du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 806
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Abdillahi, Hamda A
    et al.
    Hassan, Khadra A
    Kiruja, Jonah
    Osman, Fatumo
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Egal, Jama A
    Klingberg-Allvin, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Erlandsson, Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    A mixed-methods study of maternal near miss and death after emergency cesarean delivery at a referral hospital in Somaliland2017Ingår i: International Journal of Gynecology & Obstetrics, ISSN 0020-7292, E-ISSN 1879-3479, Vol. 138, nr 1, s. 119-124Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To explore maternal near miss and death after emergency cesarean delivery in Somaliland, including the impact of the prerequisite for family consent.

    METHODS: A facility-based, mixed-methods study was conducted to assess all maternal near misses and deaths recorded at a referral hospital that provided services to women from all regions of Somaliland. The data sources comprised a quantitative prospective cross-sectional study using the WHO near-miss tool (performed from August 1 to December 31, 2015) and qualitative interviews with 17 healthcare providers working at the referral hospital who were in direct contact with the women in labor (performed from January 15 to March 15, 2015).

    RESULTS: Of the 138 maternal near misses and deaths recorded, 50 (36%) were associated with emergency cesarean delivery. The most frequent maternal complication was severe pre-eclampsia (n=17; 34%), and the most frequent underlying causes were hypertensive disorders (n=31; 62%) and obstetric hemorrhage (n=15; 30%). Healthcare providers were often prevented from performing emergency cesarean delivery until the required consent had been received from the woman's extended family.

    CONCLUSION: Maternity care in Somaliland must be improved, and the issue of legal authority for consent examined, to ensure both safe and timely provision of emergency cesarean delivery. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 2.
    Abshir, Hamdiya
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Användning av information och kommunikationsteknologi för att främja egenvård på distans för patienter med diabetes typ 2 En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes Mellitus är kronisk sjukdom som är kopplat till lidande och

    förlust av livskvalitet. Egenvård är avgörande för att minska de negativa

    konsekvenserna. Mindre än hälften av alla diabetespatienter uppnår god egenvård.

    Anledningen är bland annat begränsad kunskap om diabetes och bristande

    egenvårdsföljsamhet. Införandet av Informations- och kommunikationsteknologi i

    diabetesvården påbörjades för att förbättra det kliniska resultatet och livskvaliteten

    för patienter med diabetes typ 2. Syfte: Att beskriva hur information och

    kommunikationsteknologi kan främja egenvård på distans för patienter med

    diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie, där artiklarna söktes i CINAHL,

    PubMed och Web of Science. Artiklarna som inkluderades var 15 artiklar med

    kvantitativ, kvalitativ samt mixed metod. Resultat: Resultatet visade att

    Information och kommunikationsteknologi såsom internet, dator och

    mobiltelefonbaserade egenvårdsprogram främjade egenvård hos patienter med

    diabetes typ 2 genom ökad kunskap, ökad medvetenhet, ökad motivation samt

    förbättrad livsstilsförändring i kost och motion. Slutsats: IKT som hjälpmedel

    kan underlätta dagliga utmaningarna för patienter med diabetes typ 2 eftersom den

    täcker kunskapsluckan och därtill ökar patienternas medvetenhet och motivation

    till egenvård.

  • 3. Adolfsson Skinnar, Jonna
    et al.
    Österberg, Caroline
    Att vänta på organtransplantation: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse att vänta på organtransplantation.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna har sökts i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. 15 artiklar valdes ut till resultatet, 3 artiklar hade kvantitativ ansats och 12 kvalitativ ansats.

    Resultat: 3 huvudkategorier presenteras i resultatet: Begränsningar innebar att vara bunden av teknisk apparatur och förhålla sig till en ny livsstil. Tiden fick nytt perspektiv och patienter upplevde att de alltid behövde vara beredda. Patienterna möttes av falskt alarm och upplevde väntan som oviss. Det fanns behov av stöd från anhöriga, patienter i samma situation och stöd från vårdpersonal. Tydlig och rak kommunikation var viktig för patienterna. Sjuksköterskan behövde finnas till hands. Trots oro fanns en känsla av en andra chans i livet.

    Slutsats: Patienter som väntar på en organtransplantation upplever att sjuksköterskan behöver vara tillgänglig, ha tydlig kommunikation, ge anpassad information utifrån individuella önskemål samt accepterar och förstår vikten av anhörigas närvaro och stöd så att varje patients enskilda behov kan bemötas.

  • 4.
    Adolfsson, Ulrika
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Östlund, Titti
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters erfarenhet av sårpumpsbehandling vid svårläkta sår: en litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 5.
    Agerberg, Sandra
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Norberg, Carina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer av betydelse för god palliativ omvårdnadsett ur ett patientperspektiv- en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån ett patientperspektiv identifiera faktorer inom den specialiserade palliativa vården som främjar en god omvårdnad från sjuksköterskan.Metod: En litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades. Tretton av dessa var kvalitativa och två hade en kvantitativ ansats.Resultat: Fyra kategorier identifierades: självbestämmande, sjuksköterskans kompetens, vårdrelationer och bibehållen värdighet.Självbestämmande var en central del i omvårdnaden av patienten. En del av kontroll och självbestämmande kunde vara att delegera bort ansvaret av självbestämmande till sjuksköterskan.En kompetent sjuksköterska ingav en känsla av tillit och innebar fler alternativ och valmöjligheter för patienten i sin omvårdnad. Viktigt var också en god samtalsteknik hos sjuksköterskan.En god vårdrelation med sjuksköterskan kunde ge en känsla av sammanhang och tillhörighet, trots avsaknad av familj och vänner. Viktigt för en god vårdrelation var också att sjuksköterskan var tillgänglig och att det fanns en tydlig kontinuitet.Bibehållen värdighet innebar att bli behandlad som den person och människa patienten var innan den palliativa diagnosen.Slutsats: Patienter efterfrågade flera faktorer från sjuksköterskor för att få en god palliativ vård. Sammanfattningsvis var det faktorer som rörde patientens självbestämmande, sjuksköterskans kompetens, vårdrelation mellan sjuksköterska –patient och en bibehållen värdighet.

  • 6.
    Agnas, Maja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle.
    Holmenäs, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle.
    Egenvårdsråd vid ”Non-alcoholic fatty liver disease”. Effekter och följsamhet   En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 7.
    Agnas, Maja
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Holmenäs, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Egenvårdsråd vid "Non-alcoholic fatty liver disease". Effekter och följsamhet: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att undersöka vilka egenvårdsråd och effekterna av dessa som finns beskrivna i litteraturen vid NAFLD samt hur följsamheten av dessa beskrivs. Studien utfördes som en litteraturöversikt som inkluderade 16 artiklar, alla med kvantitativ ansats. Resultatet visade att livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet och ändrade matvanor var det bästa sättet för att minska NAFLD. Viktminskning hade en god effekt på NAFLD och även små viktminskningar reducerade mängden fett i levern. Det framkom även att fysisk aktivitet utan viktminskning var effektivt för att reducera mängden fett i levern. Vidare visade det sig att följsamheten ökade med individuellt utformade program och kontinuerlig stöttning. Förutsättningar för att uppnå livsstilsförändringar ökade med realistiskt uppsatta mål.

  • 8.
    Ahlenius, Victoria
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Irarrazabal, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demenssjukdomar försämrar den kognitiva funktionen, så som minne

    och tal, vilket förändrar en persons liv för alltid. Att ge personcentrerad vård till

    dessa personer ämnar behålla deras identitet, värdighet och autonomi. En sådan typ

    av vård kräver tid, hängivenhet och god kunskap av den behandlande

    sjuksköterskan. I framtiden förväntas alltfler att insjukna i demenssjukdom och

    sjuksköterskan kommer därför att behöva möta nya utmaningar.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad vård till

    personer med demenssjukdom.

    Metod: En litteraturstudie där 15 artiklar, publicerade mellan 2009-2016, har

    blivit lästa och analyserade genom innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskor upplevde en positiv förändring i sin inställning när de

    gav personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. Framförallt då de fick

    ökad förståelse för deras patienters värdighet och integritet. Utbildning, övning

    och stöd från ledningen sågs som nyckelfaktorer för att kunna ge aktuell vård.

    Tiden sågs som ett hinder för personcentrerad vård och ledde ofta till att

    sjuksköterskorna prioriterade andra rutiner. Två vanliga följder av vårdandet

    rapporterades vara såväl ökad tillfredsställelse som emotionell utmattning.

    Konklusion: Eftersom demenssjukdomar ökar och sjuksköterskor finner

    personcentrerad vård som tidskrävande, finns det en risk att sådan vård fallerar.

    För att förhindra detta behöver sjuksköterskor gott ledarskap och utbildning.

  • 9.
    Akeza, Audrey
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hamidi, Romina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Hur sjuksköterskor identifierar smärta hos patienter med demenssjukdom på särskilt boende - En litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta är ett stort problem på särskilda boenden. Demenssjukdom är en sjukdom som medför att människan förlorar sin förmåga att kommunicera om sin smärta till sin omgivning. Patienter med demenssjukdom uttrycker sin smärta genom beteendeförändringar eftersom de inte kan verbalisera sina smärtupplevelser. Som konsekvens av detta leder det till att demenssjuka patienter får inte tillräckligt med smärtbehandling.

    Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur sjuksköterskor identifierar smärta hos demenssjuka patienter på särskilda boenden.

    Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Sammanlagt har 15 artiklar använts i studien som består av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna har sökts i databaserna Cinhal och PubMed.

    Resultat: Resultatet i studien visar att enligt sjuksköterskor är smärtidentifiering hos demenssjuka patienter en stor utmaning och kräver mer kunskap. Patienter med mild till måttlig demens kan själv rapportera sin smärta till en viss del. De mest användbara ledtrådar till att upptäcka smärta hos dementa patienter som är begränsad i sin talförmåga är att observera ansiktsuttryck, kroppsspråk och beteendeförändringar.

    Slutsats: Uppsatsförfattarna drar slutsatsen av att det är viktigt att skapa och utveckla en relation mellan vårdpersonalen och patienter med en demenssjukdom. Detta för att lära känna patienten och veta patientens vanliga vanor och beteendeförändringar som för att underlätta smärtidentifieringen.

  • 10.
    Akhter, Halima
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Akter, Dalia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mapping of midwifery education sites in Dhaka division, and presentation of acceptable and feasible requirements for a national accreditation toolkit: A questionnaire study among midwifery faculty2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    Extensive demands are placed on midwives in their professional role. The midwifery education is obligated to answer to these professional requirements. ountry specific, feasible and acceptable accreditation toolkit for institution/collages/universities is, therefore, relevant to develop.

    Objective:

    The objective was to map the existing situation of the midwifery education sites in Dhaka division and to explore acceptable and feasible requirements to be included in an accreditation toolkit for Bangladesh.

    Methods:

    A questionnaire study with open and closed response alternatives was used.

    Results

    : Six nursing diploma institute and one nursing college were included in the mapping. The theory in relation to practice (theory/practice) in the education was 40%/60% for 5 institution/colleges and 50%/50% for one institute. Both qualitative open questions and closed questions based on ICM Global standards revealed that the acceptable and feasible requirements for a nationwide accreditation tool for midwifery educations needs clearly written admission and student policies, supportive staffs and formally prepared and globally oriented competent unbiased teachers who maintain their standard by participating in professional development activities.

    Conclusion:

    Implementing globally standard accreditation tool for educating and training competent midwives is not a far-fetched idea in the context of Bangladesh. The clinical applicability of this essay lies in the fact that competent midwives can profoundly provide suggestions for improvements of midwifery educations with support of an accreditation tool.

  • 11.
    Akhter, Shirina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Begum, Momtaz
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Knowledge, attitudes and perceptions in relation to family planning among future midwives in Bangladesh: A quantitative study among midwifery students2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    Family planning allows people to attain their desired number of children and determine the spacing of pregnancies. It is achieved through the use of contraceptive methods and the treatment of infertility. It secures the well-being and autonomy of women while supporting the health and development of the communities. A midwife can support people having family planning facilities and thus reduce maternal and neonatal mortality and morbidity and unnecessary interventions, and improve psychosocial and public health.

    Objective:

    The objective of the study was to assess the knowledge, attitudes, and perceptions towards family planning among future midwives in Bangladesh.

    Methods:

    A cross-sectional study was conducted among final year midwifery students (n=141) of 16 public midwifery nursing institutes and colleges of Bangladesh. A structured questionnaire was used and data analyzed by descriptive statistics in Excel.

    Results:

    Almost all respondents agreed on the statement that women should be treated with respect when seeking family planning services. One third disagreed or strongly disagreed that unmarried women should abstain rather than use family planning. Almost half of the respondents disagreed or strongly disagreed that women should be free to choose if and when they want to become a pregnant. Majority of the respondents had inadequate knowledge about effectiveness regarding different FP methods and misconceptions regarding hormonal family planning methods.

    Conclusion:

    This study showed that diverse attitudes related to family planning and women’s right to access family planning services exist among future midwives. The study also found misconceptions regarding side effects of family planning methods and inadequate knowledge regarding effectiveness and appropriateness of different family planning methods.

    Clinical implications:

    To increase knowledge, midwifery curriculum should have a special emphasis on the effectiveness of different contraceptive methods and effects of hormonal contraceptives, and particularly the link to clinical practice. Value clarification training can be a way to address attitudes in relation to family planning. Further qualitative research should be conducted to gain a deeper understanding of midwifery students’ attitudes and perceptions.

  • 12.
    Aktar, Renoara
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Yesmin, Syeada
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Mapping of five midwifery education sites in Dhaka and Mymensingh divisions And Acceptable and feasible requirements perceived by the nursing instructors for development of an accreditation toolkit: A questionnaire study2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    High demands are placed on midwives in their professional role. The midwifery education is obligated to answer to these professional requirements. Country specific, feasible and acceptable requirement accreditation toolkit for institution/collages/universities to achieve is therefore relevant to develop. This study is part of a survey mapping 25 midwifery education sites in seven divisions in Bangladesh. This is to provide a baseline assessment for possible requirement for the ongoing development of an accreditation toolkit for institutes and collages providing midwifery education.

    Objective:

    The objective was twofold. First, to map five midwifery education sites in Dhaka and Mymensingh divisions as a baseline in the process of developing an accreditation toolkit in Bangladesh. Secondly, to explore nursing instructors’ suggestions of acceptable and feasible requirements for an accreditation toolkit for midwifery education in Bangladesh.

    Methods:

    The design was a questionnaire study. The total number of participants was 36. Data was collected through a semi-structured questionnaire with both open and closed response options, which were analyzed through essentially non-parametric statistics and systematic text condensation.

    Results

    : The mapping showed that the students enrolled at the midwifery programs were young, being lectured by comparably few faculty members compared to the number of students, a faculty with an extensive experience of nursing but with less experience in midwifery. Suggestions for the development of an accreditation toolkit were that the assessor should be Bangladeshi, and that posts for clinical teachers and mentors should be one assessment criteria. Further findings showed that 40 normal births were less important to achieve in core competences for midwifery students than other requirements related to midwifery skills.

    Conclusion:

    An accreditation tool can" close the gap" between the curricula in text and implementation of the same. Mapping of existing education sites amongst partners provides a potential for development of a Bangladeshi national and a global midwifery education accreditation toolkit. The clinical applicability of this essay lies in a development of an accreditation tool that can support institutes to achieve the goal that a Midwifery Diploma curriculum is being implemented that support student’s learning, and the goal that the students will become "Midwives" according to global standards and ICM definition.

  • 13.
    Akter, Rina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Parvin, Masuda
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Supportive components of care during cesarean section birth: A qualitative meta-synthesis2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Caesarean section is the most common surgery worldwide today. The midwives support is therefore of uttermost important for women undergoing caesarean section. Aim: The aim of the meta-synthesis was to explore the experience related to planned and unplanned cesarean sections among primipara and multipara women in hospital settings worldwide. Method: This study is a meta-synthesis with meta-ethnographic analysis on women’s experiences of caesarean section birth. This is a qualitative research based on scientific literature. The inclusion criterion was peer-review qualitative articles from different original articles about women's experiences. Results: Five categories emerged: Caring attitude and behaviour, pre-existing imagination, relational influence, the need for caring and information. The findings suggest that nurse-midwife enhance their support and increase the women’s knowledge on caesarean section birth in order to improve the experience and also for women to make good choices. Women are influenced by people near to them when choosing to have a cesarean section or not. The mothers face challenges for postoperative recovery and quality of care. Midwives have a duty to assist these mothers. Conclusion: The findings emphasize the importance of person-centered communication skills and relationships in supporting a woman during caesarian section. Organizational systems and services that facilitate continuity of care giver for example, continuity of midwifery care or peer support models, are more likely to facilitate supportive care and a trust-building relationship. Clinical implication: The findings from this study can be used for educational purposes, and to create awareness about the role of midwifery care in relation to CS.

  • 14.
    Akum, Bertha
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Rusu, Violeta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patientens berättelse i mötet med sjuksköterskan ipsykiatrisk vård En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: är att beskriva vad det är som påverkar patientens berättelse i mötet medsjuksköterskan. Metod: Designen har en kvalitativ ansats. De valde studiernakvalitetsgranskades och analyserades enligt Friberg. Databaser som användes för sökning avlitteratur var: PubMed, Cinahl, PsycINFO, Wiley Online Library och Web of Science.Artiklarna skulle vara kvalitativa, skrivna på engelska eller svenska och vara tillgängliga ifulltext. I studien har även rapporter och systematiska översikter inkluderas. Åtta kvalitativaartiklar användes. Resultat: Fyra teman identifierades: patientens upplevelser i relation medsjuksköterskan, patientens berättelse och narrativa ramverk för att förstå upplevelsen av sinsjukdom, patientens uppfattning om terapeutiska relationer samt kommunikation mellanpatient och sjuksköterska. Slutsats: Att patienten inte berättar sin berättelse i mötet medsjuksköterska beror på patientens upplevelser och uppfattningar. Dessutom beror det på vilkakommunikationsfärdigheter sjuksköterskan förmedlar i mötet med patienten. Den miljön debefinner sig, till exempel sjukhus, har inverkan på patientens berättelse i mötet medsjuksköterskan. Lika viktigt är interaktionsprocessen mellan sjuksköterskan och patienten,när de ses som individer, inte som sjuksköterska och patient. Genom att förstå en personsunika upplevelse kan sjuksköterskor uppfatta och med en vårdande relation hjälpa till medkomplexiteten och rikedomen i en persons individuella väg mot återhämtning.

  • 15.
    Alvbåge, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Könsskillnader i vårdmötet: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel. Könsskillnader i vårdmötet: En litteraturöversikt.

    Syfte. I denna uppsats undersöks hur patientens och sjuksköterskans

    könstillhörighet påverkar vårdmötet.

    Bakgrund. Att kön och könsnormer påverkar bemötande, kommunikation och

    kliniskt beslutsfattande är sedan tidigare känt. Men någon studie som ger en

    översiktlig bild över hur vårdmötet påverkas har inte gjorts. Att undersöka detta är

    viktigt för att få en bild av hur det påverkar patienten.

    Metod. Uppsatsen gjordes i form av en litteraturöversikt.

    Resultat. Fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar som tar upp olika aspekter

    av vårdmötet ur ett genusperspektiv valdes ut och analyserades. Analysen

    resulterade i fem teman som avspeglar olika aspekter av bemötande. Bland annat

    kunde faktorer identifieras som riskerar att ge kvinnliga patienter sämre

    förutsättningar till självbestämmande och att möjligheten för patienten att

    diskutera frågor kring emotionella aspekter kan variera kraftigt beroende på

    sjuksköterskans könstillhörighet.

    Slutsats. Resultatet indikerar att bilden av att könstillhörighet hos patienter och

    sjuksköterskor har betydelse i vårdmötet. Inom vissa områden var skillnaden för

    patienten tydligare än i andra till exempel när det gäller att prata om frågor som rör

    känslor, stöttning i samtal och patienters möjlighet att bli lyssnad på.

  • 16. Alvinsson, Kim
    et al.
    Dagvall, Robert
    Omvårdnadsåtgärder som främjar självbestämmanderätten hos patienter med demenssjukdom på äldreboenden: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa omvårdnadsåtgärder som främjar självbestämmande hos dementa patienter på äldreboenden. Metod: Litteraturstudien innefattar 15 artiklar där kvalitativ och kvantitativ ansats har använts. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Studien visade att omvårdnadsåtgärder som främjar patienter med demenssjukdoms självbestämmande är: Närvaro ifrån vårdgivarna, förenklade val, låta det ta tid, låt patienten fatta beslut i sin egen takt, lära känna patienten för att förstå dennes önskemål, anpassad information, talande kort som komplement och bevara en så hemlik boendemiljö som möjligt. Slutsats: Resultatet av litteraturstudierna visar att det finns omvårdnadsåtgärder som främjar självbestämmande hos dementa patienter på äldreboenden. Detta kan och bör införas av vårdgivarna på äldreboenden runt om i världen.

  • 17.
    Alvwinge, Tonie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjogedal, Madlene
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Betydelsen av personcentrerad vård för psykiatrisjuksköterskor i mötet med suicidnära ungdomar2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett suicidförsök beror ofta på snabba och intensiva krafter eller påfrestningar som

    en sårbar individ inte kan hantera på egen hand. Suicidförsök beräknas vara cirka tio gånger

    vanligare än antalet fullbordade suicid, men det finns ett stort mörkertal eftersom statistiken

    baseras på individer som fått vård inom heldygnsvård. Tillgänglig statistik visar att antalet

    suicidförsök har ökat bland alla åldergrupper, men största ökningen går att se hos

    åldersgruppen 15-24 år.

    Syfte: Syftet är att få en uppfattning om hur psykiatrisjuksköterskan beskriver hur det är att

    bemöta suicidnära ungdomar utifrån personcentrerad vård inom heldygnsvård.

    Metod: En studie med en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som

    datainsamlingsmetod. Psykiatrisjuksköterskor med erfarenhet av arbete på barn och

    ungdomspsykiatrin inom heldygnsvård deltog i studien.

    Resultat: Psykiatrisjuksköterskan beskriver att personcentrerad vård var en förutsättning för

    alliansskapande med den suicidnära ungdomen och alliansskapandet sågs som det mest

    centrala i omvårdnaden. Studien pekade på att alliansen med den suicidnära ungdomen var en

    viktig förutsättning för att få en fungerande öppen kommunikation. Studien visade dessutom

    att den personcentrerade omvårdnaden var en viktig aspekt för skapande av delaktighet och

    respektfullt bemötande utifrån att psykiatrisjuksköterskan tar den suicidnära ungdomen på

    allvar och vågar ställa öppna och direkta frågor. Vidare sågs psykiatrisjuksköterskans

    specialistutbildning och kliniska erfarenhet ha stor betydelse rörande kunskap om psykiatriska

    tillstånd, riskfaktorer, läkemedel och bedömningsinstrument.

    Slutsats: Resultatet visar på viktiga omvårdnadsaspekter utifrån personcentrerad vård som

    kan bidra till att psykiatrisjuksköterskan tillsammans med den suicidnära ungdomen kan

    analysera, kliniskt hantera och förebygga suicidrisker och suicidförsök inom heldygnsvård.

  • 18.
    Amanda, Olsson
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nilsson, Isabel
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans riskbedömning och omvårdnadsåtgärder för att förebygga malnutrition på äldreboenden En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur sjuksköterskan bedömer malnutrition samt vilka omvårdnadsåtgärder som används för att förebygga malnutrition på äldreboenden.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där artiklar söktes via databaserna CINAHL with Fulltext och PubMed. Sökningarna resulterade i 13 artiklar som analyserades för att hitta skillnader och likheter och resulterade i kategorier och underkategorier som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställningar.

    Resultat: Resultatet visade att det vanligaste mätinstrumentet för att bedöma malnutrition på äldreboenden var MNA. Där mätinstrument inte användes, användes ofta BMI i stället av sjuksköterskor för att få en bild av den äldres nutritionsstatus. Omvårdnadsåtgärder som visat ge god effekt var utbildning   av vårdpersonalen,  individuella matplaner och energi- och proteintillskott i mat och dryck.

    Slutsats: Mer kunskap till sjuksköterskor om vikten att utföra nutritionsbedömning för alla äldre vid inskrivning och kontinuerligt och även hur de bör använda mätverktygen. Behov av individanpassade omvårdnadsåtgärder med energi- och proteinberikad mat, energi-proteintillskott, en god munhälsa och måttlig fysisk aktivitet har god effekt.

  • 19. Amundsson, Maria
    et al.
    Mark, Jonna
    Faktorer av betydelse för implementering av vetenskaplig evidens i klinisk omvårdnad: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: I föreliggande litteraturstudie var syftet att beskriva vilka faktorer som har betydelse för implementering av vetenskaplig evidens i klinisk omvårdnad samt att jämföra dessa faktorer med ramverket PARIHS implementeringsteori.

    Metod: Artiklar söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Inklusionskriterierna uppfylldes hos 21 artiklar vilka gick vidare till kvalitetsgranskning. Slutligen kvarstod 16 artiklar vilka resultatet baserats på. Artiklarna analyserades genom identifiering av likheter och skillnader i innehåll avseende faktorer av betydelse för implementering.

    Resultat: Enligt studiens resultat omfattar evidens egenskaper hos evidens och intervention samt patienters möjlighet att vara involverade i projektgruppen. Kontext bestod av resurser på arbetsplatsen, ledarskap och mentorskap samt attityder och åsikter hos personalen. Facilitering innefattade säkerställande av att personalen besatt kunskap och hade relevant utbildning, att det fanns ett multidisciplinärt samarbete samt att vedertagna implementeringsstrategier användes.

    Slutsats: Resultatet från studien svarar i hög grad mot PARIHS element evidens, kontext och facilitering. Författarna är av uppfattningen att implementering av vetenskaplig evidens är en komplex process där ett flertal olika faktorer samverkar, vilket bekräftas av beskrivning av implementering utifrån ramverket PARIHS. Implementering kräver kunskap om hur positiva och negativa faktorer kan förstärkas respektive minskas utifrån rådande förutsättningar.

  • 20.
    Andersson, Britt-Marie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Liljegren, Marika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Diabetessjuksköterskans undervisning i egenvård hospatienter med diabetes typ 22015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes är en stor folksjukdom i hela världen och antalet människor som drabbaskommer att öka kraftigt inom de närmaste 10-15 åren. Tidiga insatser bör göras såsomundervisning i egenvård och livsstilsförändringar för att förhindra utveckling avkomplikationer. Syfte: Syftet är att beskriva diabetessjuksköterskans undervisning i egenvårdhos patienter med typ 2 diabetes. Metod: Studien genomfördes som en empirisk studie medkvalitativ ansats där tio diabetessjuksköterskor intervjuades. Intervjuguiden innehöllsemistrukturerade frågor. Datamaterialet bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Diabetessjuksköterskans roll i undervisningen av patientens egenvård är att vara ettstöd och inge trygghet då många patienter är omotiverade till förändringar av sin livsstil.Första temat som framkom var diabetessjuksköterskans roll att medvetandegöra patientensegenvårdsansvar och bestod av fyra kategorier som är att hen ska fungera som rådgivare ochatt tidsbrist kan leda till brister i kvalitén då det finns för få diabetessjuksköterskor.Diabetessjuksköterskan kan använda Nationella diabetesregistret som en vägledning iundervisningen samt har behov av fortbildning. Andra temat som framkom var behov avundervisning hos patienter med diabetes och bestod av fyra kategorier därdiabetessjuksköterskan anpassar undervisningen till den individuella kunskapsnivån för attgöra patienten medveten om bra levnadsvanor. Patienten behöver motivation till förändradlivsstil samt att patientens motivation är av betydelse för medverkan i gruppundervisning.Slutsats: Diabetessjuksköteskorna försökte att undervisa i egenvård så att den blev anpassadefter patientens kunskapsnivå. För att en god undervisning inom diabetesvård ska kunnabedrivas enligt riktlinjer krävs ökade resurser vilket innebär fler diabetessjuksköterskor. Mertid för patienterna behövs samt fortbildning då det pågår mycket forskning kring diabetes.

  • 21.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Tranlund, Cecilia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    En översikt av vilka faktorer som har samband med patientens upplevelse av kontinuitet i vården: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar på att patienter önskar kontinuitet, då de upplever att det bidrar till känslan av

    trygghet och närhet. Det ger sjuksköterskan möjlighet att lära känna personen och en

    möjlighet att bättre följa upp gjorda åtgärder.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som har samband med patientens

    upplevelse av kontinuitet i vården.

    Metod

    Studien har genomförts som en litteraturstudie.

    Resultat

    Resultatet visade att det var viktigt för kontinuiteten att de fick träffa en sjuksköterska som de

    kände sedan tidigare och att det var samma sjuksköterska vid alla vårdtillfällen. Det var även

    viktigt att sjuksköterskan de träffade var uppdaterad på deras medicinska historia.

    En viktig faktor som höjde kontinuiteten var om patienten hade en kronisk sjukdom, då de

    patienterna oftare kräver regelbunden uppföljning med fler besök hos vården. Patienterna

    upplevde större kontinuitet om vården utfördes av sjuksköterska istället för av andra

    vårdgivare Sjuksköterskorna var mer anpassningsbara, flexibla och tog sig mer tid med

    patienten.

    Slutsats

    Studien visar att kontinuitet är något som patienter upplever som viktigt när de möter vården

    men det saknas forskning om hur vården ska organiseras, för att kontinuiteten ska upplevas

    bättre ur ett patientperspektiv, balanserat mot organisationens behov av att spara tid och

    pengar.

  • 22.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    John, Isabelle
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som kan öka risken för komplikationer relaterat till perifer venkateter – en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Perifer venkateter (PVK) är en plastkateter anlagd i en ven för att möjliggöra infusion av läkemedel eller vätska. För att hantera en PVK finns riktlinjer om hur detta skall göras på ett patientsäkert sätt. Detta får ske av legitimerad personal. Med en PVK finns risker för komplikationer och det är betydelsefullt att dessa undviks för att undvika onödiga komplikationer relaterat till PVK. Syfte: Syftet är att identifiera möjliga faktorer som kan öka risken för tromboflebit samt andra komplikationer relaterat till perifer venkateter. Metod: Litteraturöversikt Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att det finns många faktorer som ökar risken för komplikationer relaterat till PVK. Faktorerna som påverkar risken för komplikationer är sjuksköterskans kunskapsnivå och erfarenhet av att handha PVK:er, placering av och storlek på PVK:n kopplat till komplikationer, bytesfrekvens av PVK, akut insatt PVK och planerat insatt PVK, administrering av läkemedel samt andra komponenter genom PVK, tekniska hjälpmedel samt patientens förutsättningar. Slutsats: Litteraturöversiktens slutsats är att varje sjuksköterska måste ta eget ansvar att följa aktuella riktlinjer för att arbeta på ett patientsäkert sätt för att minimera risken för komplikationer. Vissa faktorer kan enskild sjuksköterska påverka och andra inte. Komplikationer leder till lidande för patienten. Onödiga VRI leder till onödigt lidande för patienten och höga kostnader för samhället.

  • 23.
    Andersson, Ewa
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Tillmatning av nyfödda barn på BB i Sverige: följs föreskrifter och rekommendationer2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att beskriva omvårdnaden kring nyfödda barns tillmatning på svenska BB-avdelningar, om föreskrifter följdes och om hänsyn togs till eventuell allergihereditet. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats Resultat: Av alla nyfödda barn vid 26 barnkliniker i Sverige vecka 26 år 2009 (n=849) tillmatades 18 % . Moderns bröstmjölk gavs till 16% medan 78 % tillmatades med komjölksbaserad modersmjölksersättning. Den vanligaste orsaken till tillmatning av ersättning var att mammans egen mjölkproduktion inte hade kommit igång (24 %). Andra vanligt förekommande anledningar till tillmatning var lågt blodsocker (18 %) samt sugproblem hos barnen (16 %). Sexton barn tillmatades trots ett blodsockervärde motsvarande >2.2mmol/l. Vad gäller allergiförekomst tillfrågades endast 37 % av barnens föräldrar före tillmatning. Dokumentation om tillmatning fanns noterat i 80 % av barnens journaler. Motsvarande siffra för mammornas journaler var 34 %. Konklusion: Bristfälliga omvårdnadsåtgärder vidtas i samband med tillmatning av nyfödda spädbarn på BB-avdelningar, där allergifrågor ställs i för låg utsträckning. BB-kliniker har varierande referensvärde för vad som räknas som lågt blodsocker. Omvårdnadsbehov för nyfödda barn och deras föräldrar, där förmedlad kunskap om amningens betydelse, tas inte på allvar och oklara riktlinjer skapar förvirring. Föreskrifter och riktlinjer bör följas i större utsträckning an vad denna studie visar.

  • 24.
    Andersson, Janina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lindström, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans roll i den pre- och postoperativa fasen hos äldre patienter, med fokus på nutritionen: En litteraturöversikt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur litteraturen skildrar sjuksköterskans roll i vården av den äldre patienten i den pre- och postoperativa fasen, med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via CINAHL och MEDLINE.  Studiens resultat innehöll ett urval på 14 artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Undervisning och handledning med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer var av vikt, även bedömningsinstrument underlättade sjuksköterskans nutritionsbedömning.  I omvårdnaden var energi- och näringstillskott, individuellt anpassade vårdplaner och måltidssituationer viktiga komponenter. Förebyggande åtgärder inom både omvårdnad och medicin hade en korrelation mellan förbättrad nutrition, rehabilitering och minskade risken för komplikationer hos äldre patienter i den pre- och postoperativa vården. Slutsats: Personer över 65 år var en utsatt patientgrupp gällande undernäring och postoperativa komplikationer. Vården bör därför vara anpassad efter den enskilda äldre individens villkor och innehålla information till patienten för att möjliggöra dennes aktiva roll i den egna vården. I det preventiva arbetet behöver sjuksköterskan fortlöpande utbildning och handledning angående hur medicinska och fysiologiska faktorer tillsammans påverkar den äldre individen samt hur sjuksköterskan i ett tidigt skede kan påvisa undernäring hos äldre. 

  • 25.
    Andersson, Jessica
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Cytostatikabehandlade patienters upplevelse av livskvalitet - en litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av livskvalitet hos patienter med cytostatikabehandling.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Tolv artiklar inkluderades, 7 med en kvalitativ ansats och 5 med en kvantitativ ansats. Artikelsökningen gjordes i databasen CINAHL.

    Resultat: Upplevelsen av livskvalitet hos patienter som genomgick cytostatikabehandling sammanställdes utifrån fem olika kategorier - Biverkningar av cytostatikabehandling, sociala upplevelser, fysiska och kognitiva upplevelser, psykiska och känslomässiga upplevelser samt behov av information och råd. Resultatet visar att biverkningar av cytostatikabehandling har en mycket negativ effekt på patientens livskvalitet. Sjuksköterskan kan bidra till att förbättra patientens upplevelse av livskvalitet genom adekvat information och rådgivning.

    Slutsats: Information om potentiella biverkningar från cytostatikabehandling är en viktig del i omvårdnaden. Preventionsarbete kring ångest och att råda patienterna till socialt umgänge med familj och vänner kan bidra till förbättrad upplevelse av livskvalitet hos patienter som genomgår cytostatikabehandling.

  • 26.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Andersson, Mirja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att ge omvårdnad till palliativa patienter på sjukhus - en litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    :

    Vid livets slutskede är sjuksköterskans mål att förbättra livskvalitén för patienter med obotlig sjukdom eller skada. Sjuksköterskan med sitt omvårdnadsansvar spelar en viktig och central roll och möter palliativa patienter på alla vårdavdelningar på ett sjukhus. En av de mest utmanande erfarenheterna kan vara att ge omvårdnad till en patient som befinner sig i den sista fasen av livet, och en av de största svårigheterna kan vara att prata om död och sorg. Det är därför av stor betydelse att undersöka hur sjuksköterskors erfarenheter av att vårda palliativa patienter på sjukhus ser ut.

    Syfte:

    Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskor erfarenheter av att ge omvårdnad till palliativa patienter på sjukhus.

    Metod:

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades.

    Resultat:

    Resultaten visar att sjuksköterskor har varierande upplevelser av att vårda palliativa patienter. Erfarenheter av otillräcklighet och stress är något som de flesta sjuksköterskor har gemensamt, och det upplevs betydelsefullt när patienternas behov och önskningar kan uppfyllas. Mer utbildning är något som anses behövas om man vill arbeta med palliativ vård, och områden som kommunikation, smärta och emotionellt stöd ses som önskvärda. Sjuksköterskorna ansåg också att ett hospice är en bättre lämpad plats att tillbringa sin sista tid i livet.

    Slutsats:

    sjuksköterskor som arbetar med palliativa patienter anser att det är stressigt och svårt många gånger då de inte alltid innehar tillräcklig kunskap.

  • 27.
    Andersson, Katrin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Bettembourg Grundström, Aina
    Upplevelser av lungcancervården: Patient och närståendes perspektiv: En empirisk studie med kvalitativ ansats2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att utifrån patienters och närståendes nerskrivna berättelser ta del av deras upplevelser och erfarenheter av lungcancervården samt att utifrån dessa berättelser identifiera förbättringsidéer.Metod: Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde via idéböcker. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman framkom i resultat. Det första temat var: Känslor av otrygghet och lidande kopplat till vården, livet och den egna sjukdomen. De tillhörande kategorierna var vårdlidande, livslidande och sjukdomslidande. Det andra temat var: Känslor av trygghet kopplat till goda mellanmänskliga relationer. Tillhörande kategori var goda mellanmänskliga relationer. Utökat psykosocialt stöd och utbildning i kommunikation till personal fanns bland de idéer för utveckling av lungcancervården som framkom.Konklusion: Denna studie visade att patienter med lungcancer kände otrygghet och lidande, till stor del orsakat av vården. Där goda möten ägde rum skapades trygghet och goda mellanmänskliga relationer. Utökat psykosocialt stöd och utbildning i kommunikation till personal fanns bland de idéer för utveckling av lungcancervården som framkom.

  • 28.
    Andersson, Lina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Den kvinnliga patientens erfarenhet och upplevelsevid akut kranskärlssjukdom, en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den vård som bedrivs vid akut kranskärlssjukdom är idag bristande när det gäller

    jämställdhet. Männen har varit och är dominerande i den forskning som bedrivs

    om kranskärlssjukdom, vilket utsätter kvinnan för risk vid både diagnos och

    behandling av sjukdomen. Det råder bristande medvetenhet om genusperspektiv

    vid vårdandet av akut kranskärlssjukdom, och mer forskning behövs för att

    uppmärksamma sjuksköterskans behov av att tillämpa detta förhållningssätt.

    Syfte

    Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva den kvinnliga patientens

    erfarenhet och upplevelser vid akut kranskärlssjukdom.

    Metod

    Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar

    granskades. Databaserna PubMed, CINAHL och Google Scholar användes vid

    sökningen.

    Resultat

    Resultaten i denna litteraturöversikt visar hur den inlärda förväntan om typiska

    symptom och tecken på akut kranskärlssjukdom påverkat kvinnorna vid tolkningen

    av deras symptom. Under sjukdomsförloppet framkom även hur kvinnorna

    förminskade och förnekade allvaret i situationen. Symptomen kunde kopplas till

    mindre allvarliga åkommor, biverkningar av en ny medicin eller bortförklaras med

    stigande ålder.

    Slutsats

    En djupare förståelse för hur kvinnor reagerar vid debuten av akut

    kranskärlssjukdom är nödvändig för att sjuksköterskor ska kunna agera adekvat då

    kvinnan inkommer till sjukhuset.

  • 29.
    Andersson, Lina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Tallberg, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att utifrån litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och använts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på depression hos ungdomar. Fysisk aktivitet visade på en dämpande effekt på depressiva symtom, och påvisade att viktiga effekter av fysisk aktivitet ger en lindring av depressiva symtom. Skillnader mellan yngre tonåringar och äldre tonåringar är att de yngre tenderar att ha högre deltagande i fysisk aktivitet gentemot de äldre, varav mängden fysisk aktivitet minskar från de tidiga tonåren till de äldre. Familjefaktorer har ett starkt samband med fysisk aktivitet. Ungdomar som har en god relation med sina föräldrar har också ett större deltagande i olika fysiska aktiviteter. Flickor löper större risk än pojkar att drabbas av depression. Förebyggande strategier avseende fysisk aktivitet kan vara framgångsrika, och det är viktigt att ha fokus på ungdomar med en historia av psykisk ohälsa och hälsoriskbeteenden för att minska risken för fortsatt utveckling av psykiska problem. Slutsats: Depression hos ungdomar skapar en sämre livskvalitet. Fysisk aktivitet är en viktig del av välmåendet och bör framhävas i relation till psykisk ohälsa hos unga. Att uppmärksamma flickors tendenser till ett sämre mående är en viktig del i omvårdnadsarbetet. Det är viktigt att som sjuksköterska ha vetskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och depressiva symtom för att kunna arbeta preventivt och applicera kunskapen i det dagliga arbetslivet och i möten med ungdomar.

  • 30.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Frid, Tina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med självskadebeteende inom somatisk akutsjukvård: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självskadebeteende är ett symtom på psykisk ohälsa som sedan millennieskiftet uppmärksammats i allt högre utsträckning. Den första kontakten med vården personer med självskadebeteende tar sker ofta via den somatiska akutsjukvården. Patienter vittnar om negativa upplevelser i mötet med dessa vårdinstanser. Det är därför av värde att öka kunskapen om hur sjuksköterskor upplever mötet med patienter med självskadebeteende. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med självskadebeteende inom somatisk akutsjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar söktes via databaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och Web of Science. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Av resultatet har framgått tre huvudkategorier vilka var: Sjuksköterskans tankar och känslor; Kompetens och kunskap; Faktorer som påverkar mötet och vården. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor inom somatisk akutsjukvård erfor både positiva och negativa upplevelser i mötet med patienter med självskadebeteende vilka frammanade olika känslor och tankar hos sjuksköterskor. Gemensamt för studierna var att sjuksköterskor uppgav att de hade bristande kompetens och kunskap i samband med omvårdnaden av dessa patienter.

  • 31.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Martinsson, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Beröringens effekter inom palliativ vård: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att se vilken effekt beröring har som

    omvårdnadsåtgärd för patienter inom palliativ vård. Metod: Studien är genomförd

    som en litteraturstudie. Huvudresultat: I de flesta studierna framgick att massage

    eller beröring hade positiv effekt på smärta, oro/ångest, sömn och på

    välbefinnandet Resultatet utmynnade i sex kategorier: smärtlindrande effekt,

    lugnande effekt, effekt på välbefinnandet och livskvaliteten, effekt på sömnen,

    effekt över tid och effekt beroende på terapiform. En av studierna visade inte

    någon signifikant skillnad på välbefinnandet hos grupper som fått

    massagebehandling eller vänligt besök av vårdpersonal. Slutsats: Resultatet visar

    att man kan använda beröring som ett komplement till traditionell vård för att

    bland annat minska smärta samt nå ökat välbefinnande hos patienter inom palliativ

    vård.

  • 32.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ols Åström, Frida
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Smärtskattning och smärtlindring vid förlossning samt förlossningsupplevelse bland normalviktiga och överviktiga kvinnor2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 33.
    Andersson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Forslund, Catrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar patientens följsamhet tillkompressionsbehandling av venösa bensår – Enlitteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Förekomsten av venösa bensår hos den vuxna befolkningen i

    EU-länderna uppskattas vara mellan 490 000 upp till 1,3 miljoner personer. Den

    viktigaste behandlingen för att förebygga recidiverande bensår är

    kompressionsstrumpor. Hos de patienter som inte använder

    kompressionsstrumpor har risken att få recidiv beräknats vara 100% och hos de som

    använder strumporna 16%. Patientens livskvalitet påverkas av att det oftast krävs

    lång vårdtid och behandling av bensåret och att det vanligtvis är ett återkommande

    problem.

    Syfte:

    Att beskriva faktorer som påverkar patientens följsamhet till

    kompressionsbehandling för att förebygga och behandla venösa bensår.

    Metod:

    Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Datainsamling har skett

    genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.

    Resultat:

    Sammanfattningsvis så visar resultatet att det finns flera faktorer som

    påverkade patientens följsamhet. Patienternas följsamhet minskade till följd av

    smärtan som orsakades av kompressionsbandaget eller vid såromläggningen. Hos

    nya oerfarna sjuksköterskor fanns bristande kunskap i hur kompressionsbandaget

    ska appliceras, hos ett flertal patienter fanns bristande kunskap och förståelse

    varför kompressionsbehandling var viktigt för att förhindra nya venösa bensår.

    Appliceringssvårigheter med att ta av och på kompressionsstrumporna, tillit till

    sjuksköterskan och utseendet på kompressionsstrumporna/bandaget var andra

    faktorer som påverkade följsamheten.

    Slutsats:

    Patientens följsamhet till kompressionsbehandling påverkas av både

    hämmande och främjande faktorer. Det som sjuksköterskan bland annat kan göra

    för att påverka patientens följsamhet till kompressionsbehandling är att informera

    om hur kompressionsbehandling hjälper till med läkningen och egenvårdsråd för att

    förhindra recidiv.

  • 34.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Lundén, Johanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Att leva med diabetes typ 1- En litteraturöversikt om barn och ungdomar samt deras föräldrars upplevelser2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 1 ökar bland barn och ungdomar, Sverige har den näst högsta insjuknandefrekvensen i hela världen. Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper de egna insulinproducerande cellerna i pankreas. Patienter med diabetes typ 1 löper stor risk att drabbas av komplikationer och följdsjukdomar.

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva barn och ungdomar samt deras föräldrars upplevelser av att leva med diabetes typ 1.

    Metod: En litteraturstudie genomfördes med totalt 15 artiklar utifrån studiens syfte, sökningarna har skett i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna poängsattes med hjälp av Högskolan Dalarnas modifierade version av granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa artiklar.

    Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier som beskriver barn och ungdomars upplevelser: begränsningar i vardagen, stöd från föräldrar och sjukvården var centralt, rädsla för komplikationer samt att vara annorlunda. Två kategorier beskriver föräldrarnas upplevelser: oro rädsla och frustration samt att våga släppa kontrollen.

    Slutsats: Barn och ungdomar med diabetes typ 1 upplevde sitt liv som begränsat. Sjukdomen påverkar dem i skolan, under fysisk aktivitet, tillsammans med vänner, och i sociala sammanhang. Föräldrar till barn och ungdomar med diabetes typ 1 upplevde rädsla och oro över sitt barns sjukdom.

  • 35.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjöberg, Cristina
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Egenvård och faktorer som påverkar följsamheten till egenvård för att minska risken för recidiv av venösa bensår: - En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cirka 1 % av Sveriges befolkning lider av venösa bensår. Risken för recidiv av venösa bensår är stor, cirka 70 % av patienterna återfår nya sår. Följsamheten till de rekommenderade egenvårdsråden för att minska risken för recidiv är ofta låg.

    Syftet med litteraturöversikten är att belysa evidensbaserad egenvård och faktorer som påverkar följsamheten till egenvård för att minska risken för recidiv hos patienter med venösa bensår. Metoden var en litteraturstudie och baserades på femton vetenskapliga artiklar av hög kvalité. Resultatet visade att metoder som att använda kompressionsstrumpor, vila med benen upphöjda, att utföra benövningar samt fysisk aktivitet var evidensbaserade egenvårdsåtgärder som minskar risken för recidiv av venösa bensår. Identifierade faktorer som påverkar följsamheten till egenvårdsåtgärder hos patienter med venösa bensår var: Information, tillit, rädsla, smärta, självbild, depression, self-efficacy (självförmågan) och nedsatt rörlighet. Slutsatsen var att genom att rekommendera individanpassade evidensbaserade egenvårdsråd till patienter med pågående eller tidigare venösa bensår minskar risken för recidiv. En tillitsfull relation mellan sjuksköterskan och patienten ska etableras och åtgärder för att stödja patienten för att öka följsamheten till egenvårdsåtgärderna bör sättas in. Att på så sätt arbeta preventivt för att motverka recidiv av venösa bensår minskar lidandet hos patienten samt minskar samhällskostnader.

  • 36.
    Andersson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av andliga och existentiella frågor i palliativ vård: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Andliga och existentiella frågor hamnar i allt större utsträckning hos

    sjukvårdspersonal. Det palliativa förhållningssättet betonar vikten av att ge en god

    omvårdnad vad gäller andliga och existentiella frågor. Sjuksköterskans roll är att

    genom goda relationer skapa en anpassad och balanserad omvårdnad för att öka

    välbefinnandet för patienten den sista tiden i livet.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa hur andliga och

    existentiella frågor beskrivs i forskning utifrån sjuksköterskors erfarenheter av

    palliativ vård.

    Metod: En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda

    omvårdnadsområdet.

    Resultat: I resultatet framträdde att tid är det vanligaste hindret och utbildning är

    det som främjar givandet av andlig och existentiell omvårdnad. Att skapa

    relationer och kommunicera är viktiga aspekter inom vårdandets konst.

    Egenskaper som sjuksköterskan bör inneha för att underlätta givandet av andlig

    och existentiell omvårdnad är; en god självkännedom, empati, intuition och

    observationsförmåga.

    Slutsats: För att kunna ge en bättre andlig och existentiell omvårdnad behöver de

    yttre förutsättningarna ge tid för mötet mellan sjuksköterska och patient,

    vårdmiljön organiseras så detta möjliggörs, teamarbete tillämpas och utbildning

    ges.

  • 37.
    Andersson, Maribel
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vestling, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar anhörigas upplevelse av vårdpersonalens bemötande vid palliativ vård oavsett vårdmiljö: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Med en åldrande befolkning samtidigt som kroniska sjukdomar ökar

    visar prognoser att behovet av palliativ vård kommer att öka i framtiden. Syftet

    med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående.

    Forskningen på området behövs då det finns litet belägg som visar vilken form av

    stöd som är mest relevant för anhöriga i olika situationer. Syfte: Studiens syfte var

    att belysa anhörigas upplevelse av vårdpersonalens bemötande i samband med

    palliativ omvårdnad. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och

    baserades på 17 vetenskapliga artiklar. Av dessa var 15 kvalitativa och 2 av mixad

    design. Artiklarna är publicerade mellan år 2006-2016. Resultat: Resultatet

    presenterades i 3 huvudkategorier. Dessa var: bemötande genom kommunikation

    och information, bemötande genom förtroendefulla relationer och faktorer som

    påverkar anhörigas hantering av livssituationen. Slutsats: Genom resultatet

    belystes positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens bemötande

    gentemot anhöriga. Områden som uppenbarades och som hade betydelse för om

    anhöriga upplevde bemötandet som gott eller bristande var kommunikation,

    behovet att informeras och stöttas, upprättandet av en förtroendefull relation samt

    vårdpersonalens egenskaper. Vidare framgick av resultatet att gott och bristande

    bemötande medförde konsekvenser i form av lidande eller lindrat lidande för de

    anhöriga.

  • 38.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Waern, Sara
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Distriktssköterskans erfarenhet av att motivera patienter med diabetes mellitus typ 2 till livsstilsförändringar: Kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i befolkningen världen över. Sjukdomen kan ge allvarliga komplikationer som påverkar patientens hälsa. En central del i behandlingen är att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hur de motiverar patienter med diabetes mellitus typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer genomfördes där fem distriktssköterskor intervjuades. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I studien framkom vikten av att distriktssköterskan skapade en god relation med patienten för att motivera till livsstilsförändringar. Deltagarna i studien belyste vikten av att finna stöd i patientens omgivning genom att engagera familjen och genom stöd från andra patienter. Det framkom även att patienterna blev motiverade till livsstilsförändringar genom att deltagarna var en god pedagog. Det var av betydelse att samarbeta med andra professioner och att patienterna fick individanpassad information, till hjälp använde sig distriktssköterskan av olika pedagogiska metoder för att öka deras motivation. Slutsats: För att distriktssköterskan ska kunna motivera sina patienter till livsstilsförändringar måste informationen de ger vara individanpassad, vilket kan göras genom olika pedagogiska metoder. En viktig förutsättning för att lyckas med ett förändringsarbete är att distriktssköterskan skapar en god relation med sina patienter genom att etablera ett förtroende.

  • 39.
    Andersson, Olga
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Strand, Marianne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar.: En kvalitativ studie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt och allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och försämrad livskvalité. Det beräknas att omkring en kvarts miljon personer i Sverige har kronisk hjärtsvikt. Inrättandet av specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar med läkarstöd har förbättrat behandlingen av patienter med hjärtsvikt.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av vilka faktorer som har betydelse i vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar.

    Metod: En intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera det material som framkom vid intervjuerna. Informanterna valdes ut genom ett strategiskt urval.

    Resultat: Resultatet visade att en fungerande vårdrelation med sjukvården som representerades av specialistsjuksköterska på hjärtsviktsmottagningen samt information för att klara av sin egenvård var av betydelse för informanterna. En god vårdrelation beskrivs av informanterna i studien att den innehåller kontinuitet, tillit till specialistsjuksköterska, samarbete med vårdpersonal, ett bekräftande bemötande samt tillgänglighet vid behov.

    Konklusion: Vården på specialistsjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar är betydelsefull för patienters trygghet. Det förefaller viktigt att få veta vem hjärtsviktspatienterna ska kontakta vid behov av stöd och hjälp för att hantera sin situation. Möjligheten att kontakta specialistsjuksköterska när behovet fanns upplevdes betydelsefull. Information om egenvård uppfattades av informanterna som viktigt och som ett stöd i det dagliga livet.

  • 40.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Vestin, Jenny
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Fysisk aktivitets effekt på depressiva symtom2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Idag är cirka 350 miljoner människor i världen drabbade av depression. World Health Organization spår att depression kommer vara det ledande folkhälsoproblemet i världen år 2030. Depressiva symtom utgör grunden för depression och kan vara till exempel sömnstörningar, skuldkänslor samt aptitlöshet. Dessa ska ha pågått i mer än två veckor. Idag är det psykoterapi och antidepressiva läkemedel vilka fungerar som standardbehandling vid depression. Redan år 1905 väcktes tanken huruvida fysisk aktivitet hade effekt på depressiva symtom. Dorothea Orems omvårdnadsteori handlar om egenvård och denna egenvård kan bli möjlig först när individen själv är motiverad att utföra den fysiska aktiviteten.

    Syfte:

    Att sammanställa studier om fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom hos vuxna och äldre personer.

    Metod:

    En litteraturöversikt som baserats på 15 kvantitativa artiklar, en kvalitativ och en mixad metod. I studierna användes olika skalor för att skatta graden av depressiva symtom. Artikelsökningarna har gjorts i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.

    Resultat:

    Resultaten i de kvantitativa studierna påvisade att fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom som yttrar sig i att dessa minskar enligt de skalor som använts för skattning. Forskningen påvisade även att intensiteten, frekvensen och typ av fysisk aktivitet kan ha betydelse för effekten på de depressiva symtomen samt nödvändig individanpassning. Den kvalitativa studien påvisade att deltagarna kände sig nöjda efter träningen, att de fick ökat självförtroende samt bättre självkänsla. All fysisk aktivitet som behandlade effekt på depressiva symtom är egenvård.

    Konklusion:

    Enligt forskningen framkom det att fysisk aktivitet har effekt på depressiva symtom vilket innebär att depressionen blir lindrigare i sin form alternativt går tillbaka då poängen på använd skala inte uppfyller kriterierna för diagnosen depression.

  • 41.
    Andersson, Susanne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Barn och ungdomars copingstrategier när en förälder har cancer: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att redogöra för vilka copingstrategier barn och ungdomar kan

    använda för att hantera en förälders cancersjukdom. Metod: Examensarbetet

    genomfördes som en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes i Högskolan

    Dalarnas biblioteksdatabaser PubMed och CINAHL. Elva vetenskapliga artiklar med

    kvalitativ ansats, tre med kvantitativ ansats samt en vetenskaplig artikel med mixad

    metod låg till grund för resultatet. Resultat: Analysen av artiklarnas resultatdelar

    visade att barn och ungdomar hade behov av att få fortlöpande information gällande

    förälderns situation. Barn och ungdomars olika sätt att hantera känslor samt behov av

    socialt stöd från den egna familjen och omgivningen påvisades. Stöd efterlystes från

    hälso- och sjukvården men upplevdes bristfälligt. Vidare försökte informanterna att

    skapa en mening i tillvaron genom att normalisera vardagen, existentiella och andliga

    funderingar samt att prioritera familjen mer än tidigare. Slutsats: Barn och

    ungdomar behöver få information och känna delaktighet för att kunna förstå och

    hantera situationen när en förälder drabbats av cancer. Att leva med en förälder med

    cancer väcker många känslor vilket medför att barn och ungdomar behöver stöd.

    Hälso- och sjukvårdspersonal bör sträva efter att skapa en vårdrelation, inte bara med

    patienten utan även med de närstående, inklusive barn och ungdomar i familjen. En

    fungerande vårdrelation möjliggör för sjukvårdspersonal att stötta hela familjen i den

    svåra situationen.

  • 42.
    Andersson, Therese
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Ollas, Maja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa.
    Barnmorskors erfarenheter och strategier i mötet med nyanlända kvinnor på förlossningsavdelning, med fokus på interaktion, tillit och sammanhang: En kvalitativ intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    En av barnmorskans uppgifter under förlossning är att stödja den födande kvinnan och hennes partner. Då antalet nyanlända kvinnor ökar i Sverige, med varierande bakgrunder och språk, ökar kraven på barnmorskans kompetens. Både migration och barnafödande kan beskrivas som transitioner, som kan medföra positiv utveckling men också ökade påfrestningar. Barnmorskan behöver förstå nyanlända kvinnors behov och hitta strategier för att kunna stödja och bidra till en positiv förlossningsupplevelse.

    Syfte:

    Syftet med denna studie är att beskriva barnmorskors erfarenheter och strategier i mötet med nyanlända kvinnor i samband med besök vid förlossningsavdelning, med fokus på interaktion, tillit och sammanhang.

    Metod:

    Kvalitativa individuella intervjuer genomfördes med åtta barnmorskor via en semistrukturerad intervjuguide baserad på transitionsteori och analyserades med deduktiv innehållsanalys.

    Resultat:

    Studiens resultat gav information om strategier som barnmorskorna använder sig av för att skapa interaktion, tillit och sammanhang, samt deras erfarenheter. Gemensamt för alla barnmorskor var upplevelsen att god kommunikation med kvinnan var viktigt för att skapa interaktion. Inför mötet med en nyanländ kvinna förberedde barnmorskorna sig väl. Strategier som användes för att skapa tillit var att visa omtanke, vara närvarande och ta sig tid till att lyssna på kvinnan. Genom att lyssna på kvinnans önskemål, vara noggrann med information och försöka få kvinnan att känna sig delaktig och kunna göra aktiva val under sin förlossning skapar barnmorskan ett sammanhang för kvinnan.

    Konklusion:

    Studien har visat att barnmorskor har medvetna strategier inför möten med nyanlända kvinnor. Det finns däremot behov av tydligare rutiner kring arbetet med nyanlända kvinnor på förlossningsavdelningarna, ökad kulturell kompetens hos barnmorskorna och mer resurser för att möjliggöra mer tid för kvinnorna.

    Klinisk tillämpning:

    Denna studie kan genom att belysa barnmorskornas strategier vägleda andra barnmorskor och barnmorskestudenter i att stödja nyanlända kvinnor under förlossning. Studien ger förslag på förbättringsområden och hjälpmedel för att förbättra mötet och därmed vårdkvaliteten för nyanlända kvinnor som vårdas på förlossningsavdelning.

  • 43.
    Anderstedt, Chatrine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att lindraagitation hos personer med demens –2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet var att beskriva vilka icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan användaför att lindra agitation hos äldre personer med demens. Metod Designen som har använts, är enlitteraturöversikt. Artiklar söktes via Cinahl och PubMed, med sökorden dementia, nonpharmacological,nursing och agitation. Sammanställning av sökord, antal träffar, urval,inklusionskriterier och exklusionskriterier återgavs genom text och tabeller. Till resultatsdelenvaldes 11 artiklar ut efter att granskats med granskningsmallar för kvalitetsbedömning. Bådekvantitativa och kvalitativa artiklar valdes ut i resultatet.Resultatet visade att de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna, har en positiv verkan påpersoner med demens agitation. Litteraturöversiktns slutsats är att speciellt musik och beröringfungerar bra som icke farmakologisk omvårdnadsåtgärd. Den positiva effekten är dock kortvarig.Slutsats Det behövs lite nytänkande kring de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna.Metoderna är bra. Det som behövs, är att komma på hur man får en långvarig effekt av dessa.

  • 44.
    Andresen,, My
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Oljans, Maja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Venösa bensår, en litteraturstudie om att främjaegenvård2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Venösa bensår är den vanligaste formen och står för cirka 70 % av alla

    bensår. Idag har cirka 50 000 personer i Sverige venösa bensår. Förekomsten ökar

    med stigande ålder, främst över 65 år och är vanligare bland kvinnor än män. Efter

    uppkomsten av sår följer en lång och strävsam tid med behandling tills såret läkt.

    Detta kräver god följsamhet från både vårdare och patient. Egenvård slutar inte efter

    att såret har läkt utan kan pågå livet ut för att motverka recidiv.

    Syfte:

    Att belysa de faktorer som främjar egenvård hos patienter med läkta och icke

    läkta venösa bensår, samt att ta reda på hur sjuksköterskan kan underlätta

    egenvården för patienten.

    Metod:

    En litteraturstudie baserad med 17 vetenskapliga artiklar av både

    kvantitativ och kvalitativ ansats hämtade från databaserna CINAHL och PubMed.

    Resultatet analyserades med inspiration av Friberg (2012).

    Resultat:

    Flera faktorer som kan främja egenvård hos patienter med venösa bensår

    framkom i artiklarna. För att egenvård ska främjas krävs att patienterna får

    information och undervisning om orsak och behandling. Relationen till

    sjuksköterskan ska bestå av tillit och förtroende. Patienterna önskade att

    rekommendationerna skulle vara tydligt angivna och ordinerade istället för att få en

    generell rekommendation. För att integrera egenvården som en del av vardagen var

    det fördelaktigt med rutiner, hjälpmedel och assistans. Att sätta mål och motivera

    samt att ge kontinuerlig uppföljning var andra betydande faktorer för att främja

    egenvård.

    Slutsats:

    Viktiga faktorer för att främja egenvård var en god relation mellan

    sjuksköterska och patient. Att sjuksköterskan bör stärka patientens möjlighet till att

    kunna utföra egenvård på egen hand samt att regelbundet följa upp och stödja

    patienten.

  • 45.
    Anåker, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    Fysisk miljö på strokeenheter: betydelse för vården2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den fysiska miljön har betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Rehabilitering som påbörjas på strokeenheter i ett tidigt skede, kan förbättra återhämtning och minska risken för funktionshinder. Hur den fysiska miljön på en strokeenhet ska vara utformad för att utgöra ett stöd för patientens aktiviteter och vård är i begränsad omfattning studerat. Vidare är kunskapen begränsad gällande hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka det multidisciplinära teamets arbete på en strokeenhet.

    Syfte: Det övergripande syftet var att generera kunskap om den fysiska miljön på strokeenheter och den komplexa relationen mellan utformningen av miljön, vården och användarens erfarenhet av den fysiska miljön.

    Metod: Avhandlingen baserades på fyra delstudier. Delstudierna hade en beskrivande och explorativ design. Tre nybyggda strokeenheter studerades, varav en strokeenhet följdes från den ursprungliga, via den temporära till den nybyggda enheten. I delstudie I, II och IV användes strukturerade observationer för att dokumentera patientens aktivitetsnivå, det fysiska rummet för aktiviteten, samt vilken eller vilka personer som var med patienten i rummet. I delstudie I, II och IV användes även icke-strukturerade observationer. De icke-strukturerade observationerna syftade till att utforska stöd och hinder i den fysiska miljön för patienter och det multidisciplinära teamet. För delstudie III användes en kvalitativ metod som med hjälp av intervjuer syftade till att studera patienternas erfarenheter av den fysiska miljön.

    Resultat: Delstudie I visade att på den nybyggda strokeenheten tillbringade patienterna mer tid på sina rum, hade lägre aktivitetsnivå och hade färre interaktioner med personal och anhöriga, än på den gamla strokeenheten. Förändringar av den fysiska miljön kan ha påverkat patienternas aktiviteter och interaktioner. Delstudie II visade att strokeenheterna skilde sig åt gällande patienternas aktivitetsnivå och proportion av dagen som patienterna var ensamma på sina rum. Patienterna hade högre aktivitetsnivå på en strokeenhet med en kombination av enkelrum och flerbäddsrum jämfört med en strokeenhet med uteslutande enkelrum. En flexibel, lättorienterad och omväxlande miljö utgjorde ett stöd för vård och aktiviteter. I delstudie III framkom två teman: (i) inkongruens mellan gemenskap och avskildhet och (ii) förbindelse med världen utanför ger distraktion och en känsla av normaltillstånd. I enkelrummen upplevde patienterna ensamhet och en frånvaro av social gemenskap. Patienterna blev positivt distraherade när de tittade på natur eller på aktiviteter som fortgick utanför deras fönster. Delstudie IV visade att det multidisciplinära teamet inte arbetade tillsammans i mötet med patienten. Vidare framkom i resultatet olika stöd och hinder i den fysisk miljö som påverkade teamets aktiviteter, exempelvis hinder i form av en fysiskt uppdelad miljö för teamet.

    Konklusion: Denna avhandling har bidragit till att öka förståelsen och kunskapen om den fysiska miljön på strokeenheter. Att använda ett evidensbaserat kunskapsunderlag när det gäller planering och design av nya strokeenheter är centralt. Den fysiska miljön kan vara ett stöd både för den person som insjuknat i en stroke och för det multidisciplinära teamet. Den fysiska miljön bör utformas för att minska inaktiviteten och upplevelsen av ensamhet, samt bidra till att det multidisciplinära teamet har lämpliga lokaler där teamet kan arbeta tillsammans.

  • 46.
    Anåker, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Nurses' perceptions of climate and environmental issues2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 47.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    von Koch, L.
    Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    Eriksson, G.
    Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    Sjostrand, C.
    Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Multi-professional teamwork in stroke units - time to understand the impact of the built environment on the work of staff2018Ingår i: International Journal of Stroke, ISSN 1747-4930, E-ISSN 1747-4949, Vol. 13, s. 59-59Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Anåker, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska institutet.
    von Koch, Lena
    Sjöstrand, Christina
    Bernhardt, Julie
    Elf, Marie
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad. Karolinska Institutet; Chalmers University of Technology.
    A comparative study of patients’ activities and interactions in a stroke unit before and after reconstruction – the significance of the built environment2017Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 12, nr 7, artikel-id e0177477Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Early mobilization and rehabilitation, multidisciplinary stroke expertise and comprehensive therapies are fundamental in a stroke unit. To achieve effective and safe stroke care, the physical environment in modern stroke units should facilitate the delivery of evidence-based care. Therefore, the purpose of this study was to explore patients’ activities and interactions in a stroke unit before the reconstruction of the physical environment, while in a temporary location and after reconstruction. This case study examined a stroke unit as an integrated whole. The data were collected using a behavioral mapping technique at three different time points: in the original unit, in the temporary unit and in the new unit. A total of 59 patients were included. The analysis included field notes from observations of the physical environment and examples from planning and design documents. The findings indicated that in the new unit, the patients spent more time in their rooms, were less active, and had fewer interactions with staff and family than the patients in the original unit. The reconstruction involved a change from a primarily multi-bed room design to single-room accommodations. In the new unit, the patients’ lounge was located in a far corner of the unit with a smaller entrance than the patients’ lounge in the old unit, which was located at the end of a corridor with a noticeable entrance. Changes in the design of the stroke unit may have influenced the patients’ activities and interactions. This study raises the question of how the physical environment should be designed in the future to facilitate the delivery of health care and improve outcomes for stroke patients. This research is based on a case study, and although the results should be interpreted with caution, we strongly recommend that environmental considerations be included in future stroke guidelines.

  • 49.
    AQiff, Birgitta
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans erfarenheter av akut konfusion hos äldre i akutsjukvård – En kvalitativ intervju studie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel:

    Sjuksköterskans erfarenhet av akut konfusion hos äldre i akutsjukvård – En kvalitativ intervjustudie.

    Bakgrund:

    Äldre som vårdas i akutsjukvård har en incidens mellan 11–51% att utveckla akut konfusion under vårdtiden. Tillståndet är förenat med en ökad sjuklighet och dödlighet hos äldre. Multifaktoriella orsaker ligger bakom att äldre drabbas. Akut konfusion är en klinisk diagnos, idag finns inga biomarkörer eller undersökningar som kan identifiera tillståndet. Akut konfusion kräver en tidig upptäckt, snabb utredning och ett medicinskt omhändertagande, god omvårdnad och en anpassad vårdmiljö för att patienten skall återhämta sig.

    Syfte:

    Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att upptäcka, förebygga och vårda patienter med akut konfusion i akutsjukvård.

    Design:

    En kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor verksamma i geriatrisk akutsjukvård på två sjukhus i södra Sverige.

    Resultat:

    I resultatet framkom tre kategorier; strategier för att identifiera och bedöma tecken på akut konfusion, strategier och hinder för förebyggande insatser och god omvårdnad vid akut konfusion, förslag på förbättringar i vården av äldre med akut konfusion. Sjuksköterskan använde sig av observation, kommunikation och inhämtning av information från journal och anhöriga för att identifiera akut konfusion. En helhetssyn i omvårdnaden, kontinuitet i vårdkontakten, anpassning av vårdmiljön och anhörigas delaktighet var viktiga faktorer för att förebygga akut konfusion och ge god omvårdnad. Hindrande faktorer orsakades av brister i vårdmiljön, för lite resurser och tid samt bristande kunskap hos övrig vårdpersonal kring lämplig bemötande och förhållningssätt.

    Slutsats:

    Ett evidensbaserat screeninginstrument som identifierar olika konfusionstillstånd skulle underlätta bedömning och dokumentation för sjuksköterskor. En personcentrerad vård som bygger på att omvårdnaden planeras utifrån en helhetssyn och en kontinuitet i vårdkontakten samt att anhöriga görs mera delaktiga i vården förespråkas av sjuksköterskorna. Vårdmiljön skall anpassas, vara lugn och stödjande till sin utformning. Personal som arbetar med konfusoriska patienter behöver ha mer kunskap om lämpligt bemötandet och förhållningssätt för att underlätta patientens återhämtning.

  • 50.
    Ara Akther, Hasne
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Khatoon, Zohra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Social, economic and professional barriers for midwives to provide quality midwifery care in Bangladesh: A focus group discussion study with midwifery faculty members in Bangladesh2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background:

    Midwifery is central in addressing maternal and newborn health. Social, economic and professional barriers prevent midwives from providing quality midwifery care, which in the end can lead to poor maternal and newborn health. The midwifery profession is under development in Bangladesh and midwifery teachers’ perspective on barriers towards quality midwifery care is vital to identify the barriers preventing quality midwifery care in this country.

    Aim:

    To describe midwifery teacher’s perceptions on midwives’ realities in Bangladesh from social, economic and professional perspectives.

    Methods:

    A qualitative deductive design in which three focus group discussions were held with 17 midwifery teachers in total. Data was analyzed with qualitative content analysis.

    Results:

    Social barriers hampering quality midwifery care include lack of female empowerment, gender inequality permeating education, child birth, workplaces and negative attitudes in society towards women. Low income, inadequate housing and unsafe accommodation are among economic barriers. Professionally, little opportunities to participate in policy dialogue, to raise midwives’ voices and contribute to decisions, little public awareness about the midwifery profession, heavy workload, inadequate staffing and workplace environments hamper quality care.

    Conclusion and clinical application:

    Quality maternal health depends on enhanced midwifery workforce. Minimizing the identified barriers may elevate the confidence level of midwives and enable them to provide evidence based up-to-date care freely and independently. Revising economic benefits for midwives and taking initiatives to establish separate midwifery education facilities countrywide is a good start. This thesis provides a platform for further research focusing on improvements in quality of midwifery care after the deployment of newly introduced midwifery cadre service in Bangladesh.

1234567 1 - 50 av 806
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf