och Eurocode Software caeEc230.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Datoriseringen av samhället har inneburit att datorn har blivit ett självklart hjälpmedel för

    att utföra avancerade arbetsuppgifter. Konstruktörer gjorde tidigare åtskilliga

    handberäkningar för att dimensionera byggnadsverk, vilket numera görs i datorprogram.

    Kunskapen om teorin vid beräkning behövs därför inte i samma utsträckning. Efter

    indikationer från erfarna konstruktörer kan det finnas ett behov att jämföra aktuella

    beräkningsprogram med gällande Eurokoder.

    Syftet med det här examensarbetet var att beräkna genomstansningskapaciteten i armerade

    bjälklag samt att utforma eventuell skjuvarmering. Arbetet avgränsades till att omfatta en

    innerpelare i ett betongbjälklag med cirkulärt tvärsnitt utan pelarkapitäl eller förstärkningar.

    Metoden var en teoretisk studie av eurokoderna. Nio olika fall beräknades genom ett eget

    framarbetat beräkningsark i Mathcad, enligt gällande eurokoder. Resultatet jämfördes sedan

    med Winstatik Punching och caeEc230.

    Beräkningsarket, Winstatik och caeEc230 hade likvärdiga resultat både gällande

    kapaciteten i pelarens periferi och kapaciteten i grundkontrollsnittet. Störst olikheter fanns i

    utformningen av skjuvarmeringen. De visade liknande mängd armering uttryckt i area, men

    ingen vägledning vid utformning. CaeEc230 föreslog omkring dubbel mängd armeringsskär

    än beräkningarna i Mathcad. Winstatik Punching redovisade inget totalt antal.

  • 10.
    Andreason, Ellen
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Grundvattenhantering i vägskärning: Överväganden, problem och bedömningar kring grundvattnet genom planerandet och byggandet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    rundvattenhantering är viktigt i samband med väganläggningar, speciellt i en vägskärning. Examensarbetet beskriver problem som uppstod vid nyanläggning av en väg på grund av högt stående grundvatten. Syftet var att följa upp överväganden, problem och bedömningar kring grundvattnet vid nybyggnationen. Arbetet delades upp i fyra delar; beskrivning av erosionsskydd, kartläggande av för ämnet intressanta beslut som gjorts och varför, uppföljning av grundvattennivåerna under anläggningsarbetet och en enklare teoretisk beräkning av grundvattennivån. 

    Valda metoder var; litteratursökning, mätningar av grundvattennivåer och djupintervjuer med personer professionellt anknutna till projektet.

    Åtgärder för att hindra erosion kan delas upp i vegetativa och anlagda. De senare utgörs antingen av jord och krossmaterial placerade på slänterna, eller med olika dränerande diken. Under projektet har designen av vägkonstruktionen och slänterna förändrats. Problem med grundvatten och erosion har varit viktiga för val av konstruktion. Grundvattennivåerna utanför skärningen har först ökat, förmodligen till följd av avverkning och sedan sjunkit under schaktningen. Grundvattenrören i skärningen visar alla utom ett, en sänkning under schaktningsarbetena och en mindre ökning under snösmältningen än tidigare år. Beräkningarna visar en teoretisk nivå som ligger över den ena uppmätta nivån och under den andra. 

    En slutsats är att de vegetativa erosionsskydden är relativt ovanliga i Sverige idag, de förväntas fylla många funktioner vilket ofta leder till komplicerade och tidsödande utredningar om utformning. En annan slutsats är att mätningar av grundvattennivåer bör utföras under lång tid för att få pålitliga referensnivåer. Kunskap om jordens beskaffenhet är viktig i samband med grundvattenhantering liksom en tydlig kommunikation mellan aktörerna i byggprocessen. Grundvattennivåerna i skärningen kommer rimligtvis fortsätta sjunka under den närmaste tiden. Beräkningar på grundvattenytans läge är svåra och kan ändå ifrågasättas.

  • 11.
    Andrée Back, Johan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Rolin, Tomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Behovsstyrd ventilation: En fallstudie för zonstyrd ventilation i ett flerbostadshus2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Byggsektorn står för en stor del av den primära energianvändningen globalt. För att förhindra den globala uppvärmningen och uppnå de mål som Sverige tillsammans med EU fastställt krävs stora förändringar inom sektorn. Att värma och kyla fastigheter är en viktig del i denna förändring och för människors välbefinnande. Problemet med många av dagens system är att det går åt onödigt mycket energi och energieffektivisering är ett måste för att uppnå målen. Genom innovativa och smarta system kan människans behov säkerhetsställas samtidigt som energianvändningen minskas. Syftet var att genom en fallstudie undersöka om ett nytt ventilationssystem för flerbostadshus kunde sänka energianvändningen samtidigt som en hög inomhuskomfort kunde erhållas. Endast en lägenhet beaktas som är belägen i Hedemora, Dalarna. Metoden var att installera ett behovsstyrt ventilationssystem i lägenheten och analysera luftkvalitet, lufttemperatur och luftflöde med hjälp av sensorer. Det behovsstyrda ventilationssystemet jämförs sedan mot ventilationsstrategier med fläktstyrd frånluft samt självdrag som också kan simuleras med ventilationssystemet. Energimässig utvärdering görs baserad på uppmätta luftflöden. Mätresultatet ställdes sedan mot myndighetsrekommendationer för maximal koldioxidhalt. Mätdata påvisar att det behovsstyrda ventilationssystemet i de flesta fall når upp till rekommendationerna samtidigt som energianvändningen blir lägre. En viktig slutsats från examensarbetet är att vanliga ventilationsstrategier såsom självdrag och svensk standard ger ett sämre inomhusklimat jämfört med behovsstyrning.

  • 12.
    Angantyr, Anders
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energi och miljöteknik.
    Lågenergibyggande i Dalarna mars 20122012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för projektet Energi- och miljökompetenscentrum vid Högskolan Dalarna har en kortare studie av lågenergibyggande i Dalarna gjorts. Syftet med rapporten är att ge en sammanställning av det aktuella läget på området i Dalarna.

    Det finns idag ett flertal bygginitiativ, både privata och allmännyttiga, i Dalarna där man ansträngt sig när det gäller energihushållning. En handfull av dessa kommer nog att uppfylla passivhuskraven enligt FEBY, exakt hur många går dock inte att säga pga infomationsbrist och med tanke på osäkerheten i energiberäkningarna.

    En annan slutsats är att medvetenheten om lågenergibyggande på kommunal och allmännyttig nivå är i allmänhet god och att energihushållning är ett område som ges stort fokus vid den nybyggnation som sker.

    När det gäller det privata byggandet av villor så sker det mesta av byggandet enligt hustillverkarnas typspecifikationer. Då tak, grund och ventilationssystem oftast i princip är samma som för passivhus kan det konstateras att egentligen ganska små förändringar i konstruktion och utförande av detta byggande skulle kunna ge hus enligt FEBYs passivhuskrav eller åtminstone minienergihuskrav.

  • 13.
    Argårds, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Analys av lägenhetsskiljande bjälklag: Fallstudie av produktion av flerbostadshus i Sälenfjällen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid nyproduktion av flerbostadhus är det flera parametrar som styr valet av produktionsmetod. Kostnad och Tidsåtgång för de olika momenten är två viktiga delar. Genom att redan i planeringsstadiet ha en klar bild av de olika lösningarna och dess förutsättningar så förenklas valet av produktionsmetod.

    Vid nybyggnation i Sälenfjällen sker det ofta med pressade produktionstider och då kan vara viktigt att veta om någon lösning innebär en väsentligt fördörjning av produktionen. Samtidigt får snabbare byggmetoder inte innebära för höga kostnader om produktionen ska bli lönsam.

    Arbetetet har avgränsats till analys av kostnadseffektivitet med fyra olika bjälklagskonstruktioner, vilka är Finjas Combibjälklag, Plattbärlag, KL-trä och Dala Cements Daladekk. Kalkylerna har gjorts kopplade mot ett referenshus i Sälenfjällen och en tänkt nyproduktion av fyra liknande enheter.

    Med hjälp av konstruktionernas utformning har kalkyler gjorts över vilka kostnader de olika lösningarna för med sig, det har även utförts en enklare analys av tidsåtgången.

    Resultatet visar att det är bäst ekonomi att bygga med Plattbärlag, följt av KL-trä. Samtidigt innebär plattbärlaget och dess konstruktion en risk för fördröjd produktionstid, vilket kan vara till fördel för lösningen med bjälklag i KL-trä.

  • 14.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Strandberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    En pedagogisk byggnad för hållbar utveckling: Utformning av en programhandling för ett kretsloppshus med fokus på social och ekologisk hållbarhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadensinvånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli enföregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat attundersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; enplats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras ianslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden skabli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattarbland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också attresurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuseratpå hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan spridainformation om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis påutvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande förhållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som denbefintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetetmed den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén omkretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skolaoch bostäder.Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt ochtillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av engod dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå medfunktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål ochfunktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunenskommande arbete med byggnaden.Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ettstort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi harambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbitför att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersökahur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniskalösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,och hur stora ytor som är lämpliga.Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén omkretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet somfanns när planprogrammet upprättades.

  • 15.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Strandberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    En pedagogisk byggnad för hållbar utveckling: Utformning av en programhandling för ett kretsloppshus med fokus på social och ekologisk hållbarhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadens

    invånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017

    godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli en

    föregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat att

    undersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.

    I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; en

    plats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,

    vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras i

    anslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.

    Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden ska

    bli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattar

    bland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också att

    resurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuserat

    på hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.

    En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan sprida

    information om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis på

    utvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande för

    hållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.

    Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till

    2030.

    Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som den

    befintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.

    För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetet

    med den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén om

    kretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skola

    och bostäder.

    Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt och

    tillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av en

    god dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.

    Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå med

    funktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.

    I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål och

    funktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunens

    kommande arbete med byggnaden.

    Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ett

    stort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi har

    ambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden.

    Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbit

    för att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersöka

    hur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniska

    lösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,

    och hur stora ytor som är lämpliga.

    Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén om

    kretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet som

    fanns när planprogrammet upprättades.

  • 16. Birchall, Sarah
    et al.
    Gustafsson, Marcus
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik. KTH.
    Wallis, Ian
    Dipasquale, Chiara
    Bellini, Alessandro
    Fedrizzi, Roberto
    Survery and simulation of energy use in the European building stock2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    the work towards increased energy efficiency. In order to plan and perform effective energy renovation of the buildings, it is necessary to have adequate information on the current status of the buildings in terms of architectural features and energy needs. Unfortunately, the official statistics do not include all of the needed information for the whole building stock.

     

    This paper aims to fill the gaps in the statistics by gathering data from studies, projects and national energy agencies, and by calibrating TRNSYS models against the existing data to complete missing energy demand data, for countries with similar climate, through simulation. The survey was limited to residential and office buildings in the EU member states (before July 2013). This work was carried out as part of the EU FP7 project iNSPiRe.

     

    The building stock survey revealed over 70% of the residential and office floor area is concentrated in the six most populated countries. The total energy consumption in the residential sector is 14 times that of the office sector. In the residential sector, single family houses represent 60% of the heated floor area, albeit with different share in the different countries, indicating that retrofit solutions cannot be focused only on multi-family houses.

     

    The simulation results indicate that residential buildings in central and southern European countries are not always heated to 20 °C, but are kept at a lower temperature during at least part of the day. Improving the energy performance of these houses through renovation could allow the occupants to increase the room temperature and improve their thermal comfort, even though the potential for energy savings would then be reduced.

  • 17.
    Björling, Jimmy
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Digitala ritningar2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I byggbranschen finns idag ett stort behov att börja digitalisera byggprocessen i

    större utsträckning. Syftet var att undersöka viljan att använda digitala ritningar

    bland medarbetarna på ByggPartner samt om något av ritningssystemen är mer

    tidseffektivt.

    Metoderna som användes var en enkätundersökning, semistrukturande

    intervjuer och ett tidsexperiment. En viktig slutsats från projektet är att digitala

    ritningar är mer tidseffektiva än användningen av pappersritningar. Genom att se

    över användningen av digitala ritningar kan man relativt enkelt förebygga en del

    problem som annars skulle kunna uppstå i samband med användningen av

    digitala ritningar ute på arbetsplatsen.

  • 18.
    Blomqvist, Stina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Helgesson, Robin
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Framtagning av yttervägg för småhus: En analys med hänsyn till kommande energikrav2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag ställs det specifika krav på en byggnads energianvändning vid nybyggnation. Dessa krav kommer enligt direktiv från EU att skärpas ordentligt till år 2020. Syftet med arbetet var att utifrån en tolkning av kommande energikrav, 2020-kraven, utforma en ny energieffektiv ytterväggskonstruktion. Detta har utförts tillsammans med Fiskarhedenvillan och konstruktionen har värderats med avseende på materialkostnad, montering och kvadratmeterpris.

    Genom beräkningar och faktainsamling påvisades hur energianvändningen i ett småhus kunde sänkas genom att byta ut isoleringsmaterialet till ett material med lägre värmeledningsförmåga. Metoden bestod i att tolka de kommande energikraven, samt analysera Fiskarhedenvillans nuvarande väggkonstruktion. Därefter söka information och fakta om olika isoleringsmaterial för att sedan utforma ett nytt förslag på ytterväggskonstruktion.

    Ytterväggskonstruktionen utgör en avgörande faktor för klimatskalets energieffektivitet. Då Fiskarhedenvillan valt att fokusera endast på ytterväggen avgränsas arbetet till just den delen av klimatskalet.

    En viktig slutsats av arbetet är att 2020-kraven kan uppfyllas genom en förbättring av ytterväggskonstruktionen och att det går att göra en konstruktion som uppfyller kraven i hela Sverige.

  • 19.
    Brinkebäck, Eric
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Jönsson, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Fallstudie av moderna timmerhus: Kvalitetskontroll av nybyggda timmerhus mot FST:s kvalitetsnormer och BBR:s kommande energihushållningskrav2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En studie har gjorts för att undersöka lufttätheten hos timmerhus tillverkade under senare tid och deras möjlighet att klara de nya kraven om U-värde och energianvändning med primärenergifaktor som grund, vilka kommer tas i bruk under 2017. Föreningen Svenska timmerhus har beställt studien. I studien har två hus i Dalarna undersökts. Båda husen var byggda med 200 mm blockat timmer efter de kvalitetsnormer som Föreningen Svenska Timmerhus rekommenderar. Båda husen har bergvärme som värmekälla. Studien kom fram till att de nya kraven kommer påverka timmerhuskonstruktioner negativt, förutsatt att uppvärmningssystemen är baserade på antingen bergvärme eller el, då en primärenergi tal på 1,6 kommer multipliceras med den totala energiförbrukningen vid uppvärmning med hjälp av el.

  • 20.
    Brosius, Isabelle
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Utfackningsväggar i trä: En tid- och kostnadsjämförelse mellan prefabricerade och platsbyggda byggmetoder2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att vinna upphandlingar idag är det viktigt som entreprenör att välja de effektivaste och resurssnålaste produktionsmetoderna. Att redan i kalkylskedet ta ställning till hur hög prefabriceringsgrad projektet bör ha är av stor vikt för att tidigt kunna anpassa sin arbetsplats för att få bästa möjliga produktion.

    I Mora har Skanska en blockverkstad där det bland annat sker en tillverkning av utfackningsväggar. Skanska har uttryckt en önskan om en undersökning av skillnaderna i tid och kostnad mellan deras prefabricerade utfackningsväggar och platsbyggda utfackningsväggar. Detta för att kunna urskilja vilka byggprojekt som kan vara lämpliga för att använda sig av deras prefabricerade utfackningsväggar.

    Syftet med detta examensarbete är att underlätta vid valet av produktionsmetod för tillverkning av utfackningsväggar, beroende på byggprojektets förutsättningar gällande:

    • Om projektet har en kort eller lång tidsplan.
    • Hur många kvadratmeter utfackningsvägg projektet behöver.
    • Avstånd till blockverkstad.

    Arbetet är avgränsat till att omfatta byggprojekt som har en bärande stomme med lätta utfackningsväggar av trä. De produktionsmetoder som studerats för att bygga utfackningsväggar i trä är prefabricering och platsbyggt.

    Kostnaden för tillverkning av utfackningsväggar avgränsas till endast ta med arbetskostnad samt omkostnader, det vill säga att inga kostnader för de inbyggda materialen är medräknade. Kostnaden för de inbyggda materialen antas i detta arbete vara de samma oavsett om utfackningsväggen är platsbyggd eller prefabricerad.

    Med enhetstiderna från blockverkstaden har en tillverkningstid för prefabricering av utfackningsväggar tagits fram. För den platsbyggda utfackningsväggen har enhetstider från Nybyggnadslistan 1999 hämtats och använts för att beräkna en tillverkningstid för att bygga väggen på plats. Med hjälp av tillverkningstiderna har en tillverkningskostnad tagits fram för de olika produktionsmetoderna. Med hjälp av tillverkningskostnaderna har en lönsamhetberäkning gjorts.

    Lönsamhetsberäkningen ska visa hur stor mängd väggarea som krävs för att det ska vara mer lönsamt att välja prefabricerade utfackningsväggar än att platsbygga utfackningsväggarn.

    Resultatet visar att tillverkning och montering av en kvadratmeter prefabricerad utfackningsväggar tar 0,135 timmar mindre tid än att platsbygga samma mängd. Tid på byggarbetsplatsen minskas med 0,578 timmar per kvadratmeter vid användande av prefabricerade utfackningsväggar.

    Resultatet visar också att kostnaden för att tillverka och montera en kvadratmeter utfackningsvägg är 32,77 kr lägre än att platsbygga samma mängd utfackningsvägg. Det som drar upp kostnaden för prefabricerade utfackningsväggar är transporten. En fullastad lastbil med 370 m² vägg kan transporteras 43 mil innan lönsamhetstaket är uppnått.

    Vid användande av prefabricerade utfackningsväggar minskas tiden på arbetsplatsen. Vilket medför minskade omkostnader på arbetsplatsen.

    För ett byggobjekt som ligger på ett avstånd av 30 mil från blockverkstaden, så är det lönsamt att välja prefabricerade utfackningsväggar om projektet behöver minst 256 m² utfackningsvägg. För byggprojekt som kräver ett mindre antal kvadratmeter utfackningsväggar är det mer lönsamt att använda sig av platsbyggda utfackningsväggar. Speciellt om byggprojektet ligger på ett långt avstånd från blockverkstaden.

    Viktiga slutsatser från detta examensarbete är:

    • Kortare tillverkningstid för prefabricerade utfackningsväggar, vilket medför en lägre tillverkningskostnad.
    • Tiden på byggarbetsplatsen minskas vid användandet av prefabricerade utfackningsväggar.
    • Vid långa transporter krävs ett större antal kvadratmeter prefabricerade utfackningsväggar för att användandet av prefab ska vara lönsamt.
    • Användandet av prefabricerade utfackningsväggar medför ett mindre behov för förvaring av material på byggarbetsplatsen.
  • 21.
    Byström, Kurt
    Högskolan Dalarna, Ej akademianställd.
    From a traditional academic library to a modern learning environment: Dalarna University Library - expectations and results2016Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This report describes the ideas and vision behind Dalarna University's award-winning library in Falun. A description of the planning and construction processes and an evaluation of the final outcome are presented together with experiences and observations drawn from the project.

  • 22.
    Byström, Kurt
    Högskolan Dalarna, Ej akademianställd.
    Från traditionellt akademiskt bibliotek till modern lärmiljö: Högskolan Dalarnas bibliotek – förväntningar och resultat2016Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs idéerna bakom Högskolan Dalarnas prisbelönta bibliotek i Falun. Planerings- och byggprocessen beskrivs och det färdiga resultatet utvärderas, samt de erfarenheter som har gjorts delas.

  • 23.
    Campanyim, Sunitda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Laine, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Samband mellan vägytans textur och buller i vägfordon2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige idag finns flera olika myndigheter som har ansvar för att olika typer avbuller inte blir alltför störande för omgivningen och som ger ut olika riktlinjer ochrekommendationer. För närvarande saknas riktlinjer för buller inutitransportmedel. Då det inte finns några tydliga krav på bullernivåer itransportmedel, så finns det heller inga riktiga standardmetoder för hurbullermätningar inuti fordon skall utföras. Syftet med detta examensarbete varatt ta fram samband mellan vägytans textur och buller i vägfordon samt geförslag på lämpliga undersökningsmetoder vid studier av hur buller som alstras ikontaktytan mellan däck och vägbana påverkar bullret inne i fordonet.Metoden delades i två etapper: en texturmätning på olika beläggningstyper ochen bullermätning med olika fordon på valda teststräckor.

    Studien visade på stora svårigheter i utveckling av en lämplig metod som kundege användbara resultat. Vägytans textur har i viss grad inverkan på bullret somalstras i trafiken men för att hitta ett bra samband mellan vägytans textur ochbuller i vägfordon, måste andra felkällor minimeras. För att utveckla en förlitligmetod krävs fler undersökningar.

  • 24.
    Candell, André
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Ehn Jansson, Oskar
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Synsättet på förnyelsebara elkällor inom fastighetsbranschen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För mellan 40-50 år sedan så byggdes en miljon bostäder i Sverige. Idag har

    arbetet påbörjats med att renovera och restorera dessa bostäder, i samband

    med dessa åtgärder så görs även många åtgärder för att minska

    energianvändningen.

    Syftet med detta arbete var att ta reda på vad som var det mest ekonomiska

    valet av olika gröna elkällor. Även fastighetsägarnas egna tankar och

    uppfattningar ställs i relation till slutsatserna vid beräkningarna för att få en

    uppfattning om det stämmer överens.

    För att arbetet inte skulle bli för stort och krävande så gjordes dessa

    avgränsningar:

     För att tiden skulle räcka till så avgränsades arbetet till Dalaregionen.

     Arbetet har dessutom avgränsats till att bara undersöka ekonomin vid

    valet av de olika gröna elkällorna.

    Genom två olika undersökningar med mentometerknappar så kunde resultatet

    om fastighetsägarnas egna tankar och uppfattningar redovisas och analyseras.

    Vidare kunde fastighetsägarnas tankar och uppfattningar jämföras med

    beräkningarna och dessa slutsatser kunde då dras:

    Slutsatser:

     Vindkraft var ej lönsam med dagens elpriser.

     Av fastighetsbolag kunde det ses att deltagarna trodde olika på vad

    som gav bäst lönsamhet mellan vindkraft, solel eller grön el.

  • 25.
    Carling, Kenneth
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Statistik.
    Han, Mengjie
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Statistik.
    Håkansson, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Informatik.
    Rebreyend, Pascal
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Datateknik.
    Distance measure and the p-median problem in rural areas2015Ingår i: Annals of Operations Research, ISSN 0254-5330, E-ISSN 1572-9338, Vol. 226, nr 1, s. 89-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The p-median model is used to locate P facilities to serve a geographically distributed population. Conventionally, it is assumed that the population patronize the nearest facility and that the distance between the resident and the facility may be measured by the Euclidean distance. Carling, Han, and Håkansson (2012) compared two network distances with the Euclidean in a rural region with a sparse, heterogeneous network and a non-symmetric distribution of the population. For a coarse network and P small, they found, in contrast to the literature, the Euclidean distance to be problematic. In this paper we extend their work by use of a refined network and study systematically the case when P is of varying size (1-100 facilities). We find that the network distance give as good a solution as the travel-time network. The Euclidean distance gives solutions some 4-10 per cent worse than the network distances, and the solutions tend to deteriorate with increasing P. Our conclusions extend to intra-urban location problems.

  • 26.
    Carling, Kenneth
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Statistik.
    Håkansson, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    A compelling argument for the gravity p-median model2013Ingår i: European Journal of Operational Research, ISSN 0377-2217, E-ISSN 1872-6860, Vol. 226, nr 3, s. 658-660Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The p-median model is used to locate P facilities to serve a geographically distributed population. Conventionally, it is assumed that the population always travels to the nearest facility. Drezner and Drezner (2006, 2007) provide three arguments on why this assumption might be incorrect, and they introduce the extended gravity p-median model to relax the assumption. We favour the gravity p-median model, but we note that in an applied setting, the three arguments are incomplete. In this communication, we point at the existence of a fourth compelling argument for the gravity p-median model.

  • 27.
    Carling, Kenneth
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Statistik.
    Håkansson, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    Jia, Tao
    School of Remote Sensing and Information Engineering, Wuhan University.
    Out-of-town shopping and its induced CO2-emissions2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Planning policies in several European countries have aimed at hindering the expansion of out-of-town shopping centers. One argument for this is concern for the increase in transport and a resulting increase in environmental externalities such as CO2-emissions. This concern is weakly founded in science as few studies have attempted to measure CO2-emissions of shopping trips as a function of the location of the shopping centers. In this paper we conduct a counter-factual analysis comparing downtown, edge-of-town and out-of-town shopping. In this comparison we use GPS to track 250 consumers over a time-span of two months in a Swedish region. The GPS-data enters the Oguchi’s formula to obtain shopping trip-specific CO2-emissions. We find that consumers’ out-of-town shopping would generate an excess of 60 per cent CO2-emissions whereas downtown and edge-of-town shopping centers are comparable.

  • 28.
    Carling, Kenneth
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Statistik.
    Håkansson, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    Jia, Tao
    School of Remote Sensing and Information Engineering, Wuhan University.
    Out-of-town shopping and its induced CO2-emissions2013Ingår i: Journal of Retailing and Consumer Services, ISSN 0969-6989, E-ISSN 1873-1384, Vol. 20, nr 4, s. 16s. 382-388Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Planning policies in several European countries have aimed at hindering the expansion of out-of-town shopping centers. One argument for this is concern for the increase in transport and a resulting increase in environmental externalities such as CO2-emissions. This concern is weakly founded in science as few studies have attempted to measure CO2-emissions of shopping trips as a function of the location of the shopping centers. In this paper we conduct a counter-factual analysis comparing downtown, edge-of-town and out-of-town shopping. In this comparison we use GPS to track 250 consumers over a time-span of two months in a Swedish region. The GPS-data enters the Oguchi’s formula to obtain shopping trip-specific CO2-emissions. We find that consumers’ out-of-town shopping would generate an excess of 60 per cent CO2-emissions whereas downtown and edge-of-town shopping centers are comparable.

  • 29.
    Carling, Kenneth
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Håkansson, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Meng, Xiangli
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Rudholm, Niklas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi. HUI Research, Stockholm.
    The effect on CO2 emissions of taxing truck distance in retail transports2017Ingår i: Transportation Research Part A: Policy and Practice, ISSN 0965-8564, E-ISSN 1879-2375, Vol. 97, s. 47-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To finance transportation infrastructure and to address social and environmental negative externalities of road transports, several countries have recently introduced or consider a distance based tax on trucks. In competitive retail and transportation markets, such tax can be expected to lower the demand and thereby reduce CO2 emissions of road transports. However, as we show in this paper, such tax might also slow down the transition towards e-tailing. Considering that previous research indicates that a consumer switching from brick-and-mortar shopping to e-tailing reduces her CO2 emissions substantially, the direction and magnitude of the environmental net effect of the tax is unclear. In this paper, we assess the net effect in a Swedish regional retail market where the tax not yet is in place. We predict the net effect on CO2 emissions to be positive, but off-set by about 50% because of a slower transition to e-tailing.

  • 30.
    Carling, Kenneth
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Statistik.
    Håkansson, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Informatik.
    Meng, Xiangli
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Statistik.
    Rudholm, Niklas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Nationalekonomi.
    The effects of taxing truck distance on CO2 emissions from transports in retailing2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    To finance transportation infrastructure and to address social and environmental negative externalities of road transports, several countries have recently introduced or consider a distance based tax on trucks. In the competitive retail market such tax can be expected to lower the demand and thereby reduce CO2 emissions of road transports. However, as we show in this paper, such tax might also slow down the transition towards e-tailing. Considering that previous research indicates that a consumer switching from brick-and-mortar shopping to e-tailing reduces her CO2 emissions substantially, the direction and magnitude of the environmental net effect of the tax is unclear. In this paper, we assess the net effect in a Swedish regional retail market where the tax not yet is in place. We predict the net effect on CO2 emissions to be positive, but off-set by about 50% because of a slower transition to e-tailing.

  • 31.
    Cedervärn, Emilie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Samhällsbyggnadsteknik.
    Andersson, Axel
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Samhällsbyggnadsteknik.
    Dialogprocesser –  ett verktyg för hållbar stadsutveckling?: En studie av användandet av SymbioCity Approach i två svenska kommuner2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en kandidatuppsats i Samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna. Forskning har visat på att det finns behov av att arbeta tvärsektoriellt för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Ett sätt att göra detta är genom dialogprocesser. Denna studie ämnar undersöka vilka effekter dialogprocesser, baserade på SymbioCity Approach, har på kommunal planering efter det att processen genomförts.  Studien har genomförts genom litteraturstudier i ämnet, deltagande observationer under en dialogprocess samt 11 semistrukturerade intervjuer av deltagare från två olika dialogprocesser.  Studien har visat på att dialogprocesser baserade på SymbioCity Approach är ett användbart verktyg för en hållbar stadsutveckling. Processen kan utmynna i resultat som ökad institutionell kapacitet, ökad tvärsektoriell inblick och förståelse samt ökat socialt kapital.   Studien har också visat att viktiga faktorer som kan påverka resultatet av dialogprocessen bland annat är: huruvida man har en lämplig syftesformulering, att rätt resurser medverkar samt att man håller en nivå på dialogen som överensstämmer med dess syfte. Vidare har det framkommit att processen behöver planeras noga för att kunna utmynna i önskat resultat och att olika aktörer kan ha olika förväntningar på och bild av resultaten.

  • 32. Chai, Jiale
    et al.
    Huang, Pei
    City University of Hong Kong.
    Sun, Yongjun
    Climate change impact on energy balance of net-zero energy buildings in typical climate regions of China2019Ingår i: E3S Web of Conferences, E-ISSN 2267-1242, Vol. 111, artikel-id 04004Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 33. Chai, Jiale
    et al.
    Huang, Pei
    City University of Hong Kong.
    Sun, Yongjun
    Investigations of climate change impacts on net-zero energy building lifecycle performance in typical Chinese climate regions2019Ingår i: Energy, ISSN 0360-5442, E-ISSN 1873-6785, Vol. 185, s. 176-189Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Net-zero energy building (NZEB) is widely considered as a promising solution to the current energy problem. The existing NZEBs are designed using the historical weather data (e.g. typical meteorological year-TMY). Nevertheless, due to climate change, the actual weather data during a NZEB’s lifecycle may differ considerably from the historical weather data. Consequently, the designed NZEBs using the historical weather data may not achieve the desired performances in their lifecycles. Therefore, this study investigates the climate change impacts on NZEB lifecycle performance (i.e., energy balance, thermal comfort and grid interaction) in different climate regions, and also evaluates different measures' effectiveness in mitigating the associated impacts of climate change. In the study, the multi-year future weather data in different Chinese climate regions are firstly generated using the morphing method. Then, using the generated future weather data, the lifecycle performances of the NZEBs, designed using the TMY data, are assessed. Next, to mitigate the climate change impacts, different measures are adopted and their effectiveness is evaluated. The study results can improve understanding of the climate change impacts on NZEB lifecycle performance in different climate regions. They can also help select proper measures to mitigate the climate change impacts in the associated climate regions.

  • 34. Chai, Jiale
    et al.
    Huang, Pei
    City University of Hong Kong.
    Sun, Yongjun
    Life-cycle analysis of nearly zero energy buildings under uncertainty and degradation impacts for performance improvements2019Ingår i: Energy Procedia, ISSN 1876-6102, E-ISSN 1876-6102, Vol. 158, s. 2762-2767Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sizing the nZEB systems properly is crucial for nZEBs to achieve the desired performances. The energy demand prediction uncertainties and the components’ degradation are two major factors affecting the nZEB systems sizing. The energy demand prediction has been studied by many researchers, but the impacts of degradation are still neglected in most studies. Neglecting degradation may lead to a system design that can perform as expected only in the beginning several years. This paper, therefore, proposes an uncertainty-based life-cycle performance analysis (LCPA) method to study the impacts of degradation on the nZEBs longitudinal performance. Based on the LCPA method, this study also proposes a two-stage method to enhance the nZEB system sizing. The study can enhance the designers’ understanding of the components’ degradation impacts. Case studies show that an nZEB might not achieve zero energy targets after years due to degradation. The proposed two-stage design method can effectively mitigate this problem.

  • 35.
    Danielsson, Christoffer
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Hansson, Christopher
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Planindikatorer som utvärderingsverktyg för hållbar fysisk planering: En konsekvensbedömning på detaljplanenivå2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den urbanisering som skett det senaste seklet har resulterat i en allt större medvetenhet vad gäller en effektiv stadsplanering och där utvärderingsverktyg allt oftare tillämpas för att styrka att en utveckling i hållbar riktning sker.

    Syftet med examensarbetet är att ta fram indikatorer som kan analysera hur väl kommunens planhandlingar av stationsområdet i Borlänge uppfyller de nationella, regionala och lokala målen vad gäller hållbar stadsplanering. Den tillämpade metoden vid indikatorframtagningen utgår från Boverket och Naturvårdsverkets modell som utvecklats i samband med SAMS-projektet. Utifrån metoden har elva stycken indikatorer tagits fram och tillämpats på nuläge respektive de upprättade planhandlingarna där resultatet visar att någon större förändring enligt bedömningsstegen ej har erhållits.

    Till följd av att en del kommunala mål är vagt utformade har också en svårighet i att uppfylla dem resulterats. Det skapar en problematik när det kommer till att tillämpa analysverktyg i form av indikatorer som kan styra planeringen mot en önskvärd riktning. Den fysiska omfattningen hos planhandlingarna är inte tillräckliga för att uppfylla kommunens mål. De framtagna planindikatorerna kan ligga till grund för en dialog med kommunen för att skärpa målen och generera en bättre måluppfyllelse.

  • 36.
    Dellfjord, Veronica
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Kunskap hos privatpersoner om fukt på kallvind2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är vanligt att villaägare blir rekommenderade att tilläggsisolera vinden för att sänka energikostnaden för uppvärmning men många inser inte problematiken med att komplettera med för tjock isolering. Om det därför saknas kunskap inom området kan husägare av misstag fylla de längsgående ventilationsspalterna på kallvinden som finns där för att bibehålla den naturliga ventilationen och istället förhindra luft från att torka ur eventuell fukt.

    Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar:

     Hur mycket kunskap har villaägare om risken för fuktproblem på kallvind och hur man förebygger framtida fuktskador på bästa sätt beroende på takkonstruktion?

     Finns det risk för fuktproblem för de objekten som undersökts, baserat på fuktmätningar med förhöjd fuktkvot?

    Den valda metoden för undersökningen var halvstrukturerade intervjuer, innehållande sexton frågor, med villaägare och mätningar av relativ fuktighet i luft och trä samt fuktkvot i trä. Studien begränsades till våren 2016 och till fyra villaägare.

    Det visade sig skilja lite bland de intervjuade om hur mycket kunskap de hade om fukt på kallvind och hur mycket kunskap de besitter idag. Vissa hade tillräckligt med kunskap för att själva kunna förhindra fuktskador medan andra ville ha mer information. Flera kände att försäkringbolaget är där de vill ha mer information ifrån, gärna i form av ett informationsblad med korta frågeställningar, som skickas ut årligen.

    Mätningarna visade sig ge bra resultat med liten risk för fuktskador på kallvindarna. Det var med andra ord inga förhöjda fuktkvoter i vare sig takstolar eller yttertakets insida.

  • 37.
    Djärv, Jesper
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Israelsson, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Uttorkning i betong: En jämförelse av uttorkningstider mellan bascement och byggcement.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid byggprojekt har det uppdagats fuktproblem i betongplattor där plastmattor har släppt från underlaget. Ett av problemen som beskyllts i media är förändringen från byggcement till bascement. Bascement är en cementsort som 14 % flygaska blandat med portlandklinker. Anledningen till att cementtillverkarna använder flygaska, som är en restprodukt från pulvereldade kolkraftverk, är att det ger minskade mängder portlandklinker som vid tillverkningen släpper ut stora mängder koldioxid.

    Cement är bindemedlet i betong och när flygaska används binds mindre mängd i vatten i betongens hydrationsprocess. För att undersöka vilken skillnad i uttorkning det finns i betong med bascement och byggcement gjöts två betongprover med samma betongrecept och VCT, men med respektive bascement och byggcement som bindemedel. Dessa betongprover förvarades i en uppvärmd lokal med låg relativ fuktighet. Fuktmätningarna utfördes enligt rådet för byggkompetens fuktmätningsmanual som är det gällande regelverket. Dessa resultat jämfördes med fuktprognoserna från TorkaS och BI Dry, som är de vanligaste fuktberäkningsprogrammen som används. Samtidigt intervjuades olika aktörer från byggbranschen för att undersöka hur de uppfattade problemet med uttorkning i betong.

    Fuktmätningarna visade ingen markant skillnad mellan betong med bascement och byggcement. Vid jämförelse med de prognosticerade värdena från fuktberäkningsprogrammen framkom att TorkaS värden var väldigt nära de uppmätta fuktvärdena, medans BI Dry:s värden låg långt under de uppmätta värdena. Vid intervjuerna framkom att byggbranschen har många frågor kring uttorkning i betong. Däremot finns svårigheter att avgöra vad som ligger till grund för problemen. Om det är bytet från byggcement till bascement eller om hanteringen av betongen i ett tidigt skede efter gjutningen som påverkar. Däremot om fuktfrågan tas upp i ett tidigt stadium i byggprocessen går det att bespara både tid och pengar. Byggbranschen behöver utbildas hur uttorkningens process ser ut för att öka förståelsen för problemet.

  • 38.
    Edvardsson, Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Vägteknik. KTH.
    Gustafsson, Alf
    Magnusson, Rolf
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Vägteknik.
    Dust suppressants efficiency study: in situ measurements of dust generation on gravel roads2012Ingår i: The international journal of pavement engineering, ISSN 1029-8436, E-ISSN 1477-268X, Vol. 13, nr 1, s. 11-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Dust suppressants were applied on fifteen 1 km long test sections at four sites in Sweden during three summer seasons with the objective to compare their relative efficiency and determine minimum application rates in Nordic climate. Dust generation from the test sections was measured both visually and by PM10 measurements. All products except lignosulphonate, sugar and bitumen emulsion showed acceptable efficiency. Chloride solutions were the most efficient. Results indicate the possibility to reduce application rates of chlorides by applying them as solutions instead of solids. The minimum application rate for a chloride solution was estimated at 0.8m(3)/km, which is equivalent to a rate reduction of 50% by weight compared with traditionally applied rates of solid chloride. The results are expected to reduce life cycle costs for gravel roads and contribute to environmental gains by reducing the release of dust into the atmosphere and chemicals into the environment.

  • 39.
    Edvardsson, Karin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Magnusson, Rolf
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Vägteknik.
    Impact of fine materials content on the transport of dust suppressants in gravel road wearing courses2011Ingår i: Journal of materials in civil engineering, ISSN 0899-1561, E-ISSN 1943-5533, Vol. 23, nr 8, s. 1163-1170Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A significant problem when dust-suppressing agents are used on gravel roads is that they tend to leach during rainfall. The purpose of this study is to illustrate this problem by using laboratory studies and studies in situ. Both capillary rise and leaching of suppressants were examined by using cylinders filled with wearing course material. Chloride was more prone than lignosulphonate to transport upwards by means of capillary rise, and therefore, it showed a more effective performance over a longer period of time. Optimal percentages of fine material for minimal lignosulphonate and chloride leaching were found to be 15% by weight and 10-15% by weight, respectively. Ions of calcium chloride seemed to flocculate clay particles, which probably prevents them from leaching. To study the in situ longevity of fine material in general, calcium carbonate, mesa, was used as a marker. The fine material in gravel wearing courses must be replenished regularly. Mesa loss was up to 80% after 1 year. DOI: 10.1061/(ASCE)MT.1943-5533.0000282. (C) 2011 American Society of Civil Engineers.

  • 40.
    Elf, Marie
    et al.
    Chalmers Tekniska Högskola.
    Dougherty, Mark
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Datateknik.
    The role for simulation in the design of new health care environments2003Ingår i: The 8th International Congress in Nursing Informatics - NI2003, Rio de Janeiro, Brazil, 2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 41.
    Emborg, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Miljöbetong för hållbart byggande: En analys av betongblandningar med mer miljövänliga tillsatsmaterial2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att studera hur betong kan göras mer miljövänlig med respektive utan flygaska och hur detta ska kunna utvärderas med hjälp av ett nytt datorprogram för miljövarudeklaration. Studien omfattar också undersökningar, med hjälp av simuleringsverktyget Produktplanering Betong (PPB), av temperatur- och hållfasthetsutveckling i betong med avseende på tillsatsmaterial.

    Betong är ett viktigt byggmaterial som har använts sedan flera tusen år tillbaka. Betongens beståndsdelar är till största delen av naturmaterial som har liten miljöpåverkan: sten, grus, sand och vatten. Cementet kräver dock fortfarande stor energiåtgång vid tillverkningen och ger upphov till stora koldioxidutsläpp, i dagsläget ca 2-3 % av hela Sveriges koldioxidutsläpp.

    Miljöpåverkan är en viktig punkt och aktörer inom branschen är angelägna om att utveckla byggmaterial som har liten påverkan på miljön. Materialen måste kunna värderas på ett rättvist och lämpligt sätt för att kunna jämföras med varandra. Beträffande betong finns det idag nya regler för hur tillsatsmaterial kan användas, vilket innebär att det nu är möjligt att tillsätta exempelvis flygaska eller slagg i blandningen på betongfabriken för att få betong med lägre miljöpåverkan. Dessutom har Cement- och Betonginstitutet tillsammans med branschföreningen Svensk Betong utvecklat ett verktyg för att kunna göra miljövarudeklarationer för dessa mer miljövänliga betongblandningar. 

    Miljövarudeklarationerna kallas Environmental Product Declarations (EPD). Samtidigt finns nu på marknaden ett nytt program som beräknar tidig hållfasthetstillväxt i olika produktionsscenarier. Programmet heter Produktionsplanering Betong (PPB).

    Arbetet har innefattat en litteraturstudie och framtagande av bakgrundsdata för de två beräkningsprogrammen som använts. Teorin tar upp miljöpåverkan för de olika ingående materialen i betongen, hur betongens egenskaper avgörs och vad de har för betydelse, samt vad miljövarudeklarationer är och hur de görs. Efter litteraturstudien har beräkningar och simuleringar gjorts i datorprogrammen, vilket har resulterat i en rad olika diagram och tabeller som redovisas i rapporten.

    En av slutsatserna från arbetet är att framställningen av cement är den del av betongen som är mest negativ för miljön, och en ersättning av en del av cementet med flygaska minskar miljöpåverkan tydligt. En annan slutsats från arbetet är att betong med flygaska har en långsammare hållfasthetsutveckling och löper större risk att frysa i tidiga skeden, vilket bör tas i beaktning vid planering och projektering i byggprocessen.

    Arbetet visar även att resultat av EPD-beräkningar och hållfasthetssimuleringar kan vara betydelsefulla för betongtillverkarnas utveckling av nya produkter, samtidigt som de kan nyttjas av beställare och entreprenörer för att få information om betongens miljöpåverkan och egenskaper.

  • 42.
    Embretsen, Erik
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Häggström, Joel
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Slitlager på broar: En kunskapssammanställning om slitlager på broar med fokus på slitbetong2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport har kommit till efter en studie som genomförts för att försöka identifiera de viktigaste faktorerna som påverkar valet av slitlager på broar. Studien syftade även till att försöka bringa klarhet över vilka grunder som slitlager tidigare har valts på och bör väljas på i framtiden. Resultatet av studien är att slitlager riskeras att baseras på oklara grunder utan en tydlig motivering och otydliga riktlinjer. Det är ofta som personliga åsikter har ett stort inflytande i valet av slitlager. Ekonomi, typ av entreprenad eller estetik är andra avgörande faktorer vid val av slitlager. Studien har genomförts utifrån djupgående intervjuer med sakkunniga personer.

  • 43. Eriksson, Anna-Maria
    Energieffektivisering av klimatskal med hänsyn till kulturhistorisk värdering: Fallstudier av tre befintliga småhus från 1900-talet ur bevarandesynpunkt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Allt hårdare lagkrav gör att det är svårt att energieffektivisera befintliga byggnader utan att förändra deras utseende.

    Syftet med examensarbetet är att utreda hur stor energieffektivisering, för tre befintliga småhus uppförda under 1900-talet, som är möjlig att uppnå genom förbättring av byggnadernas klimatskal, det vill säga tak, väggar, golv, fönster och dörrar, utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska värden.

    Arbetet bestod av en förstudie där tre byggnader identifierades, ett undersökningsskede där information om byggnaderna togs fram och ett slutsatsskede där energibesparande åtgärdsförslag togs fram och utvärderades. Byggnader som var goda representanter för sin tid och stil söktes. Byggnader från 1910-talet, 1930-talet och 1970-talet, lokaliserades. Sedan gjordes det fallstudier med intervjuer och inventeringar. För att utreda byggnadens klimatskal utfördes u-värdesberäkningar och energiberäkningar av befintliga byggander och byggnader baserade på föreslagna åtgärdsförslag.

    Ingen av byggnaderna nådde efter föreslagna åtgärder ner till passivhuskravet 59 kWh/år/m2 Atemp eller BBR-kravet 110 kWh/år/m2 Atemp för en byggnads specifika energianvändning. Den största möjliga energieffektivisering för de tre byggnaderna uppförda under 1900-talet, som är möjlig att uppnå utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska värden är 13,0 kWh/år/m2 Atemp, 49,7 kWh/år/m2 Atemp respektive 64,8 kWh/år/m2 Atemp.

    Slutsatser från arbetet är att byggnader från 1910-tal kan åtgärdas genom att isolera fönstren, sätta dit en extra dörr på insidan av ytterdörren samt tilläggsisolera snedtaket. Byggnader från 1930-tal kan åtgärdas genom att isolera fönstren med en isolerruta på insidan av fönstret och dörrarna med en extra dörr på insidan av ytterdörren. Byggnader från 1970-tal kan åtgärda fönstren genom att byta ut dem till energifönster, ingen åtgärd för golvet men fasaden isoleras utvändigt med vakuumisolering. Byggnaden från 1970-talet klarade sig bäst i jämförelsen eftersom den var i autentiskt skick från början vilket gjorde att förbättringen blev större än för till exempel byggnaden från 1910-talet som redan var ombyggd innan åtgärder föreslogs.

  • 44.
    Eriksson, Emma
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Samarbetsutveckling i traditionella entreprenader: Riktlinjer för ökat samarbete och färre konflikter kopplade till ÄTA-arbeten2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Bygg- och anläggningsbranschen har kritiserats för relationen mellan beställare och entreprenör.

    Entreprenören uppfattas ta entreprenader till lågt pris för att sedan kräva ersättning för ÄTA-arbeten. Ersättningskrav för

    ÄTA-arbeten är en av de främsta orsakerna till konflikter i branschen. Beställare är misstänksamma mot entreprenörens

    krav på ersättning vilket minskar tilliten. Partnering förespråkas som lösningen på konflikter kopplade till ÄTA-arbeten.

    Beställare och entreprenör arbetar då lojalt istället för att endast se till sina egenintressen och sätter entreprenadens bästa i

    fokus. Ett fungerande samarbetsklimat minskar negativa diskussioner och för att uppnå detta krävs samarbete och olika

    samarbetsfrämjandeaktiviteter. En implementering av samarbetsfrämjandeaktiviteter har stor påverkan på samarbetet. Det

    finns en betydande vinning i att etablera ett arbetssätt som tillåter en smidig hantering av ÄTA-arbeten.

    Syfte:

    Syftet med studien är att ta fram riktlinjer för hur samarbetet mellan beställare och entreprenör inom bygg- och

    anläggningsentreprenader kan öka och på så sätt minska konflikter kopplade till ÄTA-arbeten.

    Avgränsningar:

    Studien avgränsades till att omfatta utförande- och totalentreprenader inom ramen för AB04 och ABT06.

    Endast offentliga beställare intervjuades och från entreprenör, anställda inom NCC Sverige AB.

    Samarbetsfrämjandeaktiviteter och verktyg som studien baseras på är förekommande inom partneringprojekt samt

    Utökad

    Samverkan

    Nivå 1, enligt modell. Studien avgränsades geografiskt till aktörer i branschen inom regionen

    Dala/Gävleborg/Uppsala.

    Metod:

    En litteraturstudie genomfördes gällande hantering och reglering av ÄTA-arbeten i AB04 och ABT06 samt

    verktyg och aktiviteter för samarbetsutveckling. En kvalitativdatainsamling genomfördes med semistrukturerade

    intervjuer.

    Resultat:

    Både beställare och entreprenör gynnas av att samarbeta. Samarbete måste genomsyra hela

    företagsorganisationen och rätt personer med rätt vilja och förutsättningar är ett måste. Parterna måste tidigt lära känna

    varandra. En bra relation ger en smidig hantering av ÄTA-arbeten, en tydlig och transparent dialog måste föras.

    Entreprenören tjänar inte pengar på ÄTA-arbeten då det är svårt att få betalt för störningen. Beställare anser att de når

    tillräckligt långt med samarbetet utan partnering.

    Slutsats:

    Studien leder till riktlinjerna: Arbeta för att samarbete ska genomsyra företagsorganisationen, utse

    samarbetsansvarig, tidig aktivitet för att parterna ska lära känna varandra, upprätta gemensamma mål, möten för

    samarbetsutveckling, transparens gällande ekonomi och risker, pålästa gällande entreprenadens omfattning, förändrat

    förhållningssätt gentemot AB04 och ABT06 samt för en tydlig och transparent dialog gällande ÄTA-arbeten.

  • 45.
    Eriksson, Jimmy
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Nilsson, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Partnering: Arbetsuppgifter och egenskaper hos arbetsledning i produktion2017Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Partnering är ett typ av arbetssätt som blir allt mer populärt inom

    byggbranschen.

    Intresset för partnering och idén för arbetet kom genom en föreläsning som hölls

    för studenterna på Högskolan Dalarna. Syftet med examensarbete var först och

    främst att se om det fanns några arbetsuppgifter som skiljde sig för

    arbetsledningen i en totalentreprenad utförd i partnering kontra en traditionell

    totalentreprenad. Ett sekundärt syfte var att se vilka personliga egenskaper som

    ansågs viktiga att besitta i partnering.

    Den valda metoden för att utföra arbetet blev en mer omfattande litterär studie.

    Den litterära studien jämfördes med intervjuer av personer med god insikt i

    partnering och arbetsledningens arbetssituation.

    Partnering är en samverkansform som uppstod i USA på 1980-talet. Den

    ingenjörsgrupp som skapade partnering hade som målsättning att få ett mer

    produktivt arbetssätt i byggbranschen och mer få den att efterlikna bilindustrin.

    Det finns några faktorer som skall vara med för att ett partneringprojekt skall få

    kallas partnering, dessa är presenterade i rapporten.

    Det är inte mycket som skiljer sig i de arbetsuppgifter som återfinns i en

    totalentreprenad kontra en entreprenad som drivs i partnering. Däremot skiljer

    sig sättet uppgifterna är utformade på.

    Några viktiga slutsatser som dras ifrån arbetet är bland annat att

    arbetsuppgifterna inte nämnvärd skiljer sig och att personliga egenskaper som

    öppenhet, lyhördhet, engagemang samt noggrannhet framstår som givna

    egenskaper att besitta.

  • 46.
    Eriksson, Magnus
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Denkji, Jack
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Vattenskador i byggnader: Hur de teoretiska branschreglerna fungerar i praktiken2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vattenskador kostar mer än 6 miljarder kronor per år för fastighetsägare i Sverige. Det är en

    siffra som försäkringsbolagen vill och arbetar med att få ner.

    Det sker ständigt nya byggnationer i Sverige, dagens teknik är mycket mer avancerad än förr i

    tiden och det krävs större kunskap för att inte bygga fel. Materialen, byggmetoderna blir fler

    och mer komplexa, material som ska samverka med varandra och byggas in i väggarna där det

    inte syns om det blir en läcka. Idag är det fler yrkesgrupper som ska sammarbeta med

    varandra, fler lagar och regler som ska följas vilket innebär att jobbet blir mycket mer

    komplext. Hantverkarna måste vara teoretiskt utbildade inom material och säkert vatten

    byggande idag för att få bra kunskap och förståelse för sitt jobb.

    Syftet med rapporten är främst att undersöka hur det teoretiskt enligt lagarna och reglerna ska

    byggas och hur det faktiskt utförs i praktiken.

    Rapporten behandlar vattenskador som uppkommer inomhus i villor. De teoretiska lagar och

    regler som undersöks kommer att vara från de nyaste versionerna som är aktuella och gäller

    idag.

    Metoden som används i detta arbete är i huvudsak en kvalitativ studie i form av intervjuer,

    möten och kontakt med aktörerna i branschen. Aktörerna som intervjuats är VVS-montörer,

    yrkesförberedande skola, vuxenutbildning, försäkringsbolag, plattsättare, mattläggare,

    materialåterförsäljare andra företag i branschen.

    Samarbete med Länsförsäkringarna AB Dalarna har skett genom hela projektet.

    Resultatet av undersökningarna visar att det finns en klyfta mellan hur det teoretiskt är sagt att

    det ska byggas och hur det byggs i praktiken. Författningarna säger att det ska byggas så att

    det inte ska uppstå någon vattenskada, men ändå sker detta. Det tyder på att det finns en klyfta

    mellan teorin och praktiken. Problemet för hantverkarna är bland annat stress, okunskap och

    otydliga branschregler, prispress, bristande samordning, kunder som kommer med ändringar

    eller med egna bristande material, även kunder som vill ha allt så billigt och snabbt som

    möjligt m.m.

    Problemet med branschreglerna (Säkra våtrum, Byggkeramikrådets branschregler för våtrum

    och Säkervatteninstallation) är att de är för akademiskt och juridiskt skrivna. Det blir därmed

    väldigt svårt för hantverkare, lärlingar och elever att ta in och förstå vad som står. Dessutom

    är samordningen mellan de olika yrkesgrupperna för dålig. En lösning kan vara att ge

    utbildning till snickarna så att de får mer kunskap om VVS-montörens yrke.

    Slutsatsen av detta arbete är att det finns en klyfta mellan hur våtrum teoretiskt ska byggas

    och hur våtrum byggs i praktiken. Branschreglerna måste bli ännu bättre skrivna och

    utformade. Informationen som finns måste komma ut på ett bättre sätt, samspelet mellan

    utbildarna och hantverkarna måste fungera så att hantverkarna lär sig allt och det blir tydligt

    vad som gäller.

    Ett exempel som är tydligt på att det finns ett problem med hur branschreglerna är utformade,

    är att de flesta intervjutagarna i den här undersökningen ansåg att branschreglerna var för

    otydliga och svårlästa.

    Väldigt många anser även att branschreglerna inte fungerar som de ska vid ROT arbeten

    eftersom det i praktiken är väldigt svårt att motivera kunden ekonomiskt att bygga helt efter

    branschreglerna. I ROT arbeten kan det bli väldigt stora och dyra förändringar för att uppnå

    branschreglernas standard. Då används avvikelser som kunderna inte har så stor kunskap om

    och vad de innebär.

  • 47.
    Eriksson, Marie-Louise
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Korrelation mellan spårriktningsåtgärder och befästningstyp, ballastålder, rälåder samt rälvikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trafikverket har konstaterat att den svenska järnvägen har eftersatt underhåll. För transportförsörjningen ska bli tillfredställande på lång sikt krävs det att det görs rätt förebyggande åtgärder. Syftet med den här rapporten är att analysera hur befästningstyp, ballastålder, rälålder och rälvikt påverkar behovet av spårriktningsåtgärder på det svenska järnvägsnätet. Syftet är också att klargöra om föreliggande metod är användbar för fortsatta analyser inom området.

    Arbetet utgick från Trafikverkets infrastrukturdata från åren 2007-2013 innehållande information om spårriktningar, befästningstyper, räler, ballast, andel gods- och persontrafik samt trafikmängd. Ett urval genomfördes för att förenkla studien och därefter användes Excel för att korrelera data. Analysen kring befästningstyp genomfördes på spårmeternivå medan den för räl och ballast gjordes på bandelsnivå.

    En analys, viktad för trafikmängd med avseende på bruttoton och antal tåg, visar att den befästningstyp som kräver flest spårriktningsåtgärder är Rälsspik medan den befästningstyp som idag används vid nybyggnationer, Pandrol Fastclip, är bland de som kräver minst. Medianålder för spårriktningsåtgärder blev både för ballast och räl 22 år. Den rälmedelvikt som spårriktas mest är enligt resultatet 50kg/m, vilket också är den mest förekommande rälvikten för de bandelar som ingått i studien.

    Metoden som använts i rapporten ger en bra grund för vidare studier men bör utvärderas och utvecklas för att användas vid framtagning av samhällsekonomiska effektmodeller för underhåll på järnvägsnätet.

  • 48.
    Erlingsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Tillskottseffektens påverkani klimatkammare: En fallstudie av U-värdet för en massivträskiva2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Näringslivet i Dalarna har efterfrågat möjligheten att testa byggkomponenters energiprestanda för att utveckla dessa ytligare ur energisynpunkt. Högskolan Dalarna har i och med det investerat i en klimatkammare. I klimatkammaren skapas det två klimat, ett kallt utomhusklimat och ett varmt inomhus klimat.

    En av de första byggkomponenter som testades var en massivträskiva. De initiala mätningarna av massivträskivan påvisade ett bättre U-värde än teoretiskt förväntat. Detta stärkte behovet av att innan fortsatta mätningar kunde göras utreda orsaken till avvikelsen. Därmed ändrades huvudinriktningen på examensarbetet till att utveckla metoden för klimatkammaren. Fokus lades på att ta fram beräkningsmodeller för tillskottseffekt till mätlådan i klimatkammaren, då denna tillskottseffekt inte var implicerad.

    Massivträskivan testades vid fyra olika ute temperaturer, +10°C, 0°C, -10°C och -20°C. Resultatet från massivträskivan var att U-värdet förbättrades vid kallare temperatur men de var alla bättre än teoretiskt förväntat.

    Tre olika beräkningsmodeller för tillskottseffekt har arbetats fram och applicerats på mätdata för en kalibreringsvägg med kända termiska egenskaper. Resultatet från beräkningsmodellerna visar att kalibreringen av klimatkammaren är bristfällig vid 0°C då kalibreringsväggens U-värde är cirka 4.5 % bättre än vad de borde vara, vid de andra kalibrerings temperaturer är skillnaden endast 1 %.

    Slutsatsen är att klimatkammaren på Högskolan Dalarna behöver finjusteras och om kalibreras för att få verifierbara resultat för U-värdes mätningar.

  • 49.
    Espegren, Yanina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Företagsekonomi.
    Carling, Kenneth
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Olsmats, Carl
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Industriell ekonomi.
    Smart online grocery delivery and peri-urbanconsumers’ attitudes2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Purpose: To explore consumers’ attitudes towards e-commerce, in particular online grocery shopping, and its delivery in non-dense areas for the purpose of designing smart last-mile solutions.

    Approach: The state-of-the-art of smart e-commerce delivery in dense areas was identified by a review of the literature. It was expected that this knowledge could be transferred to non-dense areas. This prediction was examined and explored further by making use of four focus groups recruited in a Swedish mid-sized town.

    Findings: Respondents were generally positive towards e-commerce, although mixed attitudes were found with regard to online grocery shopping. Further, the willingness to pay for flexible, smart and sustainable delivery was low, with a notable exception for local produce.

    Originality: The knowledge acquired and solution developed in dense areas is not readily transferred to non-dense areas. There is scope for developing new Business Models for the supply chain of local produce. For the prototype testing and roll-out of smart e-commerce delivery platforms, the online local produce market is recommended.

  • 50.
    Fiedler, Frank
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik.
    Bales, Chris
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik.
    Persson, Jannika
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Gustavsson, Marcus
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Energiteknik.
    Kovacs, Peter
    RISE.
    Hemlin, Olleper
    RISE.
    Ollas, Patrik
    RISE.
    Thuvander, Liane
    Chalmers Tekniska Högskolan.
    Femenías, Paula
    Chalmers Tekniska Högskolan.
    Lundin, Michelle
    Chalmers Tekniska Högskolan.
    Larsson, David
    Solkompaniet.
    Miljontak Delprojekt 2: Sammanfattning av litteratursammanställning2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
12345 1 - 50 av 205
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf