du.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 1807
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Abdi Sheikh Ali, Mandeq
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Flerspråkighet i förskolan: En intervjustudie om hur förskollärare stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har undersökt hur förskollärare beskriver att de stödjer flerspråkiga barn i att utveckla både det svenska språket och deras modersmål. I och med att det befinner sig alltmer flerspråkiga barn i de svenska förskolorna är mitt syfte med studien att ta reda på fem förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barns språkutveckling och vilka verktyg de beskriver att de använder i arbetet med att stimulera barns språkutveckling. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer där jag har intervjuat fem förskollärare som arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat diskuteras utifrån forskning om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. I resultatdiskussionen har även resonemang förts i relation till den sociokulturella teorin. Resultatet visar att förskollärarna menar att barn behöver kunna sitt modersmål så att de kan lära sig eller utveckla ett andraspråk i förskolan. Därför behövs det modersmålslärare som stödjer barnen i att utveckla modersmålet. Förskollärarna beskriver att de använder sig av vardagliga situationer för att stimulera barnens språk.

  • 2.
    Abou-Chakra, Adnan
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies.
    Att synliggöra, reflektera och utveckla. En Learning study om bråkräkning i matematik.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 3.
    Abukar Hassan, Saafi
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vikten av förskollärarens förhållningssätt i konflikthantering, när det gäller konflikter mellan barnen.2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att bidra till kunskap om hur förskollärare i förskolan arbetar med konflikt och konflikthantering vid samlingar. Till min undersökning har jag använt mig av olika kvalitativa forskningsmetoder, observation och intervjuer för att få inblick i hur förskolläraren hanterar barnens konflikter. Resultatet visar hur förskollärarna betonar vikten av att kommunicera med barnen, samt att skapandet av goda relationer är avgörande för att förebygga och lösa konflikter. Resultatet visade också att vissa barn klarar av att lösa konflikter på egen hand men att de även behöver stöd och hjälp från förskolläraren i vissa situationer. Min slutsats är att förskollärarnas generella strategier för konfliktlösning är att lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att sedan hjälpa dem att lösa konflikten.

  • 4.
    Adolfi, Hanna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Ett tudelat uppdrag: - En kvalitativ fallstudie rörande lärares möjligheter att fostra demokratiska samhällsmedborgare2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har jag haft att syftet försöka tydliggöra hur lärare upplever den praktiska verkligen rörande arbetet med att genomföra delar av skolans uppdrag: att främja demokra-tiska värderingar, förankra de mänskliga rättigheterna samt att motverka främlingsfientlighet. För att kunna göra detta ville jag undersöka vilka möjligheter och hinder lärare, verksamma inom grundskolan, upplevde i sitt arbete med att genomföra denna del av skolans lagstadgade uppdrag.

    Som utgångspunkt för att genomföra denna undersökning använde jag följande frågeställning:

    Vilka möjligheter och/eller hinder ser grundskolelärare i sitt arbete med att genomföra det lagstadgade uppdraget att främja demokratiska värderingar, förankra de mänskliga rättigheterna och arbeta med värdegrunden i praktiken?

    Genom att använda mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samlade jag empiri för att besvara min frågeställning.

    Det jag kom fram till, och tillika svaret på min frågeställning var att, lärarna upplevde stora möjligheter att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån sin egen drivkraft och vilja och ibland med hjälp av eldsjälar på skolan. Dock lyfter de fyra stora hinder i detta arbete: avsaknad av strukturer, avsaknad av tid, känslan av att det är ett, av ledningen, oprioriterat arbetsområde och avsaknad av tydlig styrning.

  • 5.
    Adolfsson, Ann-Christin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies.
    Utomhusmatematik i förskoleklass - pedagogers syn på möjligheter och hinder: En intervjustudie med 5 pedagoger2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 6.
    Adås, Caroline
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Kommunikationens betydelse: En observationsstudie utifrån ett intersektionellt perspektiv i en flerspråkig förskolemiljö2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett intersektionellt perspektiv ta reda på vilken betydelse kommunikationen har vad gäller barns status, positionering och rollfördelning i en flerspråkig förskolemiljö. För att genomföra undersökningen har observationer som metod använts. Ett intersektionellt perspektiv handlar om att synliggöra korsande maktobalanser utifrån variabler såsom exempelvis kön, etnicitet, klass, sexualitet, ålder och funktionsförmåga. Dessa över- och underordningar i samhället skapas, reproduceras och upprätthålls och görs till så kallade sanningar. Genom makt kan man kontrollera andra människors handlingar. Barn utövar ständig makt och kontroll genom kommunikation med varandra, där de försöker behålla eller höja sin sociala status. De barn som deltagit i undersökningen har överlag lekt flickor för sig och pojkar för sig, där könsöverskridande lek förekommit i liten skala. Pojkarna har i större utsträckning försökt ta sig in i flickornas lek än vice versa. Flickorna har över lag tagit mer plats och haft högre status i förhållande till pojkarna, vilket främst skulle kunna bero på flickornas högre ålder.

  • 7.
    Agebert, Anna
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    "Och pappa bakar kakor": En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar av uppdraget att motverka traditionella könsmönster och könsroller i förskolan2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur pedagoger i förskolan resonerar kring och vilken uppfattning de har om arbetet med uppdraget att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Studien har en fenomenografisk ansats där pedagogernas olika uppfattningar har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att pedagogerna uppfattar att de ser och bemöter barnen som individer och att uppdraget handlar om att barnen ska få samma möjligheter oavsett kön. Att ha kunskaper om genus och jämställdhet uppfattade pedagogerna som betydelsefullt i arbetet och att vara självkritisk och medveten om olika förväntningar är en förutsättning för detta arbete.

    Det konkreta arbetet med uppdraget gestaltar sig genom att pedagogerna blandar material och organiserar miljön på ett sådant sätt att barnen kan leka över könsgränserna. Vidare så visar resultatet på en uppfattning hos pedagogerna om att barnen behöver få samtala och reflektera över könsroller och könsmönster med hjälp av exempelvis litteratur eller utifrån det barnen säger och gör. En slutsats som kan dras utifrån denna studie är att kunskaper om genus och jämställdhet samt att kritiskt granska sig själv och verksamheten ses som viktiga aspekter i arbetet.

  • 8.
    Ahlberg, Kerstin
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Danielsson, Helena
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Art Education.
    Elevrespons på bloggen2013In: Meningsskapande fritidshem: Studio som arena för multimodalt lärande / [ed] Malin Rohlin, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, 81-113 p.Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    De äldre barnen på fritidshemmet är i fokus i detta kapitel, som behandlar barns lärande vid inkludering av visuella uttryck i den pedagogiska verksamheten. Vi lät elever i tolvårsåldern inspireras att samtala om bilder och multimodala texter via en digital utställningsplats. Det övergripande syftet med vår studie var att stärka barnens förmåga att återkoppla och reflektera kring egna och andras arbeten och på så sätt öka deras förståelse både för bildskapande och för de kunskapsområden som varit föremål för deras studier. Olika temaarbeten har följts under en längre tid - projekt som äger rum i skolans sammanhang men i kapitlet diskuteras som idéer för möjligt samarbete mellan lärare på fritidshem och i skolmiljön. Konkreta exempel från barnens arbete och process varvas i kapitlet med teorier och begrepp in området visuell gestaltning och estetiska lärprocesser.

  • 9.
    Ahlén, Susanne
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Värdegrundsarbete i praktiken: Avgörande faktorer för framgångsrikt värdegrundsarbete2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stora delar av skolpolitiken har den senaste tiden bestått av ordning och reda med allt fokus på de mätbara kunskapsresultaten. Politikerna framhåller att kunskapsmålen sätts främst och pekar på vikten av att ha höga förväntningar på eleverna, men även ett tydligt pedagogiskt ledarskap och goda relationer mellan lärare och elev samt en gemensam värdegrund och tydliga regler betonas.

    Min studie belyser faktorer som kan antas vara avgörande för den studerade skolans prisbelönta framgångar mot främlingsfientlighet och kränkande behandling. Lärarnas värdegrundsarbete genomsyrande det dagliga arbetet Det finns samarbete mellan skolans olika klasser, en tydlig och drivande ledning samt en utveckling av elevhälsoteamet. Jag formulerade två forskningsfrågor som skulle hjälpa mig att få svar på mitt syfte: Vad är det i den utvalda skolans rektor, speciallärare samt några få utvalda elever anser sig ha lyckats med när det gäller skolans värdegrund samt frågan om det finns några viktiga faktorer i värdegrundsarbetet att beakta och i så fall vilka?

    För att få svar på mina forskningsfrågor intervjuade jag rektor och en speciallärare samt fem slumpvalda elever i årskurs 6. Resultatet visar bland annat att det finns en röd tråd av syften och medvetenhet i hela verksamheten. Den visar också på stor elevdelaktighet. Man identifierar snabbt konflikter och tar aktivt ställning och försöker göra något åt detta. Skolan hjälper eleverna att hantera konflikter med bl.a. DRACON, ett konflikthanteringsprogram. Skolan synliggör skolans uppdrag, värdegrund, hälsa och lärande tydligt för eleverna. Den visar även på ett stort gemensamt engagemang och kompetens hos lärarna, där alla pedagoger eftersträvar samma sak och i lika hög grad.

  • 10.
    Ahrman, Gudrun
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Variera mera- om Learning study i grundsärskolans matematikundervisning2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här arbetet syftade till att undersöka om det är fruktbart att använda Learning study som undervisningsmetod i grundsärskolans matematikundervisning. Learning study bygger på va-riationsteorin som betyder att lärares undervisning ska varieras för att eleven ska kunna ur-skilja det läraren vill visa. Det är en kvalitativ fallstudie där jag genomfört lektioner varav några videofilmats. Elever i grundsärskolan har en medfödd eller förvärvad utvecklingsstör-ning och kan därför behöva längre tid eller fler upprepningar för att lära. Det är därmed inte är sagt att undervisningen behöver vara enformig eller utan variation. Jag har genom litteratur-studier och analyser av lektionerna funnit att Learning study är en metod som kan fungera.

  • 11.
    Aida Niendorf, Mariya
    Dalarna University, School of Languages and Media Studies, Japanese.
    Improving Intercultural Competence for the Distance Students in Sweden through Online Joint-Seminars in Japanese with University Students from the United States2014In: Next Generation Learning Conference, March 19–20 2014, Dalarna University, Falun, Sweden: Book of abstracts, Falun: Högskolan Dalarna, 2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    There have been quite a few studies (Helm 2009, Chun 2011, Schenker 2012, Kitade 2012, etc.) regarding the development of intercultural competence through online exchanges. Most of these exchanges, however, are between native speakers and learners of that language. The benefit of such exchanges can be maximized if both parties are learning each other’s language and they both have the opportunity to utilize the languages they are learning during the exchange, but often times, this is not the case.  Byram (1997) suggests that intercultural competence can be assessed using the following components: knowledge, skills, attitudes, and critical awareness.  If ‘intercultural competence’ means not just learning about the target culture, but also about becoming aware of one’s own culture (Liaw 2006), connecting students from different countries who are studying the same target language and culture would be an ideal setting in order for the students to evaluate both their own and target cultures critically. Having learners of a target language from different countries in a virtual classroom also helps create an environment which mimics the language classroom in the target country enabling them to experience studying abroad without leaving their home countries.

    It is often said to be difficult or almost impossible for students in distance courses to develop intercultural competence because of the lack of opportunity to study abroad or the lack of an international atmosphere in the classroom (Tyberg 2009). Thus, the goal of this study is to provide opportunities for all students, regardless of their circumstances, to develop intercultural competence.  In this study, a group of intermediate/advanced level Japanese students from a university in Sweden (all distance students) and a group from a university in the U.S. were brought together in a virtual classroom using an online video conferencing system.  Through their interactions and post-seminar reflections, I examined how students develop intercultural competence.

     

    The results from this study show that through interactions with university students from other countries who study Japanese at the same level, the students can gain not only Japanese skills, but expand their horizons and deepen their understanding of another culture as well as of the topics discussed during the meetings thus satisfying each of the criteria in Byram's model. Not everyone has the opportunity to study abroad, but today's technology allows every student to be a part of the internationalization process, develop his/her cultural-literacy and reflect on his/her identity.

  • 12.
    Aida Niendorf, Mariya
    Dalarna University, School of Languages and Media Studies, Japanese.
    Internationalization at home: Effectiveneess of online joint-seminars with overseas university students: Results from a pilot study2013In: INTED2013 Proceedings: 7th International Technology, Education and Development Conference, Valencia, Spain. 4-5 March, 2013 / [ed] International Association of Technology, Education and Development, IATED , 2013, 5242-5247 p.Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In the recent years, both the Swedish National Agency for Higher Education or Högskoleverket (HSV) and individual universities in Sweden have been promoting “internationalization at home.” In an attempt to make it possible for all the students to be part of internationalization regardless of their financial, family and other situations that prevent them from studying abroad, I have brought a virtual international classroom to the students studying Japanese. The initial pilot study was conducted to examine the interactions during online joint-seminars with overseas students. In order to eventually create an ideal virtual classroom environment in an international setting, I focused on finding answers to the following three questions: (1) How do the students from different countries interact during on-line video conferencing seminars? (2) What can teachers do to make the students feel comfortable in such seminars and maximize learning? (3) Do functions such as ‘Chat’ that are available in the video-conferencing system Adobe® Connect™ help improve communication between students from both countries? In the study conducted during the spring 2012 term, I examined the students’ interactions during the joint-seminars using a video conferencing system. I analyzed not only the conversation during the online-seminars but also the chat during the seminars and blog entries as well as comments outside the class to see how they compliment the verbal communication. The positive feedback from the participating students indicates that, through interactions with university students from other countries who study Japanese at the same level, the students can gain not only Japanese skills, but also expand their horizons and deepen their understanding of another culture as well as the topics discussed during the meetings. The success of the initial pilot study implies a great potential in internet-based university education contributing to ‘internationalization at home’.

  • 13.
    Aida Niendorf, Mariya
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Japanese.
    Internationalization at home: effectiveness of online joint-seminars with overseas university students - results from a pilot study2013In: 7th International technology, education and development conference (INTED2013), 2013, 5242-5247 p.Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In the recent years, both the Swedish National Agency for Higher Education or Hogskoleverket (HSV) and individual universities in Sweden have been promoting "internationalization at home." In an attempt to make it possible for all the students to be part of internationalization regardless of their financial, family and other situations that prevent them from studying abroad, I have brought a virtual international classroom to the students studying Japanese. The initial pilot study was conducted to examine the interactions during online joint-seminars with overseas students. In order to eventually create an ideal virtual classroom environment in an international setting, I focused on finding answers to the following three questions: (1) How do the students from different countries interact during online video conferencing seminars? (2) What can teachers do to make the students feel comfortable in such seminars and maximize learning? (3) Do functions such as 'Chat' that are available in the video-conferencing system Adobe (R) Connect (TM) help improve communication between students from both countries? In the study conducted during the spring 2012 term, I examined the students' interactions during the joint-seminars using a video conferencing system. I analyzed not only the conversation during the online-seminars but also the chat during the seminars and blog entries as well as comments outside the class to see how they compliment the verbal communication. The positive feedback from the participating students indicates that, through interactions with university students from other countries who study Japanese at the same level, the students can gain not only Japanese skills, but also expand their horizons and deepen their understanding of another culture as well as the topics discussed during the meetings. The success of the initial pilot study implies a great potential in internet-based university education contributing to 'internationalization at home'.

  • 14.
    Aida Niendorf, Mariya
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Japanese.
    Saito, Rieko
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Japanese.
    Creating an effective environment for development of intercultural competence through online Japanese Language exchanges: How it is done and what it takes2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Developing intercultural competence has been an important focal point of university education especially in the area of foreign language instruction. In order to incorporate intercultural competence in our Japanese language instruction, we have brought together students studying Japanese from the U.S., Korea and China to join our students studying Japanese in Sweden for online exchanges. In order to create an ideal virtual classroom environment in an international setting, we have examined how students from different countries interact during the online exchanges in Japanese. In this presentation, we will discuss the process, strength, difficulties and potential of such exchanges.

  • 15.
    Al Zoghbi, Amal
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärares organisering av matematikundervisning i förståelse av matematiska problem: En intervjustudie om hur lärare organiserar sin undervisning för att elever ska förstå matematiska problem2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare organiserar sin matematikundervisning för att elever ska förstå matematiska problem. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av sex verksamma grundskolelärare i matematikämnet. Undersökningen har en utgångspunkt av Polyas (1973) fem moduler övning som framgår i första fasen i problemlösningsprocessen vilka är att hjälpa eleven, frågor, rekommendationer och intellektuella arbetssätt, common sense, generalisera och lärare och elever och imitation och. Resultaten visar att lärare hjälper elever att förstå matematiska problem genom samspel, arbete med en mångfald arbetssätt och genom att förankra problem med elevers verklighet. Lärare skapar förutsättningar för att elever ska självständigt förstå matematiska problem genom att generalisera arbetssätten och visa att det råder samband i matematiska problem. Resultaten visar att en del av lärares strävan till generalisering som ska hjälpa elever till ett självständigt förhållningssätt uppnås inte i den utsträckning som de tänker sig. Resultaten visar även att lärare försöker ta vara på elevers egna nivå och förankrar matematiska problem med verkliga situationer för att hjälpa dem i sin utveckling i förståelsen av matematiska problem. Trots detta kan lärare möta svårigheter att nå till elevers egentliga nivå. Därutöver visar resultat att trots lärares hjälp kan elever ha svårt att tänka utifrån ett sunt förnuft vilket hämmar förståelsen av matematiska problem.

  • 16.
    Al Zoghbi, Amal
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Problemlösning i matematik: En litteraturstudie om svårigheter i problemlösning i matematik för elever i grundskolans tidiga åldrar2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elevers problemlösningsförmåga uppmärksammas i PISA undersökningar som visar att svenska elever inte uppnår goda resultat inom området. Problemlösning är en viktig färdighet som elever behöver i och utanför skolan. Problemlösning har förekommit sedan flera decennier tillbaka i skolans kursplan i matematik.

    Syftet med den här studien är att få kunskap om svårigheter elever kan ha när de arbetar med problemlösning i matematik i grundskolans tidiga skolår och, om så möjligt, vilka orsaker som kan påverka dessa svårigheter. Resultaten visar att språkfärdigheter som läsförmåga, förståelseförmåga, läsflyt samt det matematiska tänkandet påverkar elevers förmåga att förstå och lösa matematiska problem. Likaså är färdigheter i matematiska ord och begrepp samt matematisk text- och talförståelse väsentliga. Språk- och problemlösningsfärdigheter främjas av färdigheterna i tänkandet som har sin grund i språket. Resultaten visar även att kognitiva faktorer och föräldrars utbildningsnivå är orsaker som kan ha en inverkan på elevers förmågor i förståelsen och lösningen av problemlösningsuppgifter. Slutsatserna som dras i den här studien är att språkfärdigheter och kognitiva faktorer är de mest dominerande i de svårigheter elever kan ha i arbetet med problemlösning. Förståelsen av det matematiska problemet utgör den viktigaste delen i problemlösningsprocessen som beskrivs av matematikern George Polya och består av en fyra stegs process. Ytterligare en slutsats som dras i studien är lärarens roll och undervisningens upplägg som utgör en viktig del i elevers förståelse av matematiska problem samt förmågan att lösa dem. Metoden som har använts till den här studien är en systematisk litteraturstudie där sökningar på svenska och engelska efter vetenskaplig forskning har genomförts i olika databaser.

  • 17.
    Al Zoghbi, Amal
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Problemlösning i matematik: En litteraturstudie om svårigheter i problemlösning i matematik för elever i grundskolans tidiga åldrar2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elevers problemlösningsförmåga uppmärksammas i PISA undersökningar som visar att svenska elever

    inte uppnår goda resultat inom området. Problemlösning är en viktig färdighet som elever behöver i

    och utanför skolan. Problemlösning har förekommit sedan flera decennier tillbaka i skolans kursplan i

    matematik.

    Syftet med den här studien är att få kunskap om svårigheter elever kan ha när de arbetar med

    problemlösning i matematik i grundskolans tidiga skolår och, om så möjligt, vilka orsaker som kan

    påverka dessa svårigheter. Resultaten visar att språkfärdigheter som läsförmåga, förståelseförmåga,

    läsflyt samt det matematiska tänkandet påverkar elevers förmåga att förstå och lösa matematiska

    problem. Likaså är färdigheter i matematiska ord och begrepp samt matematisk text- och talförståelse

    väsentliga. Språk- och problemlösningsfärdigheter främjas av färdigheterna i tänkandet som har sin

    grund i språket. Resultaten visar även att kognitiva faktorer och föräldrars utbildningsnivå är orsaker

    som kan ha en inverkan på elevers förmågor i förståelsen och lösningen av problemlösningsuppgifter.

    Slutsatserna som dras i den här studien är att språkfärdigheter och kognitiva faktorer är de mest

    dominerande i de svårigheter elever kan ha i arbetet med problemlösning. Förståelsen av det

    matematiska problemet utgör den viktigaste delen i problemlösningsprocessen som beskrivs av

    matematikern George Polya och består av en fyra stegs process. Ytterligare en slutsats som dras i

    studien är lärarens roll och undervisningens upplägg som utgör en viktig del i elevers förståelse av

    matematiska problem samt förmågan att lösa dem. Metoden som har använts till den här studien är en

    systematisk litteraturstudie där sökningar på svenska och engelska efter vetenskaplig forskning har

    genomförts i olika databaser.

  • 18.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Forskning om skriftspråksundervisning i förskola, förskoleklass och skolans tidigare år2015In: SCIRA Läsning, ISSN 0349-9855, Vol. 40, no 2, 4-8 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 19.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Forskning som stöd i professionaliseringen av lärarna2008In: Pedagogiskt arbete: Ett forskningsämne i utveckling vid IPD / [ed] Rönnerman, Karin; Runesson, Ulla, Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet , 2008, 9-24 p.Chapter in book (Other academic)
  • 20.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklass2017In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 22, no 1-2, 79-100 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks två lärarkategoriers, förskollärares och lärares, uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklassen, mötet mellan de båda lärargrupperna samt deras uppfattningar om en obligatorisk förskoleklass med en tydligare skolförberedande roll. Studien är genomförd utifrån sociokulturell teori och diskuterar möjligheter som studiens resultat öppnar för vad gäller utvecklandet av förskoleklassens pedagogik i enlighet med önskade intentioner. Resultatet visar att samverkan mellan förskollärare och lärare med bakgrund i de olika praktikgemenskaperna kan vara av betydelse för utvecklandet av förskoleklassens skolförberedande pedagogik.

    The full text will be freely available from 2017-12-17 11:04
  • 21.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Har lärare i förskoleklass nytta av att känna till vilka processer barn går igenom i sin skriftspråkliga utveckling?2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Teoretiskt ramverk

    Studier visar att uppemot 30 procent av eleverna i förskoleklassen redan vid starten av höstterminen kan ha knäckt den alfabetiska koden (Lundberg et al., 2012). Samtidigt vet man att andra barn inte är lika förtrogna med skriftspråket, vilket främst gäller barn från utbildningsmässigt mindre gynnade hemförhållanden (t.ex. Hansen, Rosén, & Gustafsson, 2004) och barn som möter läs- och skrivinlärningen på ett språk som inte är deras (Aukrust & Rydland, 2009). Forskning visar att dessa barn har extra stor fördel av tidiga insatser i förskola, förskoleklass och tidiga skolår (Europeiska Unionen, 2006). För lärare i förskoleklass utgör denna spridning av elevers skriftspråkliga förmåga en utmaning då de behöver ha kunskaper att möta och stimulera varje elevs lärande oavsett var de befinner sig i sin språkliga utveckling.

    För att läraren ska ha möjlighet att hjälpa och stötta eleven vidare i sitt lärande, behöver han eller hon känna till både elevens faktiska och proximala utvecklingszon (Vygotskij, 1987), vilket utgör teoretiskt ramverk för föreliggande studie. Detta innebär att förskoleklassens lärare behöver grundläggande kunskap om processer och förmågor i barns skriftspråksutveckling. Läraren behöver också vara medveten om hur läs- och skrivaktiviteter i den pedagogiska verksamheten bi­drar till elevernas skriftspråkliga lärande. Studier har visat att förskollärare lägger grunden för barns språkliga medvetenhet men att de inte har lika stor kännedom om elevernas läs- och skrivlärande (Fast, 2007; Ivarsson, 2008). I förskollärarutbildningen ingår traditionellt sett relativt lite kurser om läsinlärning (Frank, 2009).

    Studiens design   Samtliga lärare i förskoleklass (n=23) i en kommun i Sverige medverkar i ett tvåårigt projekt med interventionsforskning. Interventionen består av föreläsningar om språkets strukturer, språklig medvetenhet, avkodning, läsflyt, läsförståelse samt bedömning av läsförmåga. Efter varje föreläsning genomför lärarna med sina elever två praktiska uppdrag som anknyter till föreläsningen. Uppdragen följs av kollegiala samtal i smågrupper under ledning av en specialpedagog för att knyta ihop teori och praktik. Lärarnas kunskapsutveckling bedöms genom återkommande intervjuer med åtta lärare under forskningsprocessen. Dessutom genomförs observationer av kollegiala samtal för att undersöka och beskriva lärarnas lärande och erfarenheter i samband med de genomförda uppdragen. Syftet med denna studie är att belysa förskollärares erfarenheter av att kartlägga och bedöma den skriftspråkliga förmågan hos elever i förskoleklass. Forskningsfrågorna är följande:

    • Vilka upptäckter i elevers läsutveckling gör förskollärare?

    • Hur uppger lärarna att deras upptäckter och erfarenheter inverkar på deras undervisning?

    Preliminära resultat Det framkommer att förskoleklassens lärare upptäcker elever som känner till samtliga bokstäver, som befinner sig i den logografiska, alfabetiska och ortografiska fasen i sin skriftspråkliga utveckling. Pedagoger uttrycker att de inte gjort en liknande kartläggning tidigare. Kartläggningen ger dem möjlighet att anpassa och variera undervisningen efter elevernas behov.

    Relevans för forskningsområdet

    Studien ämnar bidra till diskussionen om förskoleklasslärares behov av fördjupad kunskap om förmågor och processer i skriftspråksutvecklingen för att ha möjlighet att möta och stimulera elevernas lärande oavsett var de befinner sig i sin språkliga utveckling. Dagens barn blir välbekanta med symboler och bilder i tidig ålder, vilket kan innebära att deras inträde i skriftspråket kan komma att tidigareläggas.

     

  • 22.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Har lärare i åk 1-3 möjligheter att genomföra skicklig läs- och skrivundervisning?2012In: Dyslexi, ISSN 1401-2480, Vol. 1, no 1, 11-13 p.Article in journal (Refereed)
  • 23.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    ”Kalle, du kan ju läsa!”: Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling2017In: Nordic Journal of Literacy Research, ISSN 2464-1596, Vol. 3, no 2, 1-18 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den här studien tar sin utgångspunkt i ett kompetensutvecklingsprojekt där lärare i förskoleklass gavs möjlighet att genom erfarenhet i handling samt reflektion stärka sina ämneskunskaper inom skriftspråksområdet. Sju lärare i förskoleklass intervjuades om sina erfarenheter i samband med bedömning av elevers skriftspråksutveckling. Studiens syfte var att undersöka vilket meningsskapande som enligt lärarna sker i samband med bedömningsaktiviteten. Fokus riktades mot lärarnas beskrivningar av det egna men också elevernas meningsskapande. Studiens grund i sociokulturell teori och pragmatismens begrepp erfarenhet och meningsskapande som centrala analysverktyg, synliggjorde lärarnas fördjupade förståelse för elevers skriftspråksutveckling. I materialet framträder en bild av att tidigare erfarenheter omvärderades och användes tillsammans med nya erfarenheter för att skapa ny kunskap hos både lärare och elever. Exempelvis beskriver lärare hur elever i samband med bedömningsaktiviteten upptäckte att de kunde läsa. I mötet mellan projektets ämnesfokus och praktisk handling kunde lärarna omvärdera tidigare erfarenheter och upptäcka att elever i förskoleklassen läser, hur de läser och hur de själva kan stimulera eleverna vidare. Studiens avsikt är att öppna för en diskussion om hur kompetensutveckling om skriftspråksutveckling kan öka förskoleklasslärares möjligheter att stimulera elever vidare och öka elevernas förutsättningar att utvecklas i riktning mot skolans kunskapskrav.

  • 24.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Koppling mellan ljud och bokstav är a och o2015In: Läs & skriv. En tidning för Dyslexiförbundet FML samt Skrivknuten., ISSN 1104-8808, Vol. 19, no 3Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 25.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Livet i Bokstavslandet. Lärarhandledning Åk 12015Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 26.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Livet i Bokstavslandet lärarhandledning åk 12016Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 27.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärarens ämneskompetens är av betydelse för elevers läs- och skrivutveckling2015In: Dyslexi, ISSN 1401-2480, Vol. 20, no 1, 11-13 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 28.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Läsflyt – en komponent som möjliggör läsförståelseförmågan2016In: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, 71-82 p.Chapter in book (Other academic)
  • 29.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Läsundervisningens grunder2016Collection (editor) (Other academic)
  • 30.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Preschool teachers’ perceptions about read-alouds as a means to support children’s early literacy and language development2017In: Literacy Research and Instruction, ISSN 1938-8071, E-ISSN 1938-8063Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study examined active Swedish preschool teachers’ thoughts and perceptions in terms of read-alouds as a tool to support children’s literacy and language development. The research question was “How and for what purpose do preschool teachers say that they organize read-alouds in preschool?” Three focus group interviews with five preschool teachers from different preschools in each group were conducted. The results show that the read-aloud is used for disciplinary purposes, for gathering the children in a group and for organizing daily activities, and that the informants do not explicitly know about early literacy and language learning. For that reason, the teachers’ actions are based on an intuitive approach rather than on research. Read-alouds appear to be one among many everyday educational tools used in preschool instead of being used purposely as a tool for literacy and language development.

  • 31.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Professional content knowledge of grades one – three teachers in Sweden for reading and writing instruction: language structures, code concepts, and spelling rules2016In: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 60, no 5, 477-499 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this study, Swedish teachers of grades 1-3, with various teacher-training backgrounds, were tested to determine if they have the requisite awareness of language elements and the way these elements are represented in writing. The results were poor, yet the indication was that teachers with a good educational background in literacy and a good deal of teaching experience know significantly more than teachers whose teacher training included fewer or no courses in literacy instruction and who had less experience. The results indicate that it may be difficult for many teachers in the sample to provide adequate instruction in basic reading and writing. However, the study did not investigate how knowledge is used in practice, on which further research is needed. The importance of professional content knowledge is discussed.

  • 32.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work. Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish.
    Skriftspråksutvecklingen i övergången från förskoleklass till årskurs ett2017In: Barns övergångar: Förskola, fritidshem, grundsärskola och grundskola / [ed] Anne Lillvist & Jenny Wilder, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 1, 59-78 p.Chapter in book (Other academic)
  • 33.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Statliga åtgärder för att stärka lärandet i skolans tidiga år2016In: Scira Läsning, ISSN 0349-9855, Vol. 41, no 2, 4-6 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 34.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Sustainable reading and writing instruction: a question for teacher education2013In: The International Journal of Literacies, ISSN 2327-266X, Vol. 19, no 3, 1-11 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Learning occurs in meaningful situations and is tied to cooperation and interaction, which teacher education needs to emphasize in all teacher preparation programs. Furthermore, communication in the information era is built largely on multimodal languages such as symbols and images, which teacher education also must pay attention to. But still the written word is fundamental in communication and therefore needs to be in focus in teacher education. For that reason, parallel to knowledge about sociocultural approaches on learning and development and multimodality in the literacy area, teacher students need basic knowledge about children’s reading and writing development. Such knowledge is essential for the teacher to be able to accurately identify where each student is in her or his reading and writing processes in order to be able to respond to and support her or his literacy development. In the literacy area there are skills that children need to learn by practicing on their own. In reading for example, such items are decoding, reading fluency, and reading comprehension. This means that teacher education students also need to possess the theoretical knowledge of literacy instruction. Thus teachers’ knowledge of reading and writing development is an important foundation for sustainable reading and writing instruction. The purpose of this study was to investigate whether teacher education should increase teacher education students’ opportunities to provide sustainable reading and writing instruction. The present study, with a teacher knowledge survey (TKS) completed by 269 Swedish teachers in primary school grades 1-3, indicated that a large part of them lack understanding of children’s written language development as well as of reading and writing instruction. For the reading and writing instruction to be sustainable, the conclusion is that teacher education should focus more on basic elements in reading and writing development, of course without forgetting the benefits of cooperative and multimodal learning. Limitations of the study are that the data only shows teachers’ knowledge but not how they use it in practice. Nor is there any data about teachers’ attitudes and knowledge of socio-cultural perspectives on learning or of multimodal learning. 

  • 35.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Teachers’ knowledge and experiences of teaching reading and writing2011In: ECER 2011, Urban Education, Berlin, 2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Teachers’ knowledge and experiences of teaching reading and writing The aim of this study is to perform an analysis of teachers’ experiences and knowledge in teaching students with reading and writing difficulties. Reading is an unnatural process and most children need instruction in reading and writing (Blachman, 2000). There is considerable evidence that competent teaching will alleviate or reduce the severity and consequences of reading failure (Blachman et al., 2004; Foorman et al., 2006). Investigators have begun to pay increasing attention to the role of the teachers’ domain-specific knowledge in the area of reading (Cunningham, Perry, Stanovich, & Stanovich, 2004; Moats, 1996, 2009; Moats & Foorman, 2003). As an introduction an interview study was conducted with teachers in grades 1-2. This study pointed out that the identification of students that have reading and writing difficulties differ among schools. Among other things, it depends on the gathered knowledge about reading and writing that the teachers at the school posses. Further, a questionnaire study with 300 Swedish teachers in the grades 1-3 has been completed. The questionnaire contents partly the teachers’ implementations, attitudes and conditions in their practical teaching. Partly it is a survey of teachers’ knowledge about and attitudes towards reading instruction and students’ further development in reading and writing. There is also a test on teachers’ knowledge about linguistic awareness, general orthographic rules and spelling conventions as well as on teachers’ knowledge about practical reading instruction and abilities to identify students’ writing difficulties. The research questions are defined as follows: • How do teachers state that they identify students that have reading and writing difficulties? • How are teachers reasoning about their experiences, knowledge and conditions in other respects, with relevance for the opportunity to give these students support? • Which concrete support do teachers consider that they give students that have reading and writing difficulties? • Which knowledge do teachers have in basic reading and writing instruction? • Which criterions do schools have for students that have reading and writing difficulties in order to give them special education? As in research done in USA, even this study shows that teachers achieve relatively low results on parts in the test. While the research has been going on, one comprehensive question has made a starting point, but also been clear in both the interview and questionnaire studies: Who should teach students that have reading and writing difficulties? Is it the class teacher or the special educator or both of them? It is significant that students that have some kind of difficulties in reading and writing are identified early and given opportunities to get support to develop and to get improved. Consequently in this dissertation, it is important to investigate and problematize the teachers’ opportunities and conditions to meet that kind of demands. Blachman, B. (1984). Relationship of rapid naming ability and language analysis skills to kindergarten and first-grade reading achievement. Journal of Educational Psychology, 76, s. 610-622. Blachman, B. (2000). Phonological awareness. I R. Barr, M. L. Kamil, P. Mosenthal, & P. D. Pearson (Eds. ), Handbook of Reading Research, Vol. 3, s. 483-502. Mahwah, NJ: Erlbaum. Cunningham, A. E., Perry, K. E., Stanovich, K. E. & Stanovich, P. J. (2004). Disciplinary knowledge of K–3 teachers and their knowledge calibration in the domain of early literacy. Annals of Dyslexia, 54, s. 139–172. Moats, L. C. (1994). The missing foundation in teacher education. Knowledge of the structure of the spoken and written language. Annals of Dyslexia, 44 s. 81-104. Moats, L. C. (2009). Knowledge foundations for teaching reading and spelling. An interdisciplinary Journal, 22 (4) s. 379-399. Moats, L.C., & Foorman, B. (2003). Measuring teachers content knowledge of language and reading. Annals of Dyslexia, 53, p. 23-45.

  • 36.
    Alatalo, Tarja
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Vad är hållbara kunskaper om läs- och skrivundervisning?2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad är hållbara kunskaper om läs- och skrivundervisning? Min studie med 300 lärare i grundskolans årskurser 1-3 (Alatalo, 2011), visar att alltför många lärare har bristfälliga kunskaper om elevers skriftspråksutveckling. En stor del av främst de lärare som examinerats i grundskollärarutbildningarna har svårt att redogöra för och resonera om grundläggande moment i läs- och skrivundervisningen. Dessa kunskapsbrister orsakar svårigheter för lärarna att genomföra god läs- och skrivundervisning. En konsekvens av detta är att elever som ligger i riskzonen för att få någon slags svårigheter i sin läs- och skrivutveckling, inte identifieras så tidigt som möjligt eller får den hjälp som de behöver. En annan konsekvens är att många lärare undervisar utan att känna till hur deras pedagogik egentligen inverkar på elevernas lärande. Vad kan lärarutbildningen göra för att öka blivande lärares kunskaper om läs- och skrivinlärning? Det räcker inte med att känna till att lärandet sker i samspel med andra, eftersom det finns förmågor som varje individ själv måste utveckla och bemästra. Automatiserad avkodning, läsflyt och läsförståelse är dessutom inga förmågor som nödvändigtvis uppkommer av sig självt, utan kräver oftast en kunnig lärares systematiska undervisning (Myrberg, 2003; Snow, Burns & Griffin, 1998). Lärares kunskaper om processerna i elevers läs- och skrivutveckling behövs än mer i det interaktiva lärandet och i en tid med snabbt uppkommande nya tekniska redskap för undervisningen. Sådana kunskaper är hållbara. Vare sig eleverna använder ”padda” i sin läs- och skrivinlärning eller sitter i internetseminarier, behöver läraren ha insikt om var eleven befinner sig i läs- och skrivprocessen. Därigenom kan läraren hjälpa varje elev att utveckla god läsförmåga. Min ovan nämnda studie (Alatalo, 2011) indikerar att lärare som har kunskap om språkets byggstenar samt känner till innebörden av fonologisk medvetenhet också har mer kunskap om läs- och skrivinlärning i övrigt. Konkret kan det innebära att de som känner till innebörden av fonologisk medvetenhet också har lättare att förstå innebörden av läsflyt och läsförståelse. Detta är något som lärarutbildningen bör ta till sig. Källor: Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder. (Akademisk avhandling). Göteborg. Acta Universitatis Gothoburgensis. Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Skolverket. Snow, C. E., Burns, M. S. & Griffin, P. (Eds.). (1998). Preventing reading difficulties in young children. Washington, DC: National Academy Press.

  • 37.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Frank, Elisabeth
    Divergent views among Swedish preschool teachers and primary school teachers regarding exchange of information on children’s linguistic development in the transition from preschool to school2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The study’s overall purpose is to increase the knowledge of how children’s linguistic skills are taken advantage of and transmitted from preschool to school. The study focuses on teachers’ assumptions and statements of the linguistic work, with particular attention to the transmission of information on children’s early reading development from preschool to school.

    The following research questions are essential:

    • How do teachers in preschool and school define the language work in respective practices? 

    • Does transfer of information on children’s linguistic development take place from preschool to school and in that case, which methods are used?

    To collect data on preschool and school linguistic work as well as priorities and transmission of information on children’s linguistic development, a questionnaire was constructed. During fall 2012, 100 preschool and school teachers from different parts of Sweden responded to the questionnaire. The questionnaire concentrates on questions about the work on children’s linguistic development with main focus on the transition phase from preschool to school.

    Our preliminary results show that focus in preschool teachers’ and primary school teachers’ linguistic work seem to differ from each other in some domains. Nor do they agree about if, what and how information on children’s linguistic development is transferred in the transition from preschool to school.

  • 38.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linneaus University.
    Information sharing on children’s literacy learning in the transition from Swedish preschool to school2017In: Journal of Research in Childhood Education, ISSN 0256-8543, E-ISSN 2150-2641, Vol. 31, no 2, 240-254 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Collaboration and continuity between school types are important factors that favour long-term learning and that need to be given attention in the transition between early childhood school institutions. This study highlights teachers’ experiences of information-sharing during the transition from Swedish preschool to preschool class (i.e., from the daycare to school) with regards to children’s literacy learning. To find out and evaluate the individual child’s development, both the child’s actual and proximal development zone need to be taken into account in the transition. It appears that some preschool teachers wish to share information on children’s literacy learning but that it is mainly about the children’s interest in literacy activities. Also the preschool class teachers’ wishes to know more about the children’s literacy learning are too much on a general level as to be able to provide a  good enough basis for planning literacy activities that fit every individual child. A large part of the outcomes derive from the preschool tradition that has viewed care as being core to its work, and considered learning and achievement as domains associated with compulsory school. This article discusses whether the training of teachers in early childhood education needs stronger focus on literacy learning.

  • 39.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Meier, Joanna
    Frank, Elisabeth
    Linnéuniversitetet.
    Transition between Swedish preschool and preschool class: a question about interweaving care and knowledge2016In: Early Childhood Education Journal, ISSN 1082-3301, E-ISSN 1573-1707, Vol. 44, no 2, 155-167 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study highlights teachers’ experiences with transition from Swedish preschool to preschool class, i. e. from the daycare centre to the formal school. One assumption was that transition activities, to favour continuity in the long-term, need to focus on children’s learning within the target areas that the policy documents specify for preschool. Empirical data were collected through a combination of a questionnaire and interviews. The study shows that transition activities occur between institutions. These are in place to allow for a safe transition for children rather than to allow for continuous and long-term learning in the target areas in the curriculum. Care for children and beliefs about the types of school activities have an impact on the activities and standpoints in the transition processes. Professional assessment of children’s learning and the need for greater consensus within various types of schools in terms of the learning of the individual child in different fields are discussed.

  • 40.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Fokusgruppstudie om förskollärares uppfattningar om högläsning som ett redskap för att stödja barns framväxande läsförståelse i förskolan2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Eftersom tidig språkstimulans är av betydelse för den skriftspråkliga utvecklingen kan det anses vara motiverat att förskolans undervisning genomförs medvetet utifrån en språkutvecklande pedagogik. Detta är en utgångspunkt för föreliggande studie, som har som syfte att undersöka verksamma förskollärares förhållningssätt till och uppfattningar om högläsning som verktyg för att stötta barns skriftspråkliga utveckling. Studiens centrala fokus riktas mot följande frågeställning: Hur och för vilket ändamål anger förskollärare att de organiserar högläsning i förskolan?

     

    Teoretiskt ramverk

    Högläsning har en given plats i förskolans verksamhet (Yopp & Yopp, 2006) och möjliggör språkutveckling i en social interaktion. Språkstimulans som ges i funktionella situationer och i en social kontext är gynnsam för barns språkutveckling (Guo et al., 2012). Dooley och Matthews (2009) använder begreppet “emergent comprehension” när de skriver om barns erfarenheter för att utveckla och påverka den framtida läsförståelsen. För att hjälpa barn att utveckla olika läs- och skrivpraktiker (kodknäckning, meningsskapande, textanvändning och kritisk textläsning) behöver läraren planera aktiviteter både utifrån kunskap om lärande och undervisning och kunskap om processer i barns läs- och skrivutveckling (Freebody & Luke, 1990). Särskilt viktig är denna breda kunskapsförankring då enbart miljö och material som stimulerar till skriftspråklig utveckling inte ger optimalt lärande, utan läraren behöver dessutom uppmuntra, instruera och ge respons, vilket implicerar en bred kunskapsbas hos läraren (Guo et al., 2012).

     

    Metodologi/forsningsdesign

    Högläsning av berättelser och faktatext för olika stora barngrupper i 3-4-års ålder i förskolan videofilmades för att användas i fokusgruppssamtal. De filmade lärarna intervjuades efteråt kort om didaktiska frågor om högläsningssituationen. Tre grupper om fem andra förskollärare från olika förskolor i två kommuner deltog i fokusgruppssamtal med fokus på högläsning i förskolan. Fokusgruppssamtalen som leddes av en moderator utgick från videosekvenser i början och slut av högläsning. Dessutom diskuterades i fokusgrupperna utsagor från intervjuerna med de tidigare videofilmade lärarna.

     

    Resultat

    Studiens bidrag till kunskapsområdet utgörs av dess fokus på lärares utsagor om riktade aktiviteter för att stötta barns språkutveckling. Även om informanterna framhåller högläsningens möjligheter som verktyg för språkutveckling, framträder endast undantagsvis att högläsning genomförs som en medveten eller systematisk språkutvecklande undervisning. Högläsning framstår snarare som en i raden av pedagogiska verktyg i förskolans vardag, där omsorgsfaktorn framträder som viktigare än språkutvecklande undervisning.

     

    Relevens för forsningsfältet

    Då förskolan har fått utökat ansvar för barns lärande och utveckling bidrar studien med kunskap för såväl verksamma som blivande förskollärare. 

                                                                                                                                                          

     

    Referenser

    Guo, Y., Justice, L. M., Kaderavek, J. N., & McGinty, A. (2012). The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children’s emergent literacy growth. Journal of Research in Reading, 35(3), 308-327.

    Dooley, C. M. & Matthews, M. W. (2009). Emergent comprehension: Understanding comprehension development among young literacy learners. Journal of Early Childhood Literacy, 9(3), 269-294.

    Freebody, P., & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: Australian Journal of TESOL, 5(7), 7-16.

    Yopp, R. H., & Yopp, H. K. (2006). Informational text as read-alouds at school and home. Journal of Literacy Research, 38, 37-51.

     

     

  • 41.
    Alatalo, Tarja
    et al.
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Westlund, Barbro
    Stockholms universitet.
    Strid, Anna
    Nacka kommun, Elevhälsan.
    Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att läsning i olika genrer och sagoberättande anses vara ett av de bästa redskapen för att stärka barns språkliga utveckling (Svensson, 2005). Man har sett att förskollärare ofta läser främst för att skapa lugn och ro och att ha en trevlig stund tillsammans (t.ex. Eskebaek, Basse & Sehestad, 2008).

    Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om vad som är god pedagogik i samband med högläsning och vad man grundar sina uppfattningar på. Följande forskningsfrågor är centrala: Vilka pedagogiska möjligheter beskriver lärare gällande högläsning? Vilka argument används för att underbygga egna uppfattningar om god pedagogik i samband med högläsning? Med vilken medvetenhet talar förskollärare om barns (skrift)språkliga utveckling?

    Studien genomförs med fokusgruppmetod. Studiens fokus är lärarnas samtal med varandra om olika aktiviteter i förskolverksamheten. Tre fokusgrupper med fem förskollärare i varje genomfördes. Fokusgrupperna samtalade utifrån filmavsnitt från högläsning samt korta intervjuer om högläsarens val av bok och lässtrategier.

    Samtalsanalysen bygger på riktlinjer som gäller för hur man arbetar med fokusgrupper (t.ex. Wibeck, 2000). I analysen söks efter underliggande teman enligt Bernard och Ryans (2003) modell för kvalitativ analys. Tre analysenheter används: individnivå, gruppnivå och jämförd gruppnivå. För att urskilja graden av olika metaspråk i samtalen används Naeslunds (1997) analysmodell i tre steg (oreflekterat vardagsspråk, facktermer, metaspråk med förklaringsmodeller och utredande resonemang).

    Mycket preliminära resultat indikerar följande:

    • Högläsning är ett viktigt redskap för organisering av vardagen
    • Högläsning har minskat eftersom mycket annat ska få plats i verksamheten
    • Lärarens intresse är avgörande för om det läses och för kvaliteten i läshändelsen
    • Högläsning ses som särskilt viktigt för andraspråkslärande
    • Högläsning av faktatext är inte vanligt förekommande i alla förskolor
    • Mysfaktor, pedagogiskt redskap och temaarbete framkommer som läsningens syften
    • Det är inte självklart att högläsning ses som en pedagogik för språkutveckling

     

     

     

  • 42.
    Allard, Karin
    et al.
    Örebro universitet.
    Wedin, Åsa
    Dalarna University, School of Humanities and Media Studies, Swedish as Second Language.
    Translanguaging and social justice: The case of education for immigrant persons who are deaf or hard of hearing2017In: New Perspectives on Translanguaging and Education / [ed] Paulsrud, BethAnne; Rosén, Jenny; Straszer, Boglárka; Wedin, Åsa, London: Multilingual Matters, 2017, 90-107 p.Chapter in book (Refereed)
  • 43.
    Alshemas, Rand
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Användning av IKT i matematikundervisning: En intervjustudie med matematiklärare 7-92017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka de IKT med fokus på digitala verktyg som lärare använder i matematikundervisning idag och vilka mål de har med att integrera digitala verktyg. I studien presenteras olika digitala verktyg som används i matematikundervisning, följt av en kort analys.

    Studiens genomfördes genom intervjuer med åtta lärare som undervisar matematik för elever (7-9) och gymnasiet (kurser i grundnivå (7-9)/introduktionsprogrammet). Intervjuerna skedde genom träff (muntliga intervjuer) eller genom mejl(datorstödda intervjuer).

    Studien lyfter fram lärarens roll i elevens lärande med och utan digitala verktyg. Lärarna som har deltagit i studien har olika erfarenheter, arbetssätt och olika syn på användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Vissa lärare tycker att det är värdefullt att integrera digitala verktyg i matematikundervisning och att det kan motivera eleverna samt komplettera det som görs i klassrummet. Matematiklärare som väljer att integrera digitala verktyg i undervisningen gör det för att t.ex. att öka elevernas motivation, skapa ökad måluppfyllelse och underlätta lärarens arbete. Andra visar inte samma intresse för användning av digitala verktyg. De senare anser att matematikundervisning med digitala verktyg inte kan säkerställa elevernas förståelse av ämnets innehåll. Enligt dessa mattelärare är digitala verktyg endast ett komplement till den traditionella undervisningen.

  • 44.
    Alsing, Marie-Louise
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Digitala verktyg i bildundervisning: En kvalitativ fallstudie om hur bildlärare använder digitala verktyg i sin undervisning i grundskolans årskurser 7-92017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur bildlärare i grundskolans senare år arbetar med digitala verktyg i

    bildundervisningen. I studien deltar sex bildlärare som alla har lång erfarenhet från bildundervisning.

    Med intervjuer som underlag visade det sig att det finns digital teknik i samtliga skolor

    där de arbetar. Det som däremot är ett problem är den avsaknad av digital kompetensutveckling

    för dessa lärare. Det som jag imponeras av är att majoriteten av dessa bildlärare försöker

    på egen hand att undervisa digitalt. De svarar att de har tekniken men den varierar i antal

    och funktion. De gör så gott de kan med den teknik som finns. Detta innebär också att eleverna

    i dagens skola inte har en likvärdig utbildning i bildämnet. En del skolor är välutrustade,

    en del inte. Undervisningen varierar också beroende på bildlärarens digitala kompetens.

  • 45.
    Amcoff, Linda
    Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.
    Att uttrycka matematik: En observationsstudie av vilka uttrycksformer och matematiska aktiviteter som uppmuntras och används i förskolan2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan använder sig av i planerade matematikaktiviteter.Utgångspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolansläroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter? Vilka likheter och skillnader finns beroende på barnens ålder?För att få svar på dessa frågor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter på tre olika förskoleavdelningar. Barnens åldrar var 1-5 år och varjeavdelning observerades vid ett tillfälle under 45 minuter. Tekniker som användes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse är de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog använde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans. Av de matematiska aktiviteterna var lokalisera och mäta de mest förekommande, följt avkonstruera hos de äldsta barnen.En slutsats som kan dras av studien är att det behövs en ökad medvetenhet och kunskap hospedagogerna om hur förskolan kan använda alla de uttrycksformer som beskrivs i Lpfö 98/2010för att stimulera och utveckla barnens matematiklärande.

  • 46.
    Andersen, Liliana Maria
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Hur språklärare beskriver att de arbetar för att motivera elever att lära sig ett modernt språk.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att ha kunskap om hur språklärare beskriver att arbeta för att motivera eleverna att lära sig ett modernt språk är en av de stora utmaningarna som lärare i moderna språk står inför idag i den svenska skolan.

    Syftet med denna undersökning är att få kunskap om hur språklärare beskriver att arbeta för att motivera eleverna att lära sig ett modernt språk på skolan. Vilka metoder eller strategier och aktiviteter beskriver språklärare att använda för att nå detta? Metoden som användes för den här studien är kvalitativa intervjuer och åtta erfarna språklärare som undervisar i moderna språk intervjuades.

    De intervjuade språklärarna beskriver olika metoder och strategier de använder för att motivera elever och göra språklektioner mer realistiska och givande för elever. Informanternas beskrivning om hur de arbetar för att motivera att lära sig ett modernt språk hos elever tyder på att de är positiva och engagerade i sina ämnen. Metoder och strategier som lärarna beskriver att de använder är de kontrastiva metoderna, kommunikativa metoder, grammatik-översättningsmetoderna och de metakognitiva strategierna. De intervjuade lärarna betonar att variationen i användningen av dessa metoder och strategier i klassrummet motiverar och behåller motivationen hos eleverna. För att lyckas med det utgår läraren från elevens behov och intresse.

  • 47.
    Andersson, Calle
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Att föra in och använda elevers intressen i bildundervisningen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka hur de intressen och erfarenheter som elever tillägnar sig utanför skolan förs in och används i bildundervisningen för att främja elevers bildkommunikativa kompetens och identitetsutveckling. De frågeställningar som studien är menad att besvara är Vilka konstformer ligger eleverna nära i deras vardag, och används dessa konstformer i bildundervisningen? och Hur ser eleverna på sina möjligheter att i bildundervisningen arbeta på ett identitetsutvecklande sätt? Studien visar hur de konstformer som eleverna tillägnar sig utanför skolan skiljer sig från de som lyfts fram i bildundervisningen. Studien visar även att elever ser sina möjligheter att uttrycka och utveckla identiteter i bildundervisningen som begränsade.

  • 48.
    Andersson, Catrin
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Undervisa särbegåvade elever: Lärares förmåga att undervisa och stimulera särbegåvade elever i undervisningen2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här studien berör lärares förmåga att undervisa och stimulera särbegåvade elever i skolan.

    Studien har genomförts genom formella kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs ett till tre på en

    skola i ett mindre samhälle. Efter intervjuer och litteraturstudier har det visat sig att mycket av

    lärarnas tid många gånger koncentreras till elever som har svårt att nå målen. I skolan försöker man

    på olika sätt individualisera undervisningen och uppgifterna genom att låta eleverna få arbeta ofta

    med problemlösningar, men också erbjuda eleverna andra läromedel från högre årskurser.

    Särbegåvade elever har efter olika tester, som visar var de ligger kunskapsmässigt, fått flytta upp en

    årskurs om det visat att kunskapsnivån är långt mycket högre än övriga klasskamrater. Vidare visar

    det sig att det inte finns tillräckligt med tid och resurser för att kunna vara behjälplig alla elever och

    ofta hamnar de särbegåvade eleverna i skymundan då svaga elever kräver stor del av lärarnas tid

    och planering.

  • 49.
    Andersson, Emelie
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Att kombinera film och skönlitteratur i svenskundervisningen: En litteraturstudie om skönlitteraturens och filmens roll i kombination med varandra2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skönlitteraturens och filmens roll har skrivits fram som viktiga inslag i undervisningen i kursplanerna genom åren. Mina egna erfarenheter säger mig att skönlitteraturen och filmen får lite plats i undervisningen och att skönlitteratur i kombination med film inte används så mycket.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad som skrivs fram gällande skönlitteratur och film i skolan med fokus på skönlitteratur i kombination med film för förskoleklass till och med årskurs tre.

    Metod: Metoden för denna studie är en systematisk litteraturstudie och databaserna som användes för sökningar av litteratur var Google, Google Scholar, Summon@Dalarna och Libris. Även manuella sökningar gjordes på bibliotek och genom mejlkontakt. Texterna som valdes ut granskades och analyserades.

    Resultat: Skönlitteraturen har enligt lärarna en viktig roll för utvecklingen av elevernas ordförråd. Dock kolliderar ofta lärarnas och elevernas syn på skönlitteratur och valet av skönlitterära böcker. Filmen används vanligen som utfyllnad i undervisningen som ett lustfyllt inslag eller som belöning när eleverna gjort något bra. Kombinationen av skönlitteratur och film används sparsamt eller nästintill inte alls, något som kan tyckas märkligt då eleverna omges av både skönlitteratur och film.

    Slutsats: Skönlitteratur förekommer i relativt stor utsträckning när det gäller de högre årskurserna 7 till 9 men i de lägre årskurserna F till 3 upplevs ett tomrum. När det gäller film används det i liten grad och ofta som utfyllnad i undervisningen. Det saknas forskning om att arbeta med film ochskönlitteratur i kombination med varandra, främst i inriktningen mot de yngre åldrarna F till 3. Detta ärdärför ett aktuellt område inför fortsatt forskning.

  • 50.
    Andersson, Emelie
    Dalarna University, School of Education, Health and Social Studies, Educational Work.
    Lärares arbete med skönlitteratur och film: En kvalitativ studie om lärares olika sätt att arbeta medskönlitteratur och film och syftet bakom dessa2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt forskning är skönlitteratur och film viktiga inslag i undervisningen, dock har det inte skrivits så mycket om just kombinationen av skönlitteratur och film. Enligt egna erfarenheter är uppfattningen att man inte arbetar något alls med skönlitteratur och film i kombination med varandra.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka på vilka sätt lärare arbetar med skönlitteratur och film. Syftet var också att undersöka om det förekommer någon form av kombination mellan skönlitteratur och film och i så fall på vilka sätt.Metod: Metoden för denna studie var kvalitativa intervjuer, sex lärare valdes ut och intervjuades. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av meningskoncentrering.Resultat: Skönlitteraturen har enligt informanterna en viktig roll för elevernas ordförråd, läsförståelse, läsglädje och fantasi och används därför ganska flitigt. Filmen används i stor utsträckning som förstärkning, variation, introduktion och ibland även som upplevelse. Kombinationen av skönlitteratur och film användes av samtliga informanter minst en gång per läsår, något som är positivt och glädjande eftersom det skrivs fram att det gynnar eleverna och eftersom det är aktuellt i dagens samhälle och därigenom elevernas vardagsliv.Slutsats: Både skönlitteratur och film används i stor utsträckning av informanterna. Skönlitteraturen för att väcka läslust och nyfikenhet och för att förbättra ordförråd och läsförståelsestrategier. Filmen som motivation, variation, förförståelse och introduktion. Kombinationen av skönlitteratur och film förekommer hos alla informanter och i form av att jämföra, diskutera och reflektera det som är viktigt för att nå upp till kunskapskraven

1234567 1 - 50 of 1807
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf