Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1677
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aalhuizen, Therése
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Per
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Språkbarriärer och tolkanvändning i vården ur sjuksköterskans perspektiv: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under år 2014 fanns över 200 olika språk i Sverige och i slutet av år 2017 bestod Sverige av cirka 20 % utlandsfödda. Svensk sjuksköterskeförenings rapport (2017) visade att av 110 000 vårdskador var många till följd av brister i kommunikation. Det saknas tillit och förtroende mellan patienter och sjuksköterskor när de inte förstår varandras språk. För att övervinna språkbarriärer behövs tolkanvändning som ett verktyg för informationsutbyte och för att skapa en tillitsfull relation mellan sjuksköterska och patient.

    Syfte: Att identifiera sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer och tolkanvändning i vården.

    Metod: En litteraturöversikt vars resultat bygger på femton vetenskapliga artiklar. Sökningar efter relevanta artiklar med lämpliga sökord användes i databaserna PubMed och Cinahl.

    Resultat: Sjuksköterskor anser att språkbarriärer är det största hindret till god kommunikation vilket kan leda till missförstånd och feltolkningar. Det upplevs som mer tids- och planeringskrävande att vårda patienter med annat modersmål och det är en utmaning att upprätthålla god omvårdnad och få förståelse för patientens berättelse. Sjuksköterskor föredrar fysiskt möte med tolk men telefontolk upplevs som mer tillgängligt. Det identifieras flera bakomliggande orsaker kopplat till sjuksköterskans osäkerhet i tolkanvändning, exempelvis ovissheten om tolken översätter korrekt. Sjuksköterskor upplever att det behöver mer kompetens gällande tolkanvändning.

    Konklusion: Resultatet som identifieras är baserat på sjuksköterskors upplevelser av språkbarriärer och tolkanvändning. Författarna till examensarbetet anser att litteraturöversikten har givit god kunskap och ökad förståelse gällande språkbarriärer och tolkanvändning i vården, vilket kommer att vara en tillgång i kommande arbetsliv.

  • 2.
    Abdalle Hussein, Suaado
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Moreira, Melissa Silva
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Äldre personers och anhörigas upplevelser av besök på akutmottagningar: en litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund.  Äldre personer utgör för närvarande den största patientgruppen som besöker akutmottagningar världen över och har ofta med sig vårdare eller anhöriga. Den åldrande andelen av befolkningen ökar vilket leder till en större belastning på hälso- och sjukvården. Akutmottagningar erbjuder akutvårdstjänster till allmänheten men de är inte särskilt anpassade för de unika behov äldre har. Att vara medveten om de problem som äldre och medföljande anhöriga stöter på under besöket på akutmottagningen kan leda till bättre anpassad vård för denna växande del av befolkningen. Syfte. Syftet med den här litteraturöversikten är att undersöka äldre personers och anhörigas upplevelser av besök på akutmottagningar.  Metod. Metoden för denna studie är en litteraturöversikt av 14 artiklar från Australien, Europa, Nordamerika och Sydamerika. De databaser som användes för att hitta artiklarna var CINAHL och PubMed. Resultat. Resultatet delades in i positiva och negativa teman. De sex negativa teman som framkom var: Brist på kommunikation; Brist på delaktighet; Långa väntetider; Brist på uppmärksamhet; Bristfällig fysisk miljö och bristfällig hantering av behov och symtom. Det positiva temat som framkom var att akutmottagningar var lättillgängliga och tillförlitliga vårdinrättningar. Slutsats. Äldre personer och anhöriga upplever deras besök på akutmottagningar som mestadels negativa och visar att det finns ett behov av bättre kommunikationspraxis, positiva personcentrerade interaktioner mellan vårdpersonal, patienter och anhöriga samt förändringar i den fysiska miljön och organisationen på akutmottagningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abdikadir, M. Bisharo
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Ubah, Warsame H.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Vuxna patienters upplevelse i samband med palliativ vård - en litteraturöversikt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BakgrundPalliativ vård handlar om att lindra lidandet hos patienter med obotlig sjukdom samt att tillgodose deras fysiska, psykosociala och existentiella behov för att främja patientens livskvalitet. Den palliativa vården ska byggas på fyra hörnstenar: symtomlindring, samarbete, kommunikation och stöd till närstående.Vårdpersonalen ska ha tillräckligt med kunskap om palliativ vård för att kunna utföra den praktiska omvårdnaden till patienter i det palliativa skedet.Syfte: Syftet är att beskriva vuxna patienters upplevelse i samband med palliativ vård.Metod: Litteraturöversikten innehåller 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixedmetod. Datasökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som är kunskap om palliativ vård, förlust av självkänsla och sårbarhet, existentiella stöd, empati och sympati, känsla av trygghet och kommunikation och självbestämmande. Där resultaten visade att flera patienter saknar kunskap om palliativ vård och att patienterna har olika uppfattningar av palliativ vård, exempelvis tror en del av patienterna att palliativ vård innebär livets slutskede medan andra patienter beskriver att palliativ vård för dom är mer än livets slutskede. Till exempel uttrycker patienterna att det är en stödjande vård som förbättrar deras livskvalitet.Slutsats: Patienterna behöver mer kunskap om palliativ vård och därför är det viktigt att vårdpersonalen erbjuder information till patienterna. Detta är viktigt för att patienterna skall bli väl informerade om deras vård. För att öka patienternas delaktighet och kunskap om palliativ vård är det viktigt att det finns en god kommunikation mellan patienterna och vårdpersonalen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abdillahi, Ayan Ismail
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Catindoy, Cyna Remonida
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund: en litteraturöversikt2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Den ökande migrationen i Sverige ökar kraven hos sjuksköterskor att möta och vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Kultur är en avgörande faktor som påverkar patienten och sjuksköterskan behöver ta hänsyn till denna med hjälp av kulturell kompetens. Att ha kulturell kompetens innebär att sjuksköterskan har kunskap och förståelse för patientens kultur och anpassa vården efter patientens kulturella bakgrund. Patienterna upplever att kulturella och språkliga skillnader mellan dem och sjuksköterskorna påverkar omvårdnaden och försämrar vårdkvaliteten.

    Syfte Syftet med litteraturöversikten är att utforska sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund.

    Metod Metoden för arbetet är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Det består av 14 kvalitativa artiklar insamlade från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell i tre steg och kvaliteten med artiklarna granskades med hjälp av Ulrika Nilssons granskningsmall.

    Resultat Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: upplevelser av kommunikation; kulturella skillnader och kulturella kompetens samt dess strategier för förbättring av vården av patienter med annan kulturell bakgrund. Resultatet visade att språkskillnader försvårade patientvården, att sjuksköterskorna mötte diskriminering och att brist på kulturell kompetens orsakade känslor av osäkerhet och rädsla.

    Slutsats Sjuksköterskorna upplevde utmaningar som var bland annat kulturella och språkliga skillnader, brist på kulturell kompetens samt att bemöta och bli bemött av patienter. Trots dessa utmaningar kunde sjuksköterskorna navigera sig i olika situationer och använda olika strategier för att överkomma utmaningarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5. Abdillahi, Hamda A
    et al.
    Hassan, Khadra A
    Kiruja, Jonah
    Osman, Fatumo
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Egal, Jama A
    Klingberg-Allvin, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    A mixed-methods study of maternal near miss and death after emergency cesarean delivery at a referral hospital in Somaliland2017Ingår i: International Journal of Gynecology & Obstetrics, ISSN 0020-7292, E-ISSN 1879-3479, Vol. 138, nr 1, s. 119-124Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To explore maternal near miss and death after emergency cesarean delivery in Somaliland, including the impact of the prerequisite for family consent.

    METHODS: A facility-based, mixed-methods study was conducted to assess all maternal near misses and deaths recorded at a referral hospital that provided services to women from all regions of Somaliland. The data sources comprised a quantitative prospective cross-sectional study using the WHO near-miss tool (performed from August 1 to December 31, 2015) and qualitative interviews with 17 healthcare providers working at the referral hospital who were in direct contact with the women in labor (performed from January 15 to March 15, 2015).

    RESULTS: Of the 138 maternal near misses and deaths recorded, 50 (36%) were associated with emergency cesarean delivery. The most frequent maternal complication was severe pre-eclampsia (n=17; 34%), and the most frequent underlying causes were hypertensive disorders (n=31; 62%) and obstetric hemorrhage (n=15; 30%). Healthcare providers were often prevented from performing emergency cesarean delivery until the required consent had been received from the woman's extended family.

    CONCLUSION: Maternity care in Somaliland must be improved, and the issue of legal authority for consent examined, to ensure both safe and timely provision of emergency cesarean delivery. This article is protected by copyright. All rights reserved.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext accepted manuscript
  • 6.
    Abdulrahman, Mjilan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Johansson, Emelie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser och positiva effekter av komplementär och alternativmedicin vid smärta: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arton procent av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta, men hur stort mörkertalet är vet man inte. Av den äldre befolkningen har 54% kvinnor och 38% män långvarig smärta. Smärtan påverkar flera faktorer, allt från sämre välmående och fysisk trötthet, till påverkan på socialt liv och arbete. Kostnaderna för samhället beräknas varje år kosta 87.5 miljarder kronor i direkta och indirekta kostnader. Komplementär- och alternativmedicin är ett samlingsnamn för behandlingar som inte ingår i den traditionella medicinska behandlingen, bland annat massage, akupunktur, transkutan elektrisk nervstimulering (TENS), kognitiv beteendeterapi (KBT) och meditation/yoga. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och positiva effekter av alternativ- och komplementärmedicin vid långvarig smärta.  Metod: Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Tre huvudteman framkom i resultatet vilket var ökat välbefinnande, smärtlindring och ökad rörelseförmåga. Studierna visade att patienterna upplevde god smärtlindring och ökad livskvalité både fysiskt och psykiskt vid behandling med komplementär- och alternativmedicin. Patienter som inte uppnått smärtlindring genom den traditionella vården upplever god smärtlindring med hjälp komplementär- och alternativmedicin.  Slutsats: Komplementär- och alternativmedicin kan vara ett alternativ till traditionell behandling och ibland även ett första alternativ av flera anledningar, bland annat för att undvika biverkningar från läkemedel.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Abelström, Kim
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Mulamba, Carmine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelser av transkulturell omvårdnad: en litteraturöversikt2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BakgrundPå grund av olika omständigheter tvingas allt fler människor fly från sina ursprungsländer, vilket leder till att allt fler länder blir mångkulturella. Ett mångkulturellt samhälle återspeglas i sin tur inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor ställs inför stora utmaningar i vården av patienter som har andra kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt att sjuksköterskor är kulturellt kompetenta samt kan kommunicera med patientersom inte har samma språk och kultur.

    SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av transkulturell omvårdnad bland vuxna patienter.

    MetodEn litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar genomfördes. Insamlingen av data gjordens genom att använda databaser PubMed och CINAHL

    ResultatResultatet av studien påvisade att sjuksköterskor står inför flera utmaningar inom området transkulturell omvårdnad vilken inkluderar bristande kulturkompetens, kommunikationsbarriärer, fördomar och individuella värderingar. Det blev tydligt att tillräcklig kulturell kompetens, effektiv kommunikation, respekt och ett välkomnande bemötande utgör betydande och avgörande faktorer för att kunna tillhandahålla meningsfull och värdig omvårdnad till patienter med en annan kulturell bakgrund.

    SlutsatsSjuksköterskor står inför utmaningar i vården av patienter med olika kulturella bakgrunder, vilket kan leda till osäkerhet och missförstånd. För att säkerställa kvalitativ vård behöver sjuksköterskor öka sin kunskap om transkulturell omvårdnad och utveckla effektiva kommunikationsstrategier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Abshir, Hamdiya
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Användning av information och kommunikationsteknologi för att främja egenvård på distans för patienter med diabetes typ 2 En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes Mellitus är kronisk sjukdom som är kopplat till lidande och

    förlust av livskvalitet. Egenvård är avgörande för att minska de negativa

    konsekvenserna. Mindre än hälften av alla diabetespatienter uppnår god egenvård.

    Anledningen är bland annat begränsad kunskap om diabetes och bristande

    egenvårdsföljsamhet. Införandet av Informations- och kommunikationsteknologi i

    diabetesvården påbörjades för att förbättra det kliniska resultatet och livskvaliteten

    för patienter med diabetes typ 2. Syfte: Att beskriva hur information och

    kommunikationsteknologi kan främja egenvård på distans för patienter med

    diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie, där artiklarna söktes i CINAHL,

    PubMed och Web of Science. Artiklarna som inkluderades var 15 artiklar med

    kvantitativ, kvalitativ samt mixed metod. Resultat: Resultatet visade att

    Information och kommunikationsteknologi såsom internet, dator och

    mobiltelefonbaserade egenvårdsprogram främjade egenvård hos patienter med

    diabetes typ 2 genom ökad kunskap, ökad medvetenhet, ökad motivation samt

    förbättrad livsstilsförändring i kost och motion. Slutsats: IKT som hjälpmedel

    kan underlätta dagliga utmaningarna för patienter med diabetes typ 2 eftersom den

    täcker kunskapsluckan och därtill ökar patienternas medvetenhet och motivation

    till egenvård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Adamek, Caisa
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Lissars, Julia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom inom slutenvård: En litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn för sjukdomar som leder till kognitiv svikt. Ett personcentrerat förhållningssätt utgör basen för omvårdnad av personer med demenssjukdom. Syfte: Denna litteraturöversikt syftar till att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom inom slutenvården. Metod: Denna litteraturöversikt gjordes med inslag av den metodologi som används vid systematiska litteraturstudier. Databaserna PubMed, CINAHL och APA PsycInfo användes och de utvalda artiklarna granskades enligt Nilssons granskningsmall. Resultatet analyserades enligt Fribergs fem steg för kvalitativ analys. Resultat: Ett stort antal sjuksköterskor upplevde utmaningar i vården av personer med demenssjukdom. Press ovanifrån, personal- och tidsbrist, och dåligt kollegialt samarbete ökade användandet av psykofarmaka, liksom den stressiga miljön ökade responsiva beteenden hos personer med demenssjukdom. Distraktion var en vanlig åtgärd för att bemöta responsiva beteenden. Sjuksköterskor använde sig av personcentrerad kommunikation för att möjliggöra en god relation. Slutsats: Upplevda faktorer som tidsbrist och okunskap upplevdes bidraga till svårigheter för sjuksköterskor att kunna ge en god, personcentrerad omvårdnad. Detta kan resultera i nedsatt välbefinnande för personer med demenssjukdom när de behöver vård.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Adani Buubshe, Fartun
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Gray, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Vårdmiljöns betydelse för att lindra nyopererade patienters postoperativa smärta - en litteraturöversikt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Florence Nightingale (1820 - 1910) förespråkade vikten av vårdmiljön kring patienten för ett optimalt återhämtande. Den moderna vårdmiljön består av fysisk och psykosocial del där båda dessa delar är avgörande för patientens välmående. Postoperativ smärta som följer ett operativt ingrepp upplevs individuellt. Det är sjuksköterskans ansvarsområde i postoperativ omvårdnad att sörja för en god smärtlindring; omvårdnadsmässigt, genom manipulation av vårdmiljön och farmakologisk smärthantering.Syfte: Syftet är att beskriva vårdmiljöns betydelse för att lindra nyopererade patienters postoperativa smärtaMetod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studiens resultat baseras på 15 vetenskapliga artiklar som är kvalitetsgranskade. De vetenskapliga artiklarna söktes på CINAHL, PubMed, Web of Science samt via manuell sökning.Resultat: I litteraturöversikten identifierades kategorierna fysisk vårdmiljö med underkategorierna patientrummet och kontakt med extern miljö. I kategorin psykosocial vårdmiljö framträdde underkategorierna; känsla av kontroll, relationer och musik som distraktion som smärtlindrande alternativ.Slutsats: Den fysiska och psykosociala vårdmiljön har en distraherande effekt och/eller har en lindrande effekt på postoperativ smärta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Adeli, Majid
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Telles d´Utra, Mariana
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Kvinnors erfarenheter av att leva med lipödem: En litteraturöversikt2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Lipödem har en prevalens på sju till elva procent av vuxna kvinnor i västländer däremot fortsätter tillståndet att vara betydligt okänd för både samhället samt hälso- och sjukvårdpersonal som ofta förväxlar det med fetma. Kvinnor med lipödem genomgår igenomsnitt en intervall av arton år mellan uppkomsten av symtom och diagnosställningen där de upplever förvärring av olika symtom utan att veta orsaken eller misstaga det med fetma. Eftersom lipödem är en kronisk sjukdom påverkar det liv hos kvinnors med lipödem, inte bara genom sjukdomsrelaterade symtom utan också genom fettrelaterad stigmatisering i både privata och sociala relationer.

    Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka kvinnors erfarenheter av att leva med lipödem.

    Metod En litteratursökning genomfördes på databaserna Cinahl och PubMed som resulterade i tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar kvalitetsgranskades med Ulrika Nilssons granskningsmall och analyserades med stöd av analysmodellen av Forsberg & Wengström.

    Resultat Resultaten visar att kvinnors erfarenheter kan grupperas i två huvudkategorier: Främmande i sin egen kropp som delades in i tre underkategorier, Kroppsliga förändringar, Smärta och Psykisk ohälsa. Den andra huvudkategorin, Stigmatisering, delades in i två underkategorier: Bristande vård och Skam.

    Slutsats Erfarenheter av att leva med lipödem visar sig vara potentiellt skadliga för både den fysiska och psykiska hälsan på grund av bristande kunskap, minskat antal effektiva behandlingar och stigmatisering som kommer från både från vårdleverantörer och samhället. Brist på information, feldiagnoser och ineffektiva behandlingar. Ytterligare forskning som ger ökad kunskap kring diagnosen och behandlingar behövs för att öka livskvalitén hos kvinnor med lipödem. 

  • 12. Adolfsson Skinnar, Jonna
    et al.
    Österberg, Caroline
    Att vänta på organtransplantation: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse att vänta på organtransplantation.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna har sökts i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. 15 artiklar valdes ut till resultatet, 3 artiklar hade kvantitativ ansats och 12 kvalitativ ansats.

    Resultat: 3 huvudkategorier presenteras i resultatet: Begränsningar innebar att vara bunden av teknisk apparatur och förhålla sig till en ny livsstil. Tiden fick nytt perspektiv och patienter upplevde att de alltid behövde vara beredda. Patienterna möttes av falskt alarm och upplevde väntan som oviss. Det fanns behov av stöd från anhöriga, patienter i samma situation och stöd från vårdpersonal. Tydlig och rak kommunikation var viktig för patienterna. Sjuksköterskan behövde finnas till hands. Trots oro fanns en känsla av en andra chans i livet.

    Slutsats: Patienter som väntar på en organtransplantation upplever att sjuksköterskan behöver vara tillgänglig, ha tydlig kommunikation, ge anpassad information utifrån individuella önskemål samt accepterar och förstår vikten av anhörigas närvaro och stöd så att varje patients enskilda behov kan bemötas.

  • 13.
    Adolfsson, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östlund, Titti
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår: en litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 14.
    Agdahl, Petra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Eriksson, Susanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som kan påverka livskvalitén hos patientermed cancersjukdom inom palliativ vård - En litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancersjukdomar kan drabba båda könen i alla åldrar och uppskattningsvis beräknas att minst var tredje person någon gång under sin livstid kommer få en cancerdiagnos. Vid cancerdiagnos kan vården ha två inriktningar, kurativ eller palliativ. När kurativ vård inte längre är möjlig så övergår vården till palliativvård, vilket innebär att fokuset främst läggs på symtomlindring, främja livskvalité och välbefinnande. Människor kan ha olika önskningar och mål i livets slutskede och för att livskvalitén ska kunna främjas bör hänsyn tas till den individuella önskan. Livskvalité är individuellt och innefattar de faktorer som påverkar individen och är en subjektiv bedömning av individens sociala, emotionella, materiella och fysiska välbefinnande.Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitén hos patienter med cancersjukdom i en sen palliativ fas ur ett patientperspektiv.Metod: Studien är genomförd som en litteraturöversikt som baseras på 15 kvantitativa och 7 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datasökningar har utförts i databaserna CINAHL och PubMedResultat: Resultatet är indelat i 6 olika huvudkategorier som utgör de faktorer som påverkar livskvalitén, dessa är bakgrundsfaktorer, sociala faktorer, palliativ vårdmiljö, psykiska faktorer, fysiska faktorer och existentiella faktorer.Slutsats: Yngre individer upplever en sämre livskvalité än äldre. Platsen som individen vårdas på och vårdmiljön var en viktig faktor för att främja en bra livskvalité vid livets slutskede. Depression och ångest var faktorer som påverkade individen negativt. De fysiska symtomen som tex smärta var starkt förknippat med sämre livskvalité.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Agemalm, Stina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Aldén, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Identifiering av smärta och smärtlindrande omvårdnadsåtgärder vid vård av äldre personer i livets slut: En kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor arbetandes på särskilt boende2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Varje år avlider ungefär 1 procent av Sveriges befolkning vilket motsvarar cirka 90 000 personer. Av dessa avlider cirka 36 procent på särskilt boende. Smärta är ett vanligt förekommande symtom hos äldre personer som vårdas i livets slut. Att identifiera smärta och lindra smärta blir således centralt och en viktig del av arbetet för den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan.

    Syfte

    Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera smärta och använda omvårdnadsåtgärder för att lindra smärta hos den äldre personen boende på särskilt boende i livets slut.

    Metod

    Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av data där sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av särskilt boende där personer över 65 vårdas i livets slut inkluderades som informanter. Innehållsanalys gjordes enligt en metod beskriven av Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat

    Studiens resultat presenteras i fyra kategorier; Relation central vid vård i livets slut, Identifiering av smärta är svårt, Omvårdnadsåtgärder lindrar smärta och Ett kvalificerat team främjar omvårdnaden. Samtliga kategorier presenteras med tillhörande underkategorier.

    Slutsats

    Studiens resultat visade på att personkännedom möjliggjorde personcentrerad vård och ökade möjligheten att individanpassa omvårdnadsåtgärder och att enklare identifiera äldre personers smärta. Omvårdnadspersonal saknade kunskap om identifiering av smärta och smärtlindring med omvårdnadsåtgärder. Det var sjuksköterskor som hade ansvar att handleda och kompetensförsörja teamet däremot visar resultatet att sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande användning av skattningsinstrument vid identifiering av smärta och inte heller hade fullgoda kunskaper om de fyra dimensionerna av smärta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Agerberg, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Norberg, Carina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer av betydelse för god palliativ omvårdnadsett ur ett patientperspektiv- en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån ett patientperspektiv identifiera faktorer inom den specialiserade palliativa vården som främjar en god omvårdnad från sjuksköterskan.Metod: En litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades. Tretton av dessa var kvalitativa och två hade en kvantitativ ansats.Resultat: Fyra kategorier identifierades: självbestämmande, sjuksköterskans kompetens, vårdrelationer och bibehållen värdighet.Självbestämmande var en central del i omvårdnaden av patienten. En del av kontroll och självbestämmande kunde vara att delegera bort ansvaret av självbestämmande till sjuksköterskan.En kompetent sjuksköterska ingav en känsla av tillit och innebar fler alternativ och valmöjligheter för patienten i sin omvårdnad. Viktigt var också en god samtalsteknik hos sjuksköterskan.En god vårdrelation med sjuksköterskan kunde ge en känsla av sammanhang och tillhörighet, trots avsaknad av familj och vänner. Viktigt för en god vårdrelation var också att sjuksköterskan var tillgänglig och att det fanns en tydlig kontinuitet.Bibehållen värdighet innebar att bli behandlad som den person och människa patienten var innan den palliativa diagnosen.Slutsats: Patienter efterfrågade flera faktorer från sjuksköterskor för att få en god palliativ vård. Sammanfattningsvis var det faktorer som rörde patientens självbestämmande, sjuksköterskans kompetens, vårdrelation mellan sjuksköterska –patient och en bibehållen värdighet.

  • 17.
    Aghaesmaili, Mahboubeh
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Hematfar, Narges
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Stigmatisering av personer som lider av psykisk ohälsa utanför psykiatrin - En litteraturöversikt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer som lider av psykisk ohälsa upplever stigmatisering i olikasammanhang. Det finns varierande faktorer som påverkas av stigmatisering hospersoner som lider av psykisk ohälsa vilket leder även till upplevelser avdiskriminering hos dem. Stigmatisering är ett vanligt förekommande problem isamhället vilket medför konsekvenser hos dem.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva faktorer relaterade till stigmatiseringav samt dessa konsekvenser för personer som lider av psykisk ohälsa utanförpsykiatrin.Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapligaartiklar söktes fram utifrån syftet som sedan analyserades och sammanställdes tillresultatet. Artiklarna var av både kvalitativ, kvantitativ design samt en mixad metod.Databaserna CINAHL och PsycINFO användes som sökmotorer.Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier. “Livskvalitet” där beskrivskonsekvenser av stigmatisering på livskvalitet. “kulturella och sociodemografiskafaktorer” där diskuteras kulturella perspektivens påverkan på stigmatisering samtsambandet mellan stigmatisering och utbildningsnivå beskrivs. “Socialdistansering” där påpekas faktorer som förorsakar att personer som lider av psykiskohälsa dra sig ur sociala situationer. “Familjen” där beskrivs familjen som en källatill stigmatisering.Slutsats: Stigmatisering påverkar livskvaliteten hos personer som lider av psykiskohälsa. Vidare kan bristande tillgång och nivå på utbildning öka risken förstigmatisering. Stigmatisering leder även till social distansering hos personer somlider av psykisk ohälsa. Dessutom räknas familjen till personer som lider av psykiskohälsa som en viktig källa till stigmatisering vilket gör att de undviker prata ompsykisk ohälsa i familjen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Agnas, Maja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Holmenäs, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Egenvårdsråd vid "Non-alcoholic fatty liver disease". Effekter och följsamhet: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att undersöka vilka egenvårdsråd och effekterna av dessa som finns beskrivna i litteraturen vid NAFLD samt hur följsamheten av dessa beskrivs. Studien utfördes som en litteraturöversikt som inkluderade 16 artiklar, alla med kvantitativ ansats. Resultatet visade att livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet och ändrade matvanor var det bästa sättet för att minska NAFLD. Viktminskning hade en god effekt på NAFLD och även små viktminskningar reducerade mängden fett i levern. Det framkom även att fysisk aktivitet utan viktminskning var effektivt för att reducera mängden fett i levern. Vidare visade det sig att följsamheten ökade med individuellt utformade program och kontinuerlig stöttning. Förutsättningar för att uppnå livsstilsförändringar ökade med realistiskt uppsatta mål.

  • 19.
    Ahlblom, Annika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Latvakoski, Sabina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Föräldrars upplevelse av spädbarns sömn vid en och sex månaders ålder: En kvantitativ studie2022Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det första levnadsåret är kritiskt för sömnutvecklingen och sömnkvaliteten påverkar såväl den fysiska som neurologiska utvecklingen. Spädbarns sömn utgör en vanlig orosfaktor hos nyblivna föräldrar vilket kan leda till modifiering av rekommenderade sömnarrangemang för att främja såväl spädbarnets som föräldrarnas välmående. Syfte: Att undersöka föräldrars upplevelse och beskrivning av prematura (<37 graviditetsveckor) och fullgångna spädbarns sömnvanor vid en och sex månaders ålder. Metod: En kvantitativ studie med longitudinell design. Urvalet bestod av 923 föräldrar till 504 spädbarn födda under 2020/2021 som vårdats på förlossningsavdelning eller neonatalavdelning i Sverige. Data inhämtades från enkäter och analyserades med deskriptiv statistik, Mann-Whitney U test samt Cohen’s d. Resultat: Fäder och föräldrar med låg utbildningsnivå upplevde spädbarnets sömnbeteende som mindre problematiskt jämfört med mödrar och föräldrar med hög utbildningsnivå vid både en och sex månaders ålder. Vid jämförelse över tid sågs ingen skillnad relaterat till utbildningsnivå. Vid en månads ålder upplevde föräldrar till prematura spädbarn att sömnbeteendet var ett större problem jämfört med föräldrar till fullgångna spädbarn. Föräldrar till ammande spädbarn upplevde sömnbeteendet som mer problematiskt vid sex månaders ålder och samsovning var vanligt förekommande under den första levnadsmånaden. Slutsats: Föräldrars upplevelse av spädbarns sömnbeteende påverkas av ett flertal olika faktorer i närmiljön. Således finns ett behov av att individanpassa stöd och insatser till nyblivna föräldrar gällande frågor kring spädbarns sömnmiljö.

  • 20.
    Ahlenius, Victoria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Irarrazabal, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdomar försämrar den kognitiva funktionen, så som minne

    och tal, vilket förändrar en persons liv för alltid. Att ge personcentrerad vård till

    dessa personer ämnar behålla deras identitet, värdighet och autonomi. En sådan typ

    av vård kräver tid, hängivenhet och god kunskap av den behandlande

    sjuksköterskan. I framtiden förväntas alltfler att insjukna i demenssjukdom och

    sjuksköterskan kommer därför att behöva möta nya utmaningar.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad vård till

    personer med demenssjukdom.

    Metod: En litteraturstudie där 15 artiklar, publicerade mellan 2009-2016, har

    blivit lästa och analyserade genom innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskor upplevde en positiv förändring i sin inställning när de

    gav personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. Framförallt då de fick

    ökad förståelse för deras patienters värdighet och integritet. Utbildning, övning

    och stöd från ledningen sågs som nyckelfaktorer för att kunna ge aktuell vård.

    Tiden sågs som ett hinder för personcentrerad vård och ledde ofta till att

    sjuksköterskorna prioriterade andra rutiner. Två vanliga följder av vårdandet

    rapporterades vara såväl ökad tillfredsställelse som emotionell utmattning.

    Konklusion: Eftersom demenssjukdomar ökar och sjuksköterskor finner

    personcentrerad vård som tidskrävande, finns det en risk att sådan vård fallerar.

    För att förhindra detta behöver sjuksköterskor gott ledarskap och utbildning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Ahlqvist, Jessica
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Barnmorskors erfarenheter av att mätaförlossningsrädsla på barnmorskemottagning: En kvalitativ intervjustudie2022Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förlossningsrädsla är vanligt förekommande och drabbar cirka 20 procent av alla gravida.Barnmorskan på barnmorskemottagningen möter de gravida med förlossningsrädsla i sitt arbete och har ettviktigt uppdrag i att identifiera förlossningsrädsla. I Sverige finns idag inget gemensamt och standardiserat sättatt mäta förlossningsrädsla inom klinisk vård. Fear of Birth Scale (FOBS) är emellertid ett validerat sätt attscreena för förlossningsrädsla som används inom flera regioner.Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskor på barnmorskemottagningars erfarenheter av att använda Fear ofBirth Scale (FOBS) för att mäta förlossningsrädsla.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats valdes för studiens genomförande. Totalt intervjuadesåtta barnmorskor som arbetade på barnmorskemottagningar i fem olika regioner i Sverige.Resultat: Resultatet utmynnade i två teman; Att mäta och vägleda rätt samt Dialogen som verktyg förskattning. Temat Att mäta och vägleda rätt omfattade fyra subteman; Tidpunkter och insatser, Konkretmätskala tydliggör, Dynamiken en utmaning samt Strategier vid språkbarriärer. Temat Dialogen som verktygför skattning omfattade två subteman; Öppet samtal i fokus samt Att tolka och anpassa i situationen.Slutsats: FOBS har bidragit till att sätta ämnet förlossningsrädsla på agendan hos barnmorskan på BMM.Under rätt förutsättningar kan FOBS bidra till att underlätta barnmorskans arbete med att identifiera ochbedöma förlossningsrädsla, men tid och fortbildning krävs.Klinisk tillämpbarhet: Identifiering och stöd vid förlossningsrädsla ingår i mödrahälsovårdens omfattandeuppdrag. Med rätt förutsättningar kan FOBS vara ett användbart hjälpmedel för att hitta och inleda en dialogom förlossningsrädsla, som är ett komplext ämne där vissa grupper särskilt sårbara och har ett stort stödbehov

  • 22.
    Ahlström, Evelina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hellman, Nicklas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Effekt av fysisk aktivitet hos äldre personer med depression och depressiva symtom: - En litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle anses depression som ett världsproblem. En nedsatt livslust, dålig självkänsla, trötthet och orkeslöshet är ett fåtal av de symtom som en person med depression och depressiva symtom lider av. Att använda sig av fysisk aktivitet i olika former rekommenderas som en behandling vid depression och depressiva symtom hos äldre personer. Personcentrerad vård syftar till att individens egen upplevelse av hälsa är i fokus vilket ökar välbefinnandet hos en person som lider av depression eller depressiva symtom.Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka effekten av fysisk aktivitet hos äldre personer med depression och depressiva symtom.Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. 14 artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL med sökord utformade ifrån syftet. Artiklarna granskades utifrån Högskolan Dalarnas granskningsmall och sammanställdes utifrån olika kvalitetsgrader. Artiklar med medel och hög kvalitet inkluderades. Resultatet kategoriserades och sammanställdes utifrån likheter och skillnader som framkom i analysen.Resultat: Olika typer av fysisk aktivitet har effekt på depression och depressiva symtom hos äldre personer. Att vara fysiskt aktiv genom ett tilldelat individuellt träningsprogram, träning i grupp eller i form av yoga visade sig kunna påverka de depressiva symtomen och depression positivt. Vilken intensitet av träning och frekvens som kan ha påverkan på effekten av de depressiva symtomen eller depressionen. Slutsats: Effekten av fysisk aktivitet i olika former har visat sig kunna minska depressiva symtom hos äldre personer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23. Ahlström, Fredrik
    et al.
    Göransson, Katarina
    Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    von Rosen, Anette
    Does gender matter at triage?2007Ingår i: Australasian emergency nursing journal, ISSN 1574-6267, Vol. 10, nr 4, s. 202-203Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 24. Ahmed, Caisha Arai
    et al.
    Khokhar, Amrish Tayyibah
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Bogren, Malin
    Defibulated immigrant women's sexual and reproductive health from the perspective of midwives and gynaecologists as primary care providers in Sweden - A phenomenographic study.2021Ingår i: Sexual & Reproductive HealthCare, ISSN 1877-5756, E-ISSN 1877-5764, Vol. 29, artikel-id 100644Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To capture care providers' perceptions of defibulated immigrant women's sexual and reproductive health, illuminated by their experiences as care providers for these women.

    METHODS: Individual interview study with 13 care providers at Swedish healthcare facilities: six gynaecologists and seven midwives caring for defibulated immigrant women, analysed with a phenomenographic method.

    FINDINGS: One of the care providers' perceptions of women who had been defibulated was that they had an altered genital function, meaning a wider introitus, improved vaginal intercourse, and more ease urinating and menstruating. The care providers also perceived that women who were defibulated had to balance their wellbeing, struggling between a positive self-image and handling their emotions. Existing in-between cultural values led to a fear of being excluded while at the same time having a desire to be included in the new culture.

    CONCLUSION: Defibulation affects women's sexual and reproductive health and calls for a holistic perspective when providing services, individualized according to the woman's care needs. Support and counselling, should include information about defibulation already during the adolescent years to promote sexual and reproductive health and well-being.

  • 25.
    Ahmed, Hamdi
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Vårdvetenskap.
    Babayeva, Irade
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Vårdvetenskap.
    Att belysa stressfaktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter inom sluten vård: En litteraturöversikt2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En av de viktigaste egenskaperna i sjuksköterskeprofession är att etablera en dialog med patienterna för att lära sig mer om patientens nuvarande situation. Stress som är relaterad till arbetet orsakar en dålig fysisk och psykisk hälsa och påverkar sjuksköterskornas arbetsmiljö. En bra sjuksköterska försöker alltid förbättra relationerna mellan patienter och sjuksköterskor så att det är lättare att komma till grundproblemet. En god kommunikation bidrar till att patienter känner sig involverad och får möjligheten att förmedla sin upplevelse. Syfte: Att belysa stressfaktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter inom slutenvård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska litteraturöversikter. Resultatet innehöll 15 vetenskapliga artiklar och hämtades från Psycinfo, Pubmed och Cinahl. Resultat: Underbemanning ökar sjuksköterskans arbetsbelastning som i sin tur minimerar förmågan att se efter patientens behov. Tidspress bidrar till att sjuksköterskorna inte hinner slutföra sina arbetsuppgifter vilket i sin tur leder till arbetsbelastning för kollegorna. Kulturella skillnader och språkbarriärerna är några stressfaktorer som även kan försvåra kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor. Slutsats: Brist på erfarna sjuksköterskor höjer sjuksköterskans arbetsrelaterade stress vilket i sin tur reducerar förmågan att se patientens behov. Dokumentation och underbemanningen skapar en stressig arbetsmiljö och detta leder till en ökad arbetsbelastning. Tidsbrist minimerar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter vilket leder till bristande omvårdnad. Kulturella skillnader leder till att sjuksköterskorna inte kommunicerar med patienter lika mycket på grund av rädslan att förolämpa patienternas kultur.

  • 26.
    Ahmed, Marwo
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Ilau, Diana-Madalina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Mäns upplevelser av sexualitet efter radikal prostatektomi: En kvalitativ metasyntes2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prostata är en körtel som befinner sig under mäns urinblåsa och omger urinröret. Prostatacancer är den vanligaste cancerform i Sverige bland män. En vanlig behandling är radikal prostatektomi vilket innebär avlägsnade av prostatakörtel. En av biverkningar vid denna behandling är erektil dysfunktion som påverkar över hälften av män efter ingreppet. Mäns sexualitet är intimt kopplad till det sociala sammanhanget och kan påverkas av både fysiologiska och psykosociala faktorer.

    Syfte: Att beskriva mäns upplevelse av sexualitet efter radikal prostatektomi.

    Metod: Det valdes meta-etnografi som analysmetod för att besvara metasyntesens syfte. För datainsamling användes PubMed, CINAHL och PsykINFO.Kvaliteten av artiklarna bedömdes enligt Joanna Briggs granskningsmall. Metasyntesens resultat grundas på 15 vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudkategorier som framkom under analysen av artiklarna: Första huvudkategori är Upplevelsen av det sexuella livet, vilken inkluderar underkategorin Brist på stöd och underkategorin Begränsningar för sexuell aktivitet. Den andra huvudkategorin är Påverkan på psykosocialt välbefinnande och upplevda känslor som följs av underkategorin Livsövergångar och förändringar, påverkan på livskvalitet och underkategorin Omdefiniering av sexualitet. Den tredje huvudkategori är Förändrad identitet som följs av underkategorin Förlorad av självförtroende, maskulinitet och manlighet.

    Slutsats: Män upplevde negativa förändringar i sina sexuella skript, påverkade av traditionella maskulinitetsnormer. Av den anledningen är det av stor betydelse att denna patientgrupp får adekvat stöd efter operationen och sexuell rådgivning i syfte att främja sexuell hälsa, sexualitet och att minimera negativa biverkningar på livskvalitet och mäns uppfattning av maskulinitet samt manlighet.

    Klinisk tillämpbarhet: Denna studie kan bidra till en ökad insikt, kunskap och förståelse om män som har genomgått radikal prostatektomi. Vilket vidare kan hjälpa barnmorskor att hantera bemötandet av dessa patienter. Förbättrad insikt och förståelse för problematiken kan främja högkvalitativ personcentrerad vård, minska sjukhusvistelse och öka patienternas tillit för hälso- och sjukvården.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Ahmed, Marwo
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Salah, Farhia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som drabbats av stroke: En litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn på tillstånd som uppstår när syretillförseln i hjärnan rubbas till följd av en propp eller hjärnblödning. Varje år drabbas 15 miljoner människor runt om i världen utav stroke vilket gör stroke till en av världens främsta dödsorsak. Stoke kan ge bestående skador som kan innebära att livet förändras för den drabbade samt närstående. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd och vård till patienten samt informera och stötta närstående genom denna förändring.Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en strokedrabbad familjemedlemMetod: En litteraturöversikt där 14 kvalitativa artiklar analyserats,artiklarna är hämtade från databaserna Psycinfo, PubMed och CINAHL.Resultat: Tre huvudkategorier utvecklades i resultatet. Huvudkategorierna bestod av förändrade relationer och roller inom familjen, en vardag präglad av begränsningar samt följderna av ett liv i förändring.Slutsats: Litteraturöversikten visade att närstående upplevde att livet förändrades avsevärt efter en familjemedlems strokediagnos. Den förändrade livssituationen gjorde det svårt för närstående att återskapa en balans i vardagen. Sjuksköterskan kan genom en noggrann planering inför patientens hemgång identifiera vilka stödinsatser som är aktuella för att familjen tillsammans ska få en fungerande vardag i hemmet. Sjuksköterskan bör även vara uppmärksam på behovet att fysiskt och emotionellt stöd i mötet med närstående. Sjuksköterskan kan erbjuda närstående utbildning, workshops eller andra forum där närstående kan prata och möta familjer i liknande situationer. Detta kan således öka sjuksköterskans möjlighet att främja hälsa och välbefinnande hos närstående

  • 28.
    Ahrne, Malin
    et al.
    Karolinska Institutet, Stockholm.
    Byrskog, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Essén, Birgitta
    Uppsala University, Uppsala.
    Andersson, Ewa
    Karolinska Institutet, Stockholm.
    Small, Rhonda
    Karolinska Institutet, Stockholm; La Trobe University, Melbourne, Victoria, Australia.
    Schytt, Erica
    Center for Clinical Research Dalarna, Uppsala University, Falun; Western Norway University of Applied Sciences, Bergen, Norway.
    Group antenatal care compared with standard antenatal care for Somali-Swedish women: a historically controlled evaluation of the Hooyo Project2023Ingår i: BMJ Open, E-ISSN 2044-6055, Vol. 13, nr 1, artikel-id e066000Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: Comparing language-supported group antenatal care (gANC) and standard antenatal care (sANC) for Somali-born women in Sweden, measuring overall ratings of care and emotional well-being, and testing the feasibility of the outcome measures.

    DESIGN: A quasi-experimental trial with one intervention and one historical control group, nested in an intervention development and feasibility study.

    SETTING: Midwifery-led antenatal care clinic in a mid-sized Swedish town.

    PARTICIPANTS: Pregnant Somali-born women (<25 gestational weeks); 64 women in gANC and 81 in sANC.

    INTERVENTION: Language-supported gANC (2017-2019). Participants were offered seven 60-minute group sessions with other Somali-born women led by one to two midwives, in addition to 15-30 min individual appointments with their designated midwife.

    OUTCOMES: Primary outcomes were women's overall ratings of antenatal care and emotional well-being (Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS)) in gestational week ≥35 and 2 months post partum. Secondary outcomes were specific care experiences, information received, social support, knowledge of pregnancy danger signs and obstetric outcomes.

    RESULTS: Recruitment and retention of participants were challenging. Of eligible women, 39.3% (n=106) declined to participate. No relevant differences regarding overall ratings of antenatal care between the groups were detected (late pregnancy OR 1.42, 95% CI 0.50 to 4.16 and 6-8 weeks post partum OR 2.71, 95% CI 0.88 to 9.41). The reduction in mean EPDS score was greater in the intervention group when adjusting for differences at baseline (mean difference -1.89; 95% CI -3.73 to -0.07). Women in gANC were happier with received pregnancy and birth information, for example, caesarean section where 94.9% (n=37) believed the information was sufficient compared with 17.5% (n=7) in standard care (p<0.001) in late pregnancy.

    CONCLUSIONS: This evaluation suggests potential for language-supported gANC to improve knowledge acquisition among pregnant Somali-born women with residence in Sweden ˂10 years. An adequately powered randomised trial is needed to evaluate the effectiveness of the intervention.

    TRIAL REGISTRATION NUMBER: ClinicalTrials.gov Registry (NCT03879200).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Ahrne, Malin
    et al.
    Karolinska Institutet, Stockholm.
    Byrskog, Ulrika
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Omvårdnad.
    Essén, Birgitta
    Uppsala University, Uppsala.
    Andersson, Ewa
    Karolinska Institutet, Stockholm.
    Small, Rhonda
    Karolinska Institutet, Stockholm; La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Schytt, Erica
    Uppsala Univ, Ctr Clin Res Dalarna; Western Norway University of Applied Sciences, Bergen, Norway.
    Group antenatal care (gANC) for Somali-speaking women in Sweden - a process evaluation.2022Ingår i: BMC Pregnancy and Childbirth, ISSN 1471-2393, E-ISSN 1471-2393, Vol. 22, nr 1, artikel-id 721Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Language supported group antenatal care (gANC) for Somali-born women was implemented in a Swedish public ANC clinic. The women were offered seven 60-min sessions, facilitated by midwives and starting with a presentation of a selected topic, with an additional 15-min individual appointment before or after. The aim of this study was to assess the feasibility for participants and midwives of implementing The Hooyo ("mother" in Somali) gANC intervention, including implementation, mechanisms of impact and contextual factors.

    METHODS: A process evaluation was performed, using The Medical Research Council (MRC) guidelines for evaluating complex interventions as a framework. A range of qualitative and quantitative data sources were used including observations (n = 9), complementary, in-depth and key-informant interviews (women n = 6, midwives n = 4, interpreters and research assistants n = 3) and questionnaire data (women n = 44; midwives n = 8).

    RESULTS: Language-supported gANC offered more comprehensive ANC that seemed to correspond to existing needs of the participants and could address knowledge gaps related to pregnancy, birth and the Swedish health care system. The majority of women thought listening to other pregnant women was valuable (91%), felt comfortable in the group (98%) and supported by the other women (79%), and they said that gANC suited them (79%). The intervention seemed to enhance knowledge and cultural understanding among midwives, thus contributing to more women-centred care. The intervention was not successful at involving partners in ANC.

    CONCLUSIONS: The Hooyo gANC intervention was acceptable to the Somali women and to midwives, but did not lead to greater participation by fathers-to-be. The main mechanisms of impact were more comprehensive ANC and enhanced mutual cultural understanding. The position of women was strengthened in the groups, and the way in which the midwives expanded their understanding of the participants and their narratives was promising. To be feasible at a large scale, gANC might require further adaptations and the "othering" of women in risk groups should be avoided.

    TRIAL REGISTRATION: The study was registered in ClinicalTrials.gov (Identifier: NCT03879200).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Akeza, Audrey
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hamidi, Romina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hur sjuksköterskor identifierar smärta hos patienter med demenssjukdom på särskilt boende - En litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta är ett stort problem på särskilda boenden. Demenssjukdom är en sjukdom som medför att människan förlorar sin förmåga att kommunicera om sin smärta till sin omgivning. Patienter med demenssjukdom uttrycker sin smärta genom beteendeförändringar eftersom de inte kan verbalisera sina smärtupplevelser. Som konsekvens av detta leder det till att demenssjuka patienter får inte tillräckligt med smärtbehandling.

    Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur sjuksköterskor identifierar smärta hos demenssjuka patienter på särskilda boenden.

    Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Sammanlagt har 15 artiklar använts i studien som består av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna har sökts i databaserna Cinhal och PubMed.

    Resultat: Resultatet i studien visar att enligt sjuksköterskor är smärtidentifiering hos demenssjuka patienter en stor utmaning och kräver mer kunskap. Patienter med mild till måttlig demens kan själv rapportera sin smärta till en viss del. De mest användbara ledtrådar till att upptäcka smärta hos dementa patienter som är begränsad i sin talförmåga är att observera ansiktsuttryck, kroppsspråk och beteendeförändringar.

    Slutsats: Uppsatsförfattarna drar slutsatsen av att det är viktigt att skapa och utveckla en relation mellan vårdpersonalen och patienter med en demenssjukdom. Detta för att lära känna patienten och veta patientens vanliga vanor och beteendeförändringar som för att underlätta smärtidentifieringen.

  • 31.
    Akhter, Halima
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Akter, Dalia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mapping of midwifery education sites in Dhaka division, and presentation of acceptable and feasible requirements for a national accreditation toolkit: A questionnaire study among midwifery faculty2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    Extensive demands are placed on midwives in their professional role. The midwifery education is obligated to answer to these professional requirements. ountry specific, feasible and acceptable accreditation toolkit for institution/collages/universities is, therefore, relevant to develop.

    Objective:

    The objective was to map the existing situation of the midwifery education sites in Dhaka division and to explore acceptable and feasible requirements to be included in an accreditation toolkit for Bangladesh.

    Methods:

    A questionnaire study with open and closed response alternatives was used.

    Results

    : Six nursing diploma institute and one nursing college were included in the mapping. The theory in relation to practice (theory/practice) in the education was 40%/60% for 5 institution/colleges and 50%/50% for one institute. Both qualitative open questions and closed questions based on ICM Global standards revealed that the acceptable and feasible requirements for a nationwide accreditation tool for midwifery educations needs clearly written admission and student policies, supportive staffs and formally prepared and globally oriented competent unbiased teachers who maintain their standard by participating in professional development activities.

    Conclusion:

    Implementing globally standard accreditation tool for educating and training competent midwives is not a far-fetched idea in the context of Bangladesh. The clinical applicability of this essay lies in the fact that competent midwives can profoundly provide suggestions for improvements of midwifery educations with support of an accreditation tool.

  • 32.
    Akhter, Shirina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Begum, Momtaz
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Knowledge, attitudes and perceptions in relation to family planning among future midwives in Bangladesh: A quantitative study among midwifery students2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    Family planning allows people to attain their desired number of children and determine the spacing of pregnancies. It is achieved through the use of contraceptive methods and the treatment of infertility. It secures the well-being and autonomy of women while supporting the health and development of the communities. A midwife can support people having family planning facilities and thus reduce maternal and neonatal mortality and morbidity and unnecessary interventions, and improve psychosocial and public health.

    Objective:

    The objective of the study was to assess the knowledge, attitudes, and perceptions towards family planning among future midwives in Bangladesh.

    Methods:

    A cross-sectional study was conducted among final year midwifery students (n=141) of 16 public midwifery nursing institutes and colleges of Bangladesh. A structured questionnaire was used and data analyzed by descriptive statistics in Excel.

    Results:

    Almost all respondents agreed on the statement that women should be treated with respect when seeking family planning services. One third disagreed or strongly disagreed that unmarried women should abstain rather than use family planning. Almost half of the respondents disagreed or strongly disagreed that women should be free to choose if and when they want to become a pregnant. Majority of the respondents had inadequate knowledge about effectiveness regarding different FP methods and misconceptions regarding hormonal family planning methods.

    Conclusion:

    This study showed that diverse attitudes related to family planning and women’s right to access family planning services exist among future midwives. The study also found misconceptions regarding side effects of family planning methods and inadequate knowledge regarding effectiveness and appropriateness of different family planning methods.

    Clinical implications:

    To increase knowledge, midwifery curriculum should have a special emphasis on the effectiveness of different contraceptive methods and effects of hormonal contraceptives, and particularly the link to clinical practice. Value clarification training can be a way to address attitudes in relation to family planning. Further qualitative research should be conducted to gain a deeper understanding of midwifery students’ attitudes and perceptions.

  • 33.
    Akselsson, Anna
    et al.
    Department of Health Promoting Science, Sophiahemmet University, Stockholm, Sweden; Department of Women's and Children's Health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Westholm, Lena
    Department of Women's and Children's Health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Small, Rhonda
    Department of Women's and Children's Health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Judith Lumley Centre, La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Ternström, Elin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Midwives' communication with non-Swedish-speaking women giving birth: A survey from a multicultural setting in Sweden2022Ingår i: European Journal of Midwifery, E-ISSN 2585-2906, Vol. 6, artikel-id 38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: The European Union faces challenges related to migration, cultural diversity and health. Immigration to Sweden has increased and a third of all women giving birth were born outside Sweden. A higher risk for negative pregnancy outcomes is seen among foreign-born women and one of the explanations given is inadequate communication. Midwives in Sweden have responsibility for normal birth. This study aimed to investigate labor ward midwives' experiences of caring for and communicating with women who do not speak and understand the Swedish language.

    METHODS: A questionnaire based on the Migrant Friendly Hospital questionnaire was distributed to all 46 midwives working on the Södertälje Hospital labor and postpartum ward in 2018 and 32 completed it (70%).

    RESULTS: Most of the midwives thought communication and giving support to non-Swedish speaking women during birth was difficult or very difficult (n=31; 97%). The quality of the professional interpreters' work was reported as good or very good by most of the midwives (n=31; 97%). However, the most common resource for facilitating communication during labor was an adult relative (always/often: n=25; 83%). Increased availability was the most common response for improving the interpreter service (n=22; 69%), as well as increasing the number of languages available for interpreter services (n=8; 25%).

    CONCLUSIONS: When women are giving birth, it is of the highest priority to improve communication between midwives and non-Swedish-speaking women. Better strategies for improving communication must be implemented in order to comply adequately with Swedish law and achieve equitable care of high quality for all, regardless of linguistic background.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Aktar, Renoara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Yesmin, Syeada
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mapping of five midwifery education sites in Dhaka and Mymensingh divisions And Acceptable and feasible requirements perceived by the nursing instructors for development of an accreditation toolkit: A questionnaire study2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    High demands are placed on midwives in their professional role. The midwifery education is obligated to answer to these professional requirements. Country specific, feasible and acceptable requirement accreditation toolkit for institution/collages/universities to achieve is therefore relevant to develop. This study is part of a survey mapping 25 midwifery education sites in seven divisions in Bangladesh. This is to provide a baseline assessment for possible requirement for the ongoing development of an accreditation toolkit for institutes and collages providing midwifery education.

    Objective:

    The objective was twofold. First, to map five midwifery education sites in Dhaka and Mymensingh divisions as a baseline in the process of developing an accreditation toolkit in Bangladesh. Secondly, to explore nursing instructors’ suggestions of acceptable and feasible requirements for an accreditation toolkit for midwifery education in Bangladesh.

    Methods:

    The design was a questionnaire study. The total number of participants was 36. Data was collected through a semi-structured questionnaire with both open and closed response options, which were analyzed through essentially non-parametric statistics and systematic text condensation.

    Results

    : The mapping showed that the students enrolled at the midwifery programs were young, being lectured by comparably few faculty members compared to the number of students, a faculty with an extensive experience of nursing but with less experience in midwifery. Suggestions for the development of an accreditation toolkit were that the assessor should be Bangladeshi, and that posts for clinical teachers and mentors should be one assessment criteria. Further findings showed that 40 normal births were less important to achieve in core competences for midwifery students than other requirements related to midwifery skills.

    Conclusion:

    An accreditation tool can" close the gap" between the curricula in text and implementation of the same. Mapping of existing education sites amongst partners provides a potential for development of a Bangladeshi national and a global midwifery education accreditation toolkit. The clinical applicability of this essay lies in a development of an accreditation tool that can support institutes to achieve the goal that a Midwifery Diploma curriculum is being implemented that support student’s learning, and the goal that the students will become "Midwives" according to global standards and ICM definition.

  • 35.
    Akter, Rina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Parvin, Masuda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Supportive components of care during cesarean section birth: A qualitative meta-synthesis2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Caesarean section is the most common surgery worldwide today. The midwives support is therefore of uttermost important for women undergoing caesarean section. Aim: The aim of the meta-synthesis was to explore the experience related to planned and unplanned cesarean sections among primipara and multipara women in hospital settings worldwide. Method: This study is a meta-synthesis with meta-ethnographic analysis on women’s experiences of caesarean section birth. This is a qualitative research based on scientific literature. The inclusion criterion was peer-review qualitative articles from different original articles about women's experiences. Results: Five categories emerged: Caring attitude and behaviour, pre-existing imagination, relational influence, the need for caring and information. The findings suggest that nurse-midwife enhance their support and increase the women’s knowledge on caesarean section birth in order to improve the experience and also for women to make good choices. Women are influenced by people near to them when choosing to have a cesarean section or not. The mothers face challenges for postoperative recovery and quality of care. Midwives have a duty to assist these mothers. Conclusion: The findings emphasize the importance of person-centered communication skills and relationships in supporting a woman during caesarian section. Organizational systems and services that facilitate continuity of care giver for example, continuity of midwifery care or peer support models, are more likely to facilitate supportive care and a trust-building relationship. Clinical implication: The findings from this study can be used for educational purposes, and to create awareness about the role of midwifery care in relation to CS.

  • 36.
    Akum, Bertha
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Rusu, Violeta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens berättelse i mötet med sjuksköterskan ipsykiatrisk vård En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: är att beskriva vad det är som påverkar patientens berättelse i mötet medsjuksköterskan. Metod: Designen har en kvalitativ ansats. De valde studiernakvalitetsgranskades och analyserades enligt Friberg. Databaser som användes för sökning avlitteratur var: PubMed, Cinahl, PsycINFO, Wiley Online Library och Web of Science.Artiklarna skulle vara kvalitativa, skrivna på engelska eller svenska och vara tillgängliga ifulltext. I studien har även rapporter och systematiska översikter inkluderas. Åtta kvalitativaartiklar användes. Resultat: Fyra teman identifierades: patientens upplevelser i relation medsjuksköterskan, patientens berättelse och narrativa ramverk för att förstå upplevelsen av sinsjukdom, patientens uppfattning om terapeutiska relationer samt kommunikation mellanpatient och sjuksköterska. Slutsats: Att patienten inte berättar sin berättelse i mötet medsjuksköterska beror på patientens upplevelser och uppfattningar. Dessutom beror det på vilkakommunikationsfärdigheter sjuksköterskan förmedlar i mötet med patienten. Den miljön debefinner sig, till exempel sjukhus, har inverkan på patientens berättelse i mötet medsjuksköterskan. Lika viktigt är interaktionsprocessen mellan sjuksköterskan och patienten,när de ses som individer, inte som sjuksköterska och patient. Genom att förstå en personsunika upplevelse kan sjuksköterskor uppfatta och med en vårdande relation hjälpa till medkomplexiteten och rikedomen i en persons individuella väg mot återhämtning.

  • 37.
    Alalauri, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Rönnblad, Charlotta
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Coronapandemins påverkan på vårdpersonalens psykiska hälsa – en litteraturöversikt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att leva med psykisk ohälsa är vanligt förekommande i hela världen och är ett tillstånd som kraftigt ökar. För att en människa ska kunna hantera kriser och svårigheter i livet krävs i grunden god psykisk hälsa, vilken kan påverkas om människans livssituation förändras. Coronaviruset orsakar en allvarlig situation, där social isolering kan påverka den psykiska hälsan.Syfte: Syftet är att beskriva Coronapandemins negativa påverkan på den psykiska hälsan hos vårdpersonal samt dess bakomliggande faktorer.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan år 2020–2021.Resultat: Coronapandemin och de åtgärder som vidtagits har kraftigt påverkat den psykiska folkhälsan i världen, inte minst hos vårdpersonal. Pandemin har hos vårdpersonalen bidragit till depression, ångest, stress, posttraumatiskt stressyndrom och sömnsvårigheter. Bidragande faktorer har varit hög arbetsbelastning, brist på skyddsutrustning, oro för smittspridning, kraftiga arbetsförändringar och påfrestningar utanför arbetet.Slutsats: Coronapandemins påfrestningar på hälso- och sjukvården har påverkat vårdpersonalens psykiska hälsa. Rädslan över att smitta familj, känslan av osäkerhet och hög arbetsbelastning har bidragit till depression, ångest, stress, posttraumatiskt stressyndrom och sömnstörningar. En god fysisk och psykisk hälsa hos vårdpersonal gynnar patientsäkerheten och för att tillhandahålla en säker vård under en pågående kris behöver vårdpersonalens välbefinnande främjas. Vårdpersonal med psykisk ohälsa behöver fångas upp tidigt och få möjlighet till återhämtning under och efter en kris som Coronapandemin.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Ali Mohamed, Sahra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Yusuf, Sahra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår hosäldre: En Litteraturöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är ett vanligt förekommande problem globalt och drabbar ofta äldre, multisjuka patienter. År 2020 var 11,3 % av patienterna inom svensk slutenvård drabbade av trycksår. Trycksår räknas som en vårdskada och orsakar stort lidande för patienterna och innebär höga kostnader. Ett av sjuksköterskans viktigaste ansvarsområden är att förebygga vårdskador och därmed minska patientens lidande.Syftet med litteraturstudien är att beskriva evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår hos äldre i olika vårdkontexterMetod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga artiklar publicerade 2010–2020 på databaserna CINAHL och PubMed. Urvalet bestod av 16 kvantitativa studier samt en kvalitativ studie, som genomförts i olika kontext där äldre vårdas, och utan geografiska begräsningar.Resultat: Fem kategorier identifierades utifrån de valda artiklarna. De omvårdnadsåtgärder som framkom var: Riskbedömning, betydelse av lägesändringar, tryckavlastande hjälpmedel samt trycksårsförebyggande hudvård och nutritionens betydelse. Riskbedömning som sjuksköterskan utför omfattar användning av tillförlitliga bedömningsskalor, sjuksköterskans hudinspektion och verktyg som upptäcker hudens fuktnivå (subepidermal fuktmätare). Regelbundna lägesändringar visade sig motverka uppkomsten av trycksår hos äldre. Hudvård anses vara en av de viktigaste förebyggande åtgärderna. Tryckfördelande underlag som madrasser, medicinskt fårskinn samt skumförband har skyddande effekt mot trycksår. Patientens näringsstatus bör också bedömas i förebyggande syfte, eftersom undernäring är en riskfaktor för trycksår.Slutsats: I resultatet presenterades fem kategorier; strukturerad riskbedömning, betydelsen av lägesändringar, förebygga trycksår genom hudvård, tryckavlastande hjälpmedel samt nutritionens betydelse. Dessa åtgärder har positiv betydelse för patienten, vårdverksamhet och samhället. Resultat visar hur sjuksköterskan genom tillämpning av evidensbaserade åtgärder kan bidra till minskat lidande och god vård.

  • 39.
    Ali Mohamud, Faduma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Ahmed, Zamzam
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Livsberättelsen som ett verktyg för sjuksköterskor vid arbete med demenssjukdom: en litteraturöversikt2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Idag finns det cirka 150 000 personer med demens i Sverige, demens innebär ett ökat behov av omvårdnad. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och omvårdnad ska bedrivas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Livsberättelsen är personens egna erfarenheter, förflutna och berättelser och kan användas som ett verktyg för personcentrerat arbete.

    Syfte Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att använda livsberättelsen som ett verktyg i omvårdnad till personer med demenssjukdom.

    Metod En strukturerad systematisk litteraturstudie med inslag av metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baserades på 13 kvalitativa artiklar som analyserades och granskades av författarna utifrån ett helhetsperspektiv. Resultatet har sammanställts utifrån artiklarnas likheter och skillnader efter att ha delat in artiklarna i olika kategorier.

    Resultat Analysen resulterades i tre teman, Skapa förståelse för personen bakom sjukdomen , Möjliggör indivduella anpassningar av vården , Tidskrävande att använda livsberättelsen. Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor upplever att användning livsberättelsen är positivt vid omvårdnad av personer med demens. Genom att lära känna personen bakom sjukdomen kunde sjuksköterskorna förstå personens önskningar och behov och främja välbefinnande. Personalbrist och tidsbrist var två utmaningar för sjuksköterskorna.

    Slutsats Livsberättelsen är ett verktyg som ansågs bidra till en personcentrerad vård dock visade sig vara tidskrävande där vården inte alltid är organiserat på ett vis där möjligheten av arbete med livsberättelsen inte alltid finns. 

  • 40.
    Almaghrabi, Jomana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjöblad Mogren, Anna-Karin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelse av och attityd till att bemöta suicidnära patienter- en litteraturöversikt.2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Suicid är ett vanligt förekommande tillstånd som sjuksköterskan möter inom all form av sjukvård. Sjuksköterskans bemötande bör bygga på respekt, lyhördhet och empati för individen.   Syfte: att beskriva sjuksköterskans upplevelse av och attityd till att möta och vårda suicidnära patienter.   Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på resultatet från 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar från 11 olika länder. Artiklarna har sökts från databaser inom ämnesguiden omvårdnad såsom Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Författarna analyserade artiklarnas resultat genom att sortera och kategorisera insamlade resultat utefter skillnader och likheter.     Resultat: Fem teman har identifierats vid analys av artiklarna. Dessa beskriver de varierande känslor sjuksköterskor upplever, de attityder sjuksköterskor har, den kompetens de saknar i vården av suicidnära patienter samt problematiken i hur vården och arbetet är organiserat.   Slutsats: Sjuksköterskor upplevde ett behov av att öka sin kompetens kring suicidnära patienter. Sättet vården är organiserad på påverkar hur suicidnära individer får hjälp och stöd. Kunskap är viktig för att minska rädslor och dömande attityder hos sjuksköterskor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41. Almgren, Felicia
    et al.
    Shek Ahmed, Faduma
    Föräldrars upplevelse av att ha barn med typ 1-diabetes – En litteraturstudie2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Typ 1-diabetes (T1D) är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn över hela världen. Det är inte bara barnet som påverkas utan hela familjen påverkas när barn får T1D. T1D innebär livslång egenvård och det är föräldrarna som har det största ansvaret när det gäller barn. Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja, vägleda samt ge information kring hanteringen av sjukdomen till både barnet och föräldrarna.

    Syfte Syftet är att beskriva hur livet för föräldrarna påverkas av att ha ett barn diagnostiseratmed typ 1-diabetes.

    Metod Denna studie har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. 13 kvalitativa artiklar har analyserats.

    Resultat Resultatet delades in i fyra huvudkategorier och tolv underkategorier som besvarade studiens syfte; Behov av kunskap och stöd, Förtroende och ansvar saknas, Leva med konstant oro och beredskap genom barnets uppväxt och Anpassning till den nya verkligheten.

    Slutsats Resultatet visade en brist på stöd och information från sjukvården. Denna studie ger en ökad förståelse för hur föräldrarnas liv påverkas när barnet diagnostiseras med T1D. För att sjuksköterskan ska kunna ge en bra omvårdnad är förståelse och empati av vikt för attbarnet skall uppnå en optimal hantering av T1D.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Almquist, Lilly
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Andersson, Tilda
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Barndomstraumas påverkan på psykisk ohälsa i vuxen ålder: En litteraturöversikt2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer som drabbats av psykiska trauman har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa till följd av detta. En traumatisk händelse kan innefatta psykisk, fysisk och sexuell misshandel, hot om våld, mobbning och andra stressfulla händelser. Barn som drabbas av trauma har större risk att drabbas av långvariga besvär då de genomgår en utveckling i livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med personer som drabbats av psykisk ohälsa genom att lyfta upp deras egna resurser samt främja återhämtning.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur psykiskt trauma i barndomen påverkar psykisk ohälsa i vuxen ålder.

    Metod: Den strukturerade litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar, två artiklar med kvalitativ design och elva med kvantitativ design. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL, PsycINFO och Web of Science. De utvalda artiklarna har analyserats enligt Fribergs femstegsmodell.

    Resultat: Litteraturöversiktens resultat baserades på två huvudkategorier: Konsekvenser av psykiska trauman i barndomen och Faktorer som ökar risken för psykisk ohälsa samtderas sex tillhörande underkategorier. Resultatet visade att psykiskt trauma i barndomen gav stora negativa konsekvenser i vuxen ålder. Upprepande traumatiska händelser, vilket kön den drabbade personen har och personens ålder spelar stor roll i huruvida denne utvecklar psykisk ohälsa till följd av barndomstrauman.

    Slutsats: Litteraturöversikten belyser de negativa psykiska konsekvenser en person drabbas av i vuxen ålder till följd av ett trauma i barndomen. Barn är en sårbar grupp och har större risk att utveckla psykisk ohälsa. Det finns andra orsaker än traumatiska händelser i barndomen till att en person utvecklar psykisk ohälsa. Däremot är det viktigt att den utsatta personen får rätt stöd, där sjuksköterskan har en betydande roll i mötet med personen för att minska lidande och främja återhämtning. Således är det viktigt att tidigt identifiera ett utsatt barn för att minska risken för psykisk ohälsa i vuxen ålder. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Alsalman, Aymen
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Dimas, Lorena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av språkbarriär vid omvårdnad: En litteraturöversikt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förekomst av språkbarriärer inom hälso- och sjukvården påverkar möjligheten för sjuksköterskor att utföra omvårdnaden. Kommunikation identifieras som en viktig faktor mellan sjuksköterskan och patient för att främja högkvalitetvård. Möjligheten att erhålla kulturkompetens ökar kvaliteten på vården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av språkbarriärer och strategier för att övervinna dessa i omvårdnaden.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med systematisk söksstrategi och baserades på 13 kvalitativa och två mix metod vetenskapliga artiklar. Artikel sökningar utfördes i databaser CINAHL och Pubmed.Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskor står inför utmaningar som hindrar att främja god och säker vård när språkbarriär förekommer. Sjuksköterskor upplever att genom användningen av professionella och icke professionella tolkar har sina fördelar och sina nackdelar. Sjuksköterskor strävar att övervinna språkbarriären genom att använda sig av olika strategier.Slutsats: Språkbarriär är ett hinder för att ge en individuell omvårdnad och kunna göra en bedömning av patientens vårdbehov. Språkbarriär är ett hot mot patientenssäkerheten. Professionella och icke professionella tolkar ökar risken för att patienten inte får korrekt given information.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44. Alsaloum, Sara
    et al.
    Vitikainen, Petra
    Sjuksköterskors uppfattning av hälsolitteracitet hos socioekonomiskt utsatta patienter inom primärvården2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hälsolitteracitet är individens förmåga att få tag på, förstå, värdera och använda information för att kunna bibehålla och främja hälsa. För att patienten ska kunna vara mer aktiv i sin egenvård och att ha förmågan att kunna fatta beslut i hälsofrågor behövs en viss nivå av hälsolitteracitet. Hälsa påverkas av de förutsättningar, förhållanden och situationer som patienterna har. Sämre sociala och ekonomiska förutsättningar kan leda till ojämlikhet i hälsan. Med omställning till god och nära vård ska sjuksköterskan arbeta mer personcentrerad och stärka patienten förmåga till egenvård. Att främja hälsolitteracitet betraktas som en hållbar investering i hälsa för både patienten och samhället för att nå en hög kvalitet i vården och en mer jämlik hälsa.

    Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om vad som påverkar hälsolitteracitet hos vuxna socioekonomiskt utsatta patienter.

    Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie. Sju sjuksköterskor deltog i intervjuerna, materialet analyserades i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet beskrevs tre huvudkategorier. Den första kategorin var Individens kompetens och resurser där var sjuksköterskor uppfattning att nivå av hälsolitteracitet påverkas av individens utbildning och kunskap samt stöd från familjen. Den andra kategorin var kommunikation och där beskrev sjuksköterskor att språkbarriär och kulturella skillnader var utmaningar för en god kommunikation som grund för informationsutbyte med patienter. Den tredje kategorin var förutsättningar för att främja hälsolitteracitet. Där uppfattade sjuksköterskor att individanpassad vård, organisationens stöd och samverkan mellan olika aktörer var förutsättningar för att främja hälsolitteracitet.

    Slutsats: Sjuksköterskorna i studien ansåg att individens egna förutsättningar såsom utbildning och kunskap, stöd från familjen samt kommunikation påverkade nivån av hälsolitteracitet hos patienterna. För att främja hälsolitteraciteten krävs det att hälso- och sjukvårdspersonal erbjuder patienter individanpassad vård samt att det finns både organisatoriskt och samhälleligt stöd för detta viktiga arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Alström, Sundari
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Pettersson, Oline
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att leva med en påse på magen: -  En litteraturöversikt om att beskriva män och kvinnors upplevelse av att leva med stomi2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En stomi är en konstgjord öppning som skapas på buken för att eliminera avföring när inte mag-tarmkanalen fungerar som den ska.  Att få en stomi kan innebära stora förändringar i livssituationen och påverka livskvaliteten. Genom ökad kunskap och förståelse för personers upplevelser kan sjuksköterskan bidra med god omvårdnad och främja hälsa.   Syfte: Att beskriva män och kvinnors upplevelser av att leva med stomi. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar har använts i resultatet.  Resultat: Fyra huvudteman framkom i denna litteraturöversikt som har betydelse för män och kvinnors upplevelse av att leva med stomi. Förändrad kroppsbild, Relationer, Sex och intimitet och acceptans.   Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att alla män och kvinnor är unika och att ett liv med stomi innebar stora omställningar fysiskt, psykiskt och socialt. Familj och närstående hade en betydande roll där emotionellt stöd bidrog till att personerna lättare accepterade sin stomi och anpassade sig till den förändrade livssituationen. Sjuksköterskan blev ett viktigt stöd där de bidrog med information, rådgivning och förståelse inför patientens upplevelse. Individens egen inställning till stomin och tillräckligt med stöd kunde bidra till en bättre livskvalitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Alvbåge, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Könsskillnader i vårdmötet: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel. Könsskillnader i vårdmötet: En litteraturöversikt.

    Syfte. I denna uppsats undersöks hur patientens och sjuksköterskans

    könstillhörighet påverkar vårdmötet.

    Bakgrund. Att kön och könsnormer påverkar bemötande, kommunikation och

    kliniskt beslutsfattande är sedan tidigare känt. Men någon studie som ger en

    översiktlig bild över hur vårdmötet påverkas har inte gjorts. Att undersöka detta är

    viktigt för att få en bild av hur det påverkar patienten.

    Metod. Uppsatsen gjordes i form av en litteraturöversikt.

    Resultat. Fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar som tar upp olika aspekter

    av vårdmötet ur ett genusperspektiv valdes ut och analyserades. Analysen

    resulterade i fem teman som avspeglar olika aspekter av bemötande. Bland annat

    kunde faktorer identifieras som riskerar att ge kvinnliga patienter sämre

    förutsättningar till självbestämmande och att möjligheten för patienten att

    diskutera frågor kring emotionella aspekter kan variera kraftigt beroende på

    sjuksköterskans könstillhörighet.

    Slutsats. Resultatet indikerar att bilden av att könstillhörighet hos patienter och

    sjuksköterskor har betydelse i vårdmötet. Inom vissa områden var skillnaden för

    patienten tydligare än i andra till exempel när det gäller att prata om frågor som rör

    känslor, stöttning i samtal och patienters möjlighet att bli lyssnad på.

  • 47. Alvinsson, Kim
    et al.
    Dagvall, Robert
    Omvårdnadsåtgärder som främjar självbestämmanderätten hos patienter med demenssjukdom på äldreboenden: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa omvårdnadsåtgärder som främjar självbestämmande hos dementa patienter på äldreboenden. Metod: Litteraturstudien innefattar 15 artiklar där kvalitativ och kvantitativ ansats har använts. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Studien visade att omvårdnadsåtgärder som främjar patienter med demenssjukdoms självbestämmande är: Närvaro ifrån vårdgivarna, förenklade val, låta det ta tid, låt patienten fatta beslut i sin egen takt, lära känna patienten för att förstå dennes önskemål, anpassad information, talande kort som komplement och bevara en så hemlik boendemiljö som möjligt. Slutsats: Resultatet av litteraturstudierna visar att det finns omvårdnadsåtgärder som främjar självbestämmande hos dementa patienter på äldreboenden. Detta kan och bör införas av vårdgivarna på äldreboenden runt om i världen.

  • 48.
    Alvwinge, Tonie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjogedal, Madlene
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Betydelsen av personcentrerad vård för psykiatrisjuksköterskor i mötet med suicidnära ungdomar2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett suicidförsök beror ofta på snabba och intensiva krafter eller påfrestningar som

    en sårbar individ inte kan hantera på egen hand. Suicidförsök beräknas vara cirka tio gånger

    vanligare än antalet fullbordade suicid, men det finns ett stort mörkertal eftersom statistiken

    baseras på individer som fått vård inom heldygnsvård. Tillgänglig statistik visar att antalet

    suicidförsök har ökat bland alla åldergrupper, men största ökningen går att se hos

    åldersgruppen 15-24 år.

    Syfte: Syftet är att få en uppfattning om hur psykiatrisjuksköterskan beskriver hur det är att

    bemöta suicidnära ungdomar utifrån personcentrerad vård inom heldygnsvård.

    Metod: En studie med en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som

    datainsamlingsmetod. Psykiatrisjuksköterskor med erfarenhet av arbete på barn och

    ungdomspsykiatrin inom heldygnsvård deltog i studien.

    Resultat: Psykiatrisjuksköterskan beskriver att personcentrerad vård var en förutsättning för

    alliansskapande med den suicidnära ungdomen och alliansskapandet sågs som det mest

    centrala i omvårdnaden. Studien pekade på att alliansen med den suicidnära ungdomen var en

    viktig förutsättning för att få en fungerande öppen kommunikation. Studien visade dessutom

    att den personcentrerade omvårdnaden var en viktig aspekt för skapande av delaktighet och

    respektfullt bemötande utifrån att psykiatrisjuksköterskan tar den suicidnära ungdomen på

    allvar och vågar ställa öppna och direkta frågor. Vidare sågs psykiatrisjuksköterskans

    specialistutbildning och kliniska erfarenhet ha stor betydelse rörande kunskap om psykiatriska

    tillstånd, riskfaktorer, läkemedel och bedömningsinstrument.

    Slutsats: Resultatet visar på viktiga omvårdnadsaspekter utifrån personcentrerad vård som

    kan bidra till att psykiatrisjuksköterskan tillsammans med den suicidnära ungdomen kan

    analysera, kliniskt hantera och förebygga suicidrisker och suicidförsök inom heldygnsvård.

  • 49.
    Amanda, Olsson
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nilsson, Isabel
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans riskbedömning och omvårdnadsåtgärder för att förebygga malnutrition på äldreboenden En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur sjuksköterskan bedömer malnutrition samt vilka omvårdnadsåtgärder som används för att förebygga malnutrition på äldreboenden.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där artiklar söktes via databaserna CINAHL with Fulltext och PubMed. Sökningarna resulterade i 13 artiklar som analyserades för att hitta skillnader och likheter och resulterade i kategorier och underkategorier som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställningar.

    Resultat: Resultatet visade att det vanligaste mätinstrumentet för att bedöma malnutrition på äldreboenden var MNA. Där mätinstrument inte användes, användes ofta BMI i stället av sjuksköterskor för att få en bild av den äldres nutritionsstatus. Omvårdnadsåtgärder som visat ge god effekt var utbildning   av vårdpersonalen,  individuella matplaner och energi- och proteintillskott i mat och dryck.

    Slutsats: Mer kunskap till sjuksköterskor om vikten att utföra nutritionsbedömning för alla äldre vid inskrivning och kontinuerligt och även hur de bör använda mätverktygen. Behov av individanpassade omvårdnadsåtgärder med energi- och proteinberikad mat, energi-proteintillskott, en god munhälsa och måttlig fysisk aktivitet har god effekt.

  • 50.
    Ampén, Ida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Broberg, Sanne
    Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd.
    Erfarenhet av amning och förväntningar inför kommande amning - mödrars perspektiv: En studie med mixad metod2024Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Amning är ett säkert och effektivt sätt att främja barnets och moderns hälsa men trots detta ses en minskning av amning i Sverige. Tidigare studier visar att mödrars erfarenheter av och förväntningar inför amning varierar stort och där med varierar också behovet av stöd och hjälp från hälso- och sjukvården.

    Syfte Syftet var att beskriva mödrars erfarenheter av amning samt förväntningar inför kommande amning.

    Metod Denna studie har bearbetat data från en befintlig pilotstudie. Tolv kvantitativa och kvalitativa frågor har analyserats enligt mixad metod med konvergent design. Totalt medverkade 32 gravida kvinnor i pilotstudien.

    Resultat Resultatet visar att mödrar har både positiva och negativa erfarenheter av samt förväntningar inför amning som kantas av närhet, samspel och kärlek tillika oro, aversion och komplikationer. Resultatet presenteras under det sammanfattande huvudtemat ”Droppar som rymmer oceaner av känslor”.

    Slutsats Resultatet antyder att amning åtföljs av ett omfattande känsloregister. Amning kan upplevas värdefull, hälsosam och främjande för anknytningen men kan också medföra svårigheter. För några mödrar verkar amningen skapa en rad negativa känslor som kantas av både smärta, oro, aversion och sexualisering. Resultatet antyder även avsaknad av stöd från hälso- och sjukvården.

1234567 1 - 50 av 1677
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf