Dalarna University's logo and link to the university's website

Teachers are pivotal in creating safe and efficacious learning environments for ethnic minority students. Research suggests that teachers' multicultural attitudes, self-efficacy, and wellbeing at work may all play important roles in this endeavor. Using survey data on 433 teachers in Belgium, Denmark, Finland, Norway, Sweden, and the United Kingdom, the present study used structural equation models to analyze the paths between teachers' multicultural attitudes and work-related wellbeing (work dedication and exhaustion), and whether self-efficacy mediates these paths. We further investigated how these associations differ between teachers of reception classes for migrant and refugee students versus teachers of multi-ethnic mainstream classes. The results show that positive multicultural attitudes were directly associated with high level of work dedication, but not with work exhaustion. Self-efficacy mediated the association between multicultural attitudes and work-related wellbeing, indicated by both higher work dedication and lower work exhaustion. Concerning the role of teacher's class type, self-efficacy mediated the association between positive multicultural attitudes and work dedication for both types of teachers, whereas the mediation to low work exhaustion was only evident in mainstream class teachers. To conclude, teachers' multicultural attitudes and work-related wellbeing are mediated by self-efficacy and this important link should be acknowledged when designing professional development programs in order to create supportive and competent learning environments for all students.

Previous research shows that enacting a new curriculum is a complex process. Teachers can be enthusiastic and committed to new curricular objectives, but they can also experience frustration and disappointment. Scholars have suggested that teachers who perceive lack of support, or tensions between their personal philosophies and the educational principles underpinning a new curriculum, struggle to enact new curricula in line with their intent. Our purpose in this article is to illustrate how two Physical Education (PE) teachers experienced the enactment of a new official curriculum. An action research approach was used as design of the study. Researchers cooperated with two PE teachers for 18 months. The empirical material consisted of 50 sets of field notes from the two teachers' teaching lessons, transcripts from one semi-structured qualitative interview with both teachers following the completion of the school year. The material also consisted of reflection logs produced by the teachers containing written notes about their experiences of the curriculum enactment. We used literature on educational change (Fullan, M., & Hargreaves, A. (1991). What's worth fighting fore? Working together for your school. Ontario Public School Teachers' Federation) as our theoretical framework. Our findings show that the teachers experienced the curriculum enactment in contradictory ways. Shifting from previous PE practices that focused on sports activities and emphasized teacher instruction, to pedagogical practices informed by the new PE curriculum (including sociocultural perspectives of learning and assessment), led to uncertainty, surprise, satisfaction, as well as distrust. Our findings also showed that the teachers' experiences of the enactment were influenced by perceived gender biases. We argue that teachers' beliefs and the teaching culture were particularly influential dimensions regarding the two PE teachers' experiences of the curriculum enactment. Practitioners and researchers attempting curriculum enactment in the future should pay careful attention to such dimensions, especially given that tensions and uncertainty often occur during any educational change.

Jag har undersökt hur förskollärare beskriver att de stödjer flerspråkiga barn i att utveckla både det svenska språket och deras modersmål. I och med att det befinner sig alltmer flerspråkiga barn i de svenska förskolorna är mitt syfte med studien att ta reda på fem förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barns språkutveckling och vilka verktyg de beskriver att de använder i arbetet med att stimulera barns språkutveckling. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer där jag har intervjuat fem förskollärare som arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat diskuteras utifrån forskning om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. I resultatdiskussionen har även resonemang förts i relation till den sociokulturella teorin. Resultatet visar att förskollärarna menar att barn behöver kunna sitt modersmål så att de kan lära sig eller utveckla ett andraspråk i förskolan. Därför behövs det modersmålslärare som stödjer barnen i att utveckla modersmålet. Förskollärarna beskriver att de använder sig av vardagliga situationer för att stimulera barnens språk.

Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns modersmålsutveckling i förskolan och hur pedagogerna kan hjälpa barnen med sitt modersmål när pedagogerna har svenska som sitt förstaspråk. Studien tar ett sociokulturellt perspektiv på lärande och metoden som använts för att samla in material för studien är kvalitativ intervju med fyra pedagoger från två förskolor. Slutsatsen från studien visade sig att pedagogerna använder olika sätt att stötta och utveckla flerspråkiga barnens modersmål och andraspråkutveckling genom att använda olika uttryckningsformer, till exempel upprepningar, bilder, symboler och kroppsspråk. Pedagogerna lyfter upp också att barnen känner trygghet när pedagogerna använder barnens modersmål, vilket gjorde att pedagogerna lärde sig enkla ord på barnens språk för att underlätta kommunikationen mellan barnen och pedagoger och mellan barn och barn.

I dagens mångkulturella samhälle har många engelskalärare nyanlända elever i sina vanliga klasser. Det är mycket viktigt att synliggöra de utmaningar som kan uppstå i klassrummet och visa olika sätt på vilka läraren kan möta dem. Syftet med denna studie är dels att belysa några av de svårigheter som lärarna med nyanlända elever i sina klasser kan möta under sin ordinarie undervisning när det gäller skrivmoment på engelska, och dels att ta reda på vilka strategier och processer lärare kan använda för att individualisera undervisningsprocessen och övervinna svårigheterna. En empirisk studie innefattande semistrukturerade intervjuer med fem engelskalärare i två olika gymnasieskolor har genomförts. Antalet nyanlända elever har varierat från klass till klass liksom deras kunskapsnivå i engelska. Datamaterialet har delats in i olika kategorier och analyserats enligt en transspråkande pedagogi sk modell som kallas för tresträngsmodellen. Resultatet visade att de flesta av de utmaningar som lärarna står inför ligger i den stora skillnaden i kunskapsnivåerna i engelska språket bland nyanlända elever. Resultatet visade också att de flesta lärare försöker använda elevernas modersmål som en resurs i undervisningen i engelska genom att dela in eleverna i smågrupper med samma modersmål för att gynna språkinlärningen. Avslutningsvis visas transpråkandet vara positivt för elevers språkinlärning.

Syftet med denna studie är att bidra med forskningsbaserad kunskap om huruvida elevernas socioekonomiska status (SES) spelar roll för elevernas prestationer i matematik i grundskolan. Dessutom har studien för avsikt att undersöka hur elevers SES påverkar deras motivation och inställning till matematik. Vidare kommer studien undersöka hur SES i relation med motivation och matematikängslan (ångest) påverkar elevernas prestationer i matematik. I studien används en kvalitativ metod och det empiriska materialet består av intervju med fem matematiklärare som undervisar på olika skolor i områden med olika SES. Studiens resultat är att elever vars föräldrar har hög SES har bättre förståelse av matematik som leder till att dessa elever presterar bättre i matematik. Studien visar även att elever i familjer med låg SES visar en låg självkänsla, vilket påverkar deras prestationer i matematik negativt. Det visas också i studien att elever med låg självkänsla är mer mottagliga för att få matematikängslan, vilket leder till lägre prestationer. Studien tyder på att lärarnas kompetens att skapa goda lärandemöjligheter och föräldrarnas stöd samt engagemang minskar elevernas matematikångest och bidrar till ökad motivation i matematik.

Studiens syfte är att undersöka hur SFI C- och D-elever (studieväg 3) upplever nätbaserad undervisning under Coronapandemin samt vilka erfarenheter eleverna har om arbetet med digitala verktyg och vilka möjligheter och begränsningar nätbaserad undervisning har vad gäller muntlig färdighet. Dessutom vill jag undersöka vilka möjligheter och utmaningar med nätbaserad undervisning jämfört med närundervisning i SFI beskrivs av eleverna. 

Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Här diskuteras de medierande verktyg (digitala hjälpmedel) i form av datorer, ipads och mobiltelefoner samt lärarplattformar såsom Microsoft Teams och Liber Lunis som eleverna använder när de studerar på distans. Med hjälp av perspektivet används även scaffolding (stöttning) på online lektionerna, när en starkare elev hjälper en svagare. 

För att kunna få svar på mina forskningsfrågor använder jag mig av en kvalitativ metod, som ger en fördjupad översikt över elevernas upplevelse av nätbaserad undervisning. Studien genomförs genom fysiska träffar med intervjuer på plats. I denna undersökning deltar sex SFI-elever från kurs C och D (studieväg 3). 

Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade eleverna använder Microsoft Teams och Liber Lunis som digitala hjälpmedel vid nätbaserad undervisning. Samtliga informanter använder sina privata mobiltelefoner och tre av informanterna använder datorer. I resultatet framkommer att fem av sex informanter upplever att det finns flexibilitet och möjlighet att bland annat kunna kombinera sina studier med arbete vid distansstudier, medan en informant bara vill ha närundervisning, eftersom denna studieform fungerar bäst enligt henne. Resultatet visar att informanterna upplever att de får utveckla sin muntliga färdighet i små grupper via ”Break-out rooms”. Resultatet visar också att informanterna anser att de får handledningstid när de behöver det.

Många elever har svårigheter att förstå fysik och det har ofta att göra med avsaknad av grundlig begreppsförståelse. Då fysiken rymmer många ämnesspecifika ord som har andra betydelser i vardagsspråket krävs det att läraren arbetar med elevernas förståelse och användning av fysikaliska begrepp. Studien bygger på intervjuer med fyra fysiklärare och syftar till att beskriva och undersöka lärarnas resonemang vid val av metod för begreppsinlärning samt deras syn på syftet med att utveckla förmågan att använda begrepp och begreppsförståelse utifrån forskning och teori om sociokulturellt perspektiv för språkutveckling. Hur resonerar lärare om sina metoder i begreppsundervisning i fysikämnet på grundskolan? Hur motiverar lärare syftet med begreppsanvändning och begreppsförståelse i fysikämnet? Val av metod vid begreppsinlärning beror på att eleverna inte anses tillgodogöra sig undervisningen enbart via läroböcker utan behöver använda egna ord och aktiviteter för att hålla koncentration och intresse vid liv. Slutsatsen är att det finns olika resonemang för olika val av metoder. Den gemensamma åsikten är att det mest effektiva för att nå flest elever är att variera metoder och använda sig av elevernas eget intresse och vokabulär. Vikten av att lära sig begrepp tidigt för att förstå fysiken betonas, men lärare använder sig av sina erfarenheter i undervisningen istället för att metodiskt undersöka elevernas förförståelse. Studiens resultat är inte generaliserbart men ger information om hur fysiklärare resonerar om metodval och begreppsundervisning.

Detta är en systematisk litteraturstudie som behandlar svensklärarens didaktiska möjligheter och utmaningar gällande hur en lärare kan arbeta normmedvetet i undervisningen kopplat till läsningen och genom de samtal som kan uppstå därefter. Syftet med studien är att utifrån tidigare forskning urskilja hur en svensklärare kan arbeta normmedvetet. För att uppnå syftet har tre forskningsfrågor formats:

• Hur kan svenskläraren arbeta normmedvetet?

• Hur kan svenskläraren arbeta normkritiskt med lärresurser?

• Hur kan svenskläraren arbeta normmedvetet i de samtal som uppstår efter läsningen?

För att svara på frågeställningarna eftersöks och sammanställs relevanta publikationer från början av 2000-talet till år 2023. Studierna visar att skolan präglas av en hierarkisk ordning där det heterosexuella, det vill säga relationer mellan män och kvinnor, utgör normen. Detta är också synligt i lärresurserna som väljs av lärarna. Detta resulterar i att eleverna hamnar i ett underläge i förhållande till svenskläraren gällande valet av lektionsinnehåll, vilket således innebär normöverföringar. För att synliggöra olika normöverföringar kan lärare använda sig av undervisningsstrategier såsom kritiskt förhållningssätt, inkluderingsstrategi och ökad textrörlighet. Vidare kan läraren arbeta med en flerstämmig kommunikation i en trygg klassrumsmiljö, vilket i sin tur kan påverka elevernas självinsikt och deras syn på omvärlden samt minska risken för kränkande yttranden.

En slutsats som vi drar av resultatet är att svensklärare kan ha en medvetenhet kring sina egna normföreställningar och på så vis öka chansen för att kunna inta ett normmedvetet perspektiv i sin undervisning. Vidare behöver lärare vara medvetna om att det förekommer olika maktstrukturer inom skolan och undervisa eleverna i strategier för att kunna synliggöra strukturerna för att på så sätt kunna arbeta utifrån ett normmedvetet förhållningssätt.

The Great Transformation of our time, amalgamating the local with the global demands new modes of governance and management. Increased variety and diversity of the population as well as the complexity of social issues are changing the prerequisites of social sustainability. The aim of this article is to discuss how this transformation strengthens the importance of citizens’ co-creation as regards identification of the problems, measures to be taken as well as the implementation of the same. The article furthermore discusses the role of trans-disciplinary knowledge production and its possible contribution to a socially sustainable development, as well as how current modes of governance influence the room for manoeuver and conditions for co-creation. Three mental shifts are considered necessary. The first relates to the importance of viewing city residents as citizens with rights and responsibilities and not only as customers and consumers. The second concerns the shift of the view what knowledge is and what it could be and the third relates to how the question of power should be conceptualized.

Skolverket (2023) har efter Regeringskansliets (2022) handlingsplan Agenda 2030 fått i uppdrag att stötta svensklärare i deras arbete att främja likabehandling. En del av det främjande arbetet är att öka normmedvetenheten i skolans undervisning. Skolverket (2023) menar att samtliga verksamma aktörer inom skolan ska vara medvetna om att de bör “Reflektera över den egna positionen och vad vi som skolpersonal tar med oss in i verksamheten.” (Skolverket, 2023). I den här enkätstudien undersöker vi hur 25 svensklärare uppfattar att de inkluderar ett normkritiskt förhållningssätt i sin litteraturundervisning. De frågeställningar som vi utgår ifrån är följande:• Vilka kriterier säger de utvalda svensklärarna att de utgår från gällande valet av skönlitteratur?• Hur beskriver de utvalda svensklärarna att de planerar litteraturundervisningen i relation till ett normkritiskt förhållningssätt? I genomförandet av studien har vi den normkritiska pedagogiken som det teoretiska ramverket. Vi har en hermeneutisk metodansats och genom en innehållsanalys identifierar vi viktiga beståndsdelar som resulterar i att besvara våra frågeställningar. Val av metod grundar sig i att vi eftersöker en förståelse för svensklärarnas uppfattningar. Studiens resultat påvisar att samtliga 25 svensklärare anser att deras litteraturundervisning berörs av ett normkritiskt förhållningssätt. Det framkommer att svensklärarna utgår från kriterier så som: betygskriterier, elevgruppen, ekonomi, tillgång till litteratur och tid. Respondenterna lyfter även att det är viktigt att de själva läst den text som eleverna förväntas läsa, vilket bidrar till att vissa lärare bygger upp en egen litterär kanon som de grundar sin undervisning på. Ett flertal av respondenterna menar att det krävs goda relationer mellan lärare och elev för att lämpliga litteraturval ska kunna göras. Resultaten påvisar att det finns kriterier som svensklärarna utgår från när de planerar sin litteraturundervisning. Dessutom har fem teman identifierats när svensklärarna redogör för vilka litterära verk de använder i sin undervisning. Vår slutsats är således att de 25 utvalda svensklärarna anser att de arbetar enligt Regeringskansliets mål gällande främjandet av en ökad normmedvetenhet i skolundervis-ningen.

Syftet med den här studien är att bidra till kunskap om hur förskollärare i förskolan arbetar med konflikt och konflikthantering vid samlingar. Till min undersökning har jag använt mig av olika kvalitativa forskningsmetoder, observation och intervjuer för att få inblick i hur förskolläraren hanterar barnens konflikter. Resultatet visar hur förskollärarna betonar vikten av att kommunicera med barnen, samt att skapandet av goda relationer är avgörande för att förebygga och lösa konflikter. Resultatet visade också att vissa barn klarar av att lösa konflikter på egen hand men att de även behöver stöd och hjälp från förskolläraren i vissa situationer. Min slutsats är att förskollärarnas generella strategier för konfliktlösning är att lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att sedan hjälpa dem att lösa konflikten.

The preschool class has been subject to several policy reforms, which principals and local education authorities are responsible for implementing and evaluating. The aim of this study is to contribute with knowledge about how principals and local education authorities make meaning of the position and organization of the preschool class in relation to these policy reforms and to the existing practices. The method used in the study is interviews with principals and local education authorities and shows how they reason about and relate to various regulatory, normative, and cultural-cognitive elements of governance. The analysis shows that the principals have arguments for three basic positions for the preschool class: a bridge between preschool and primary school, a knowledge oriented position, and a socially oriented position. A key argument put forward by the principals is that the preschool class should be integrated into a continuous primary school organisation. The local education authorities, on their part, interpret the new policy as an ongoing qualification and homogenization process, which affects the preschool class’s position in the education system. 

Syftet med detta arbetes undersökning är att fördjupa kunskapen om hur, när och varförspel används i (modern) språkundervisning samt hur spel påverkar elevernas lärande. Istudien analyserades och diskuterades befintliga hypoteser kring spel som inlärningsredskapi jämförelse med insamlat data av en digital enkätundersökning av 24 språklärare och derasattityder till spelets användning under deras lektioner. Resultatet visar bland annat att spelpositivt kan påverka den kommunikativa förmågan och öka elevernas intresse att lära sigspråket och aktivt delta i undervisningen. Facit av undersökningen är att speletsanvändningsområden är mångfaldiga och att för en lyckad inlärningseffekt kräver spelplanering, målsättning och transparens.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare beskriver traditionella könsroller men också om det i deras beskrivningar går att urskilja olika diskurser och i så fall vilka. Då vi utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är förskollärarnas beskrivningar viktiga för att förstå de diskurser som inom förskolans verksamhet skapas rörande könsroller, då dessa i sin tur påverkar vilka normer och värderingar de barn som där vistas tar till sig och för vidare. Diskursbegreppet är i denna studie ett nyckelbegrepp och vårt resultat kommer att behandlas i en kritisk diskursanalys. Metoden som använts för att samla in för studien relevant data är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I vårt resultat blev en tydlig individdiskurs synlig vilken vi tolkat vara förskolans rådande diskurs och den som styrdokumenten genom sin utformning och innehåll uppmanar till. Vi fann även uttryck för en könsneutral diskurs liksom en gruppdiskurs. Dessa tre diskurser verkar parallellt och tycks många gånger leda till motsättningar i det praktiska arbetet. Detta går i linje med tidigare forskning. Vår studie visar att även de förskolor som har som ambition att erbjuda en könsneutral verksamhet omedvetet tenderar att utgå ifrån en manlig norm. Studien pekar också på att, trots att en individdiskurs är önskvärd, så utformas arbetet med att motverka traditionella könsroller ofta på ett sätt som upprätthåller dikotoma könsroller.

Syftet med vår studie var att belysa pedagogers olika innebörder av begreppet fri lek i förskolans praktik. Vi ville därmed lyfta deras synsätt på och förhållningssätt till den fria leken i förskolans verksamhet. För att nå vårt syfte med studien valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod som innebar att vi intervjuade pedagoger som arbetade i förskolans verksamhet. Detta gav oss en möjlighet att synliggöra vilka olika innebörder pedagoger lägger i begreppet fri lek i förskolans verksamhet. Vi har i denna studie valt att inspireras av diskursanalys som metodansats, det valet grundar sig i att det ger oss möjligheten att få en bredare syn på barns fria lek, och därmed kunna synliggöra flera olika innebörder av begreppet. Det insamlade materialet för studien analyserades utifrån fyra olika teoretiska analysverktyg för att uppnå vårt syfte med studien. Resultatet för denna studie är att begreppet fri lek är brett, komplext och mångsidigt, samt att vi många gånger tror att vi pratar om samma sak när vi egentligen pratar om helt olika saker. En till slutsats vi gör för denna studie är att den fria leken i förskolans verksamhet inte är barns fria lek, det är lek där barnen har större inflytande på val av aktivitet, men den är inte fri från institutionen ramar och regler. Resultatet för studien visar även att barns fria lek får större utrymme i utomhusmiljön i jämförelse med inomhusmiljön.

I denna uppsats har jag haft att syftet försöka tydliggöra hur lärare upplever den praktiska verkligen rörande arbetet med att genomföra delar av skolans uppdrag: att främja demokra-tiska värderingar, förankra de mänskliga rättigheterna samt att motverka främlingsfientlighet. För att kunna göra detta ville jag undersöka vilka möjligheter och hinder lärare, verksamma inom grundskolan, upplevde i sitt arbete med att genomföra denna del av skolans lagstadgade uppdrag.

Som utgångspunkt för att genomföra denna undersökning använde jag följande frågeställning:

Vilka möjligheter och/eller hinder ser grundskolelärare i sitt arbete med att genomföra det lagstadgade uppdraget att främja demokratiska värderingar, förankra de mänskliga rättigheterna och arbeta med värdegrunden i praktiken?

Genom att använda mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samlade jag empiri för att besvara min frågeställning.

Det jag kom fram till, och tillika svaret på min frågeställning var att, lärarna upplevde stora möjligheter att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån sin egen drivkraft och vilja och ibland med hjälp av eldsjälar på skolan. Dock lyfter de fyra stora hinder i detta arbete: avsaknad av strukturer, avsaknad av tid, känslan av att det är ett, av ledningen, oprioriterat arbetsområde och avsaknad av tydlig styrning.

In recent decades, there has been a growing body of research that highlights local education authorities (LEA) as potential contributors to support school capacity building and result development. Despite this, there are few empirical studies that have explored what effects different strategies and policy actions from the LEAs actual have over time. Based on results from a five-year research project in a major Swedish municipality, the aim with this multiyear and multi-level study is to explore the effects of a LEA’s quality management processes of six schools’ capacity building. The results from the study show a clear strengthening of the schools’ improvement agenda, improvement organization and improvement leadership of the six schools. Two LEA strategies can be distinguished as especially important to explain the school improvements: i) systematic and long-term data-based school improvement routines and processes; ii) quality dialogues for monitoring and support. Two conclusions can be drawn: i) the importance for the LEA to be responsive so its improvement strategies are integrated into the schools’ local school improvement system; ii) the importance that the LEA work with multifaceted strategies containing aspects of control and accountability and learning and support. 

Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.

Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett intersektionellt perspektiv ta reda på vilken betydelse kommunikationen har vad gäller barns status, positionering och rollfördelning i en flerspråkig förskolemiljö. För att genomföra undersökningen har observationer som metod använts. Ett intersektionellt perspektiv handlar om att synliggöra korsande maktobalanser utifrån variabler såsom exempelvis kön, etnicitet, klass, sexualitet, ålder och funktionsförmåga. Dessa över- och underordningar i samhället skapas, reproduceras och upprätthålls och görs till så kallade sanningar. Genom makt kan man kontrollera andra människors handlingar. Barn utövar ständig makt och kontroll genom kommunikation med varandra, där de försöker behålla eller höja sin sociala status. De barn som deltagit i undersökningen har överlag lekt flickor för sig och pojkar för sig, där könsöverskridande lek förekommit i liten skala. Pojkarna har i större utsträckning försökt ta sig in i flickornas lek än vice versa. Flickorna har över lag tagit mer plats och haft högre status i förhållande till pojkarna, vilket främst skulle kunna bero på flickornas högre ålder.

Denna studie undersöker vad svenska matematiklärare uppfattar vara vanligt förekommande missuppfattningar hos elever när det gäller elevernas användning och inlärning av bokstavssymboler i algebra, samt betydelsen av lärarnas egna kunskaper om dessa symboler. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra erfarna matematiklärare och den efterföljande analysen baseras i huvudsak på Küchemanns kategoriseringar av bokstavssymboler. Resultaten visar att lärare identifierar tre huvudsakliga typer av missförstånd, nämligen (1) bokstäver som tilldelas specifika värden, (2) bokstäver som uppfattas som objekt och (3) bokstäver med flera betydelser. Lärarna som har varit föremål för intervjuerna understryker vikten av deras egna förmågor att korrekt förklara och använda bokstavssymboler i syfte att effektivt kunna svara mot elevernas vanliga missuppfattningar. De framhäver även strategier såsom visualisering, konkretisering och problembaserad undervisning som centrala för att främja elevers inlärning. Studien bidrar till en djupare insikt om vissa bakomliggande orsaker till problemen att korrekt tillämpa bokstavssymboler samt ger förslag på hur matematikundervisningen kan förbättras genom ökad insikt om bokstavssymbolers olika roller och användningsområden. Studiens resultat kan det understrykas att det är viktigt att lärarutbildningar rustar blivande lärare för de utmaningar som finns inom algebraundervisningen.

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur pedagoger i förskolan resonerar kring och vilken uppfattning de har om arbetet med uppdraget att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Studien har en fenomenografisk ansats där pedagogernas olika uppfattningar har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att pedagogerna uppfattar att de ser och bemöter barnen som individer och att uppdraget handlar om att barnen ska få samma möjligheter oavsett kön. Att ha kunskaper om genus och jämställdhet uppfattade pedagogerna som betydelsefullt i arbetet och att vara självkritisk och medveten om olika förväntningar är en förutsättning för detta arbete.

Det konkreta arbetet med uppdraget gestaltar sig genom att pedagogerna blandar material och organiserar miljön på ett sådant sätt att barnen kan leka över könsgränserna. Vidare så visar resultatet på en uppfattning hos pedagogerna om att barnen behöver få samtala och reflektera över könsroller och könsmönster med hjälp av exempelvis litteratur eller utifrån det barnen säger och gör. En slutsats som kan dras utifrån denna studie är att kunskaper om genus och jämställdhet samt att kritiskt granska sig själv och verksamheten ses som viktiga aspekter i arbetet.

Over the last few years, several studies have suggested that interdisciplinary collaborations in teaching is beneficial to students’ learning process. The Swedish National Agency for Education (Skolverket) encourages Swedish teachers to work interdisciplinary, but the question is if interdisciplinary collaborations could result in higher grades?    This study has found that the 408 students who participated in interdisciplinary collaborations within their science or biology courses have been graded significantly higher than the 474 students who did not. The 408 were also graded significantly higher in their science/biology courses compared to their medium grade in their diploma than the students within the non interdisciplinary course. However, students in high school (gymnasium) programmes that specifically prepared them for university studies were found to have been graded significantly lower in their science/biology courses compared to their medium grade, in their diploma, when their courses included interdisciplinary collaborations.      This study could be interpreted as an indication that interdisciplinary collaborations within general-science or biology courses could affect students’ grades.  

De äldre barnen på fritidshemmet är i fokus i detta kapitel, som behandlar barns lärande vid inkludering av visuella uttryck i den pedagogiska verksamheten. Vi lät elever i tolvårsåldern inspireras att samtala om bilder och multimodala texter via en digital utställningsplats. Det övergripande syftet med vår studie var att stärka barnens förmåga att återkoppla och reflektera kring egna och andras arbeten och på så sätt öka deras förståelse både för bildskapande och för de kunskapsområden som varit föremål för deras studier. Olika temaarbeten har följts under en längre tid - projekt som äger rum i skolans sammanhang men i kapitlet diskuteras som idéer för möjligt samarbete mellan lärare på fritidshem och i skolmiljön. Konkreta exempel från barnens arbete och process varvas i kapitlet med teorier och begrepp in området visuell gestaltning och estetiska lärprocesser.

Syftet med den här studien är att få kunskap om hur mellanstadieelever uppfattar och förstår begreppet hälsa med inriktning på kost, motion och sömn. Undersökningen har en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer med sju elever i årskurs 5–6. Intervjuerna har analyserats genom tematisk analys. Resultaten visar att eleverna har en grundläggande förståelse för begreppet hälsa men att deras kunskapsnivå om olika hälsofaktorer varierar. Eleverna ansåg att undervisningen om kost och motion var bra, men upplevde att undervisningen om sömn var begränsad. De efterfrågade en mer fördjupad undervisning i form av varierade arbetssätt, grupparbeten och mer repetition kring ämnet hälsa. Sammanfattningsvis behöver elevperspektivet stärkas i undervisningen. Genom att utgå ifrån elevers tidigare kunskaper och uppfattningar kan ett mer elevnära innehåll i undervisningen skapas i NO-undervisningen och i andra ämnen som belyser begreppet hälsa.

Stora delar av skolpolitiken har den senaste tiden bestått av ordning och reda med allt fokus på de mätbara kunskapsresultaten. Politikerna framhåller att kunskapsmålen sätts främst och pekar på vikten av att ha höga förväntningar på eleverna, men även ett tydligt pedagogiskt ledarskap och goda relationer mellan lärare och elev samt en gemensam värdegrund och tydliga regler betonas.

Min studie belyser faktorer som kan antas vara avgörande för den studerade skolans prisbelönta framgångar mot främlingsfientlighet och kränkande behandling. Lärarnas värdegrundsarbete genomsyrande det dagliga arbetet Det finns samarbete mellan skolans olika klasser, en tydlig och drivande ledning samt en utveckling av elevhälsoteamet. Jag formulerade två forskningsfrågor som skulle hjälpa mig att få svar på mitt syfte: Vad är det i den utvalda skolans rektor, speciallärare samt några få utvalda elever anser sig ha lyckats med när det gäller skolans värdegrund samt frågan om det finns några viktiga faktorer i värdegrundsarbetet att beakta och i så fall vilka?

För att få svar på mina forskningsfrågor intervjuade jag rektor och en speciallärare samt fem slumpvalda elever i årskurs 6. Resultatet visar bland annat att det finns en röd tråd av syften och medvetenhet i hela verksamheten. Den visar också på stor elevdelaktighet. Man identifierar snabbt konflikter och tar aktivt ställning och försöker göra något åt detta. Skolan hjälper eleverna att hantera konflikter med bl.a. DRACON, ett konflikthanteringsprogram. Skolan synliggör skolans uppdrag, värdegrund, hälsa och lärande tydligt för eleverna. Den visar även på ett stort gemensamt engagemang och kompetens hos lärarna, där alla pedagoger eftersträvar samma sak och i lika hög grad.

Syftet med denna studie är att undersöka hur SO-lärare i åk 4-6 beskriver att de arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom intervjuer med sex olika lärare besvaras studiens två frågeställningar: Hur beskriver SO-lärare i åk 4-6 att de arbetar för att inkludera elever med annat modersmål än svenska och deras tidigare kunskaper i undervisningen? Hur tycker SO-lärare i åk 4-6 att läromedlen i SO-undervisning förhåller sig till det interkulturella perspektivet?Den här uppsatsen utgår från det interkulturella perspektivet. De tidigare forskningarna inom detta ämne har man haft fokus på vilka faktorer som elever med annat modersmål gynnas av. De forskarna som presenteras i detta arbete belyser vikten av att stärka andraspråkselevernas första språk.Resultatet visade att interkulturellt klassrum skapas genom att uppmärksamma och välkomna elevers olika kulturer. Resultaten visade även att lärarna behöver mer kunskap om det interkulturella perspektivet.

Syftet med den här studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på möjligheter och svårigheter med programmering i bildämnet. De frågeställningar min studie ämnar besvara är

Hur beskriver och förhåller sig läraren till programmering i bildämnet?, Vilka möjligheter och utmaningar ser läraren på skolan med programmering i bildundervisningen? och Hur lägger läraren upp sin undervisning? Studien behandlas utifrån dessa frågeställningar i kombination med det multimodala perspektivet och det designteoretiska perspektivet. Undersökningen visar på de intervjuade lärarnas förhållningssätt till programmering i bildämnet och exempel på hur de använder och arbetar med programmering. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarna ser positivt på programmering i bildämnet men att den egna kunskapen om programmering är något som måste utvecklas för att kunna bedriva en bra undervisning.

Den här licentiatuppsatsen behandlar berättade erfarenheter av att vara elev på Språkintroduktion. Programmet är ett av fem introduktionsprogram i den svenska gymnasieskolan och tar emot nyanlända ungdomar i åldrarna 16 till 19 år. Utbildningen på Språkintroduktion har en tyngdpunkt på svenska språket samt andra ämnen som eleverna har behov av att studera. Sålunda ska undervisningen organiseras utifrån varje elevs förutsättningar och behov.

Studien bygger på intervjuer med språkintroduktionselever. Analysen fokuserar följaktligen 22 elevers berättade erfarenheter av att vara elever på Språkintroduktion. Elevernas berättelser blir ett sätt att förstå hur deras erfarenheter av programmet flätas samman med tidigare skol- och arbetslivserfarenheter liksom med tankar om framtiden.

I resultaten presenteras tre teman som framträder i berättelserna.  Det första temat gäller samtliga elever och behandlar erfarenheten av att inte kunna svenska. Det andra temat innefattar vissa elever och synliggör två elevidentiteter som särskilt framträder. Den första av dem handlar om att gå från att vara en högpresterande elev till att vara nybörjare och den andra om att gå från att vara en elev med kort eller ingen skolbakgrund till att äntligen vara elev. Slutligen handlar det tredje temat om hur Språkintroduktion tar form som ett mellanrum.

Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med denna artikel är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att uppkomma i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en ”skolnära avhandling” vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om huruvida forskningen bedrivs av eller för lärare. Begreppet används också inom skolvärlden i ett vidare perspektiv.

Studien har genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer studerat yngre nyanlända elevers upplevelser av undervisning och social tillhörighet. Studiens specifika syfte är att undersöka upplevelser av undervisning och social tillhörighet, hos nyanlända elever i årskurs 4–6, under deras tid i en förberedande klass på en mottagningsenhet.

Studien utgår från en fenomenologisk och hermeneutisk ansats eftersom den bygger på analyser och tolkningar av nyanlända elevers egna upplevelser av undervisning. Studien har också ett sociokulturellt perspektiv på andraspråksinlärning som utgångspunkt.

I studien intervjuades sju nyanlända elever i årskurs 4–6. När intervjuerna transkriberats analyserades de och därefter gjordes en kategorisering av olika teman som tillsammans med studiens frågeställningar utgjorde grunden till studiens resultat.

I resultatet framkommer bland annat att samtliga intervjuade elever uppskattade tiden i den förberedande klassen och ansåg det vara bra att ha påbörjat sin första tid i svenskskola där. Samtliga elever beskriver det också som positivt att få undervisning i olika ämnen i den förberedande klassen men svenska bör fokuseras på säger flertalet elever. Alla elever säger att de hade önskat utökad svenska i den förberedande klassen, dels genom fler lektioner i ämnet svenska, dels genom att tala mer svenska på lektionerna. Eleverna uttrycker ett särskilt behov av att arbeta mer med muntliga övningar. Just muntlig förmåga är också det som eleverna säger vara det viktigaste att lära sig i det svenska språket under den första tiden i svensk skola. De ämnen som eleverna säger vara viktigast att lära sig den inledande tiden är svenska och engelska. Dessa två ämnen ses som basämnen och är viktiga att kunna för att kommunicera med andra människor. Angående sociala förmågor i svenska önskar samtliga elever att de hade fått mer explicit undervisning om fasta fraser samt fått träna på dialoger som de hade kunnat använda vid kommunikation med jämnåriga.

Sammanfattningsvis visar studien att de nyanlända eleverna som intervjuats är positiva till sin tid i den förberedande klassen på mottagningsenheten vilket stämmer väl överens med elevers åsikter i tidigare presenterad forskning. 

Det här arbetet syftade till att undersöka om det är fruktbart att använda Learning study som undervisningsmetod i grundsärskolans matematikundervisning. Learning study bygger på va-riationsteorin som betyder att lärares undervisning ska varieras för att eleven ska kunna ur-skilja det läraren vill visa. Det är en kvalitativ fallstudie där jag genomfört lektioner varav några videofilmats. Elever i grundsärskolan har en medfödd eller förvärvad utvecklingsstör-ning och kan därför behöva längre tid eller fler upprepningar för att lära. Det är därmed inte är sagt att undervisningen behöver vara enformig eller utan variation. Jag har genom litteratur-studier och analyser av lektionerna funnit att Learning study är en metod som kan fungera.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares resonemang om hur de arbetar medoch tolkar begreppen demokrati, delaktighet och inflytande i relation till förskolans yngsta barn,ett till tre år. För att svara på studiens syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åttaförskollärare, som vi sedan har analyserat utifrån Deweys begrepp och kunskapssyn inompragmatismen och tidigare forskning. Den tidigare forskningen visade att de yngsta barnensännu inte utvecklade verbala språk var avgörande för barns inflytande i förskolan då de äldrebarnen ges mer förutsättningar till inflytande än de yngre. Forskningen visade att pedagoger harmakten att avgöra om barn får bestämma eller inte baserat på deras ålder. Däremot visade ävenforskning att barn ska ges möjlighet att få påverka verksamheten. Studiens resultat visar attförskollärarna ser fler möjligheter än utmaningar med förskolans yngsta barn trots att barnenännu inte har det utvecklade verbala språket. Resultatet visar även att barns språkliga förmågaeller ålder inte spelar någon roll i arbetet med demokrati, delaktighet och inflytande. Vi finnerdet glädjande att vår studie kan bidra med kunskap till pedagoger inom förskolan i arbetet medde yngsta barnen som ännu inte har ett utvecklat verbalt språk.

There have been quite a few studies (Helm 2009, Chun 2011, Schenker 2012, Kitade 2012, etc.) regarding the development of intercultural competence through online exchanges. Most of these exchanges, however, are between native speakers and learners of that language. The benefit of such exchanges can be maximized if both parties are learning each other’s language and they both have the opportunity to utilize the languages they are learning during the exchange, but often times, this is not the case.  Byram (1997) suggests that intercultural competence can be assessed using the following components: knowledge, skills, attitudes, and critical awareness.  If ‘intercultural competence’ means not just learning about the target culture, but also about becoming aware of one’s own culture (Liaw 2006), connecting students from different countries who are studying the same target language and culture would be an ideal setting in order for the students to evaluate both their own and target cultures critically. Having learners of a target language from different countries in a virtual classroom also helps create an environment which mimics the language classroom in the target country enabling them to experience studying abroad without leaving their home countries.

It is often said to be difficult or almost impossible for students in distance courses to develop intercultural competence because of the lack of opportunity to study abroad or the lack of an international atmosphere in the classroom (Tyberg 2009). Thus, the goal of this study is to provide opportunities for all students, regardless of their circumstances, to develop intercultural competence.  In this study, a group of intermediate/advanced level Japanese students from a university in Sweden (all distance students) and a group from a university in the U.S. were brought together in a virtual classroom using an online video conferencing system.  Through their interactions and post-seminar reflections, I examined how students develop intercultural competence.

The results from this study show that through interactions with university students from other countries who study Japanese at the same level, the students can gain not only Japanese skills, but expand their horizons and deepen their understanding of another culture as well as of the topics discussed during the meetings thus satisfying each of the criteria in Byram's model. Not everyone has the opportunity to study abroad, but today's technology allows every student to be a part of the internationalization process, develop his/her cultural-literacy and reflect on his/her identity.

In the recent years, both the Swedish National Agency for Higher Education or Högskoleverket (HSV) and individual universities in Sweden have been promoting “internationalization at home.” In an attempt to make it possible for all the students to be part of internationalization regardless of their financial, family and other situations that prevent them from studying abroad, I have brought a virtual international classroom to the students studying Japanese. The initial pilot study was conducted to examine the interactions during online joint-seminars with overseas students. In order to eventually create an ideal virtual classroom environment in an international setting, I focused on finding answers to the following three questions: (1) How do the students from different countries interact during on-line video conferencing seminars? (2) What can teachers do to make the students feel comfortable in such seminars and maximize learning? (3) Do functions such as ‘Chat’ that are available in the video-conferencing system Adobe® Connect™ help improve communication between students from both countries? In the study conducted during the spring 2012 term, I examined the students’ interactions during the joint-seminars using a video conferencing system. I analyzed not only the conversation during the online-seminars but also the chat during the seminars and blog entries as well as comments outside the class to see how they compliment the verbal communication. The positive feedback from the participating students indicates that, through interactions with university students from other countries who study Japanese at the same level, the students can gain not only Japanese skills, but also expand their horizons and deepen their understanding of another culture as well as the topics discussed during the meetings. The success of the initial pilot study implies a great potential in internet-based university education contributing to ‘internationalization at home’.

In the recent years, both the Swedish National Agency for Higher Education or Hogskoleverket (HSV) and individual universities in Sweden have been promoting "internationalization at home." In an attempt to make it possible for all the students to be part of internationalization regardless of their financial, family and other situations that prevent them from studying abroad, I have brought a virtual international classroom to the students studying Japanese. The initial pilot study was conducted to examine the interactions during online joint-seminars with overseas students. In order to eventually create an ideal virtual classroom environment in an international setting, I focused on finding answers to the following three questions: (1) How do the students from different countries interact during online video conferencing seminars? (2) What can teachers do to make the students feel comfortable in such seminars and maximize learning? (3) Do functions such as 'Chat' that are available in the video-conferencing system Adobe (R) Connect (TM) help improve communication between students from both countries? In the study conducted during the spring 2012 term, I examined the students' interactions during the joint-seminars using a video conferencing system. I analyzed not only the conversation during the online-seminars but also the chat during the seminars and blog entries as well as comments outside the class to see how they compliment the verbal communication. The positive feedback from the participating students indicates that, through interactions with university students from other countries who study Japanese at the same level, the students can gain not only Japanese skills, but also expand their horizons and deepen their understanding of another culture as well as the topics discussed during the meetings. The success of the initial pilot study implies a great potential in internet-based university education contributing to 'internationalization at home'.

While many universities offer foreign culture courses as part of their language programs, some of the materials and contents may promote stereotypes and essentialism. Although the definition of “culture” varies depending on field and context, students and teachers in foreign language classrooms commonly perceive culture unconsciously as national culture. Moreover, emphasizing cultural differences, a common practice in such courses, can also result in the formation of stereotypes. 

Many of my students taking courses on Japanese culture are initially fascinated by the surface culture and especially pop culture, including anime, manga, video games, and music as well as food, literature, and language. It is not uncommon for such students to have already formed specific stereotypes or images of Japan from the media they consume. 

This presentation will first introduce various ways of understanding culture. Thereafter, various challenges and initiatives involved in discussing foreign culture(s) with students will be shared using the course related to Japanese culture I teach at a Swedish university as an example. 

Based on previous studies of teaching culture as part of foreign language instruction, my own practice as well as course evaluations by students, I will propose an optimal design for a culture course that does not promote essentialism from the following perspectives: (1) selection of teaching materials presenting various perspectives and encouraging critical thinking; (2) appropriate ordering of topics from deep- to surface-level culture; and (3) learners’ identities. Instead of defining what culture is, teachers can provide opportunities for questioning and discussing how culture is used and what people do with it while deepening students’ understanding not only of Japanese culture but also of the diverse culture that surrounds each student's daily life promoting pluriculturalism.  

Developing intercultural competence has been an important focal point of university education especially in the area of foreign language instruction. In order to incorporate intercultural competence in our Japanese language instruction, we have brought together students studying Japanese from the U.S., Korea and China to join our students studying Japanese in Sweden for online exchanges. In order to create an ideal virtual classroom environment in an international setting, we have examined how students from different countries interact during the online exchanges in Japanese. In this presentation, we will discuss the process, strength, difficulties and potential of such exchanges.

Studien belyser systematiska undersökningar inom montessoripedagogiken. Syftet är att få kunskap om vad montessorilärare anser vara betydelsefullt vid undervisning genom systematiska undersökningar inom NO för årskurs 4-6. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex montessorilärare runtom i Sverige. Syftet med intervjuerna var att besvara studiens frågeställning: Vad beskriver montessorilärare som betydelsefullt vid undervisning genom systematiska undersökningar? Det insamlade materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Därefter kategoriserades materialet utifrån likheter och skillnader för att identifiera mönster. Studien utgår från ett pragmatiskt perspektiv som menar att praktiskt och teoretiskt arbete går hand i hand. Resultatet visar att montessorilärare ständigt försöker anpassa undervisningen efter elevens behov och förutsättningar. Hur det arbetas varierar dock beroende på elevantal, tid, erfarenhet och miljö. Trots lärarnas medvetenhet om vikten av att arbeta praktiskt i NO-undervisningen var det dock några som poängterade att bristen på tid var orsak till att de inte arbetade praktiskt i den utsträckning som de önskade.

Studien handlar om att använda modersmålet som en resurs i matematiklärandet. I den tidigare forskningen har det sagts att det är positivt med kodväxling och två olika språk i matematikundervisningen då de flerspråkiga eleverna får chansen att använda sitt modersmål. Dock har det sagts att detta kan hämma matematikutvecklingen hos dessa flerspråkiga elever. I den tidigare forskningen har det framkommit att språket som matematikundervisningen sker på är väldigt viktigt för flerspråkiga elevers matematiklärande, speciellt när man arbetar med textuppgifter. Studiens syfte är att belysa varför samt på vilka sätt elever som inte har modersmål som svenska kan använda kodväxling som en resurs i matematikundervisningen. Frågeställningarna lyder så här: På vilka sätt används kodväxling som en resurs i matematikundervisningen för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik? Varför används kodväxling i matematikundervisningen för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik?Metoden som användes i denna studie var en kvalitativ metod som innehöll strukturerade observationer samt semistrukturerade intervjuer. Lärarna som var deltagande var två olika matematiklärare som observerades och intervjuades. Det skedde en observation och en intervju med varje lärare. Studiens resultat har visat att det fanns olika tillfällen och olika orsaker där kodväxling kunde användas i matematikundervisningen för att elevernas matematiklärande skulle främjas. Båda lärarna var ense om att språket är väldigt viktigt för elevernas matematiklärande. Dock har det visat sig att lärarna var oense huruvida man borde använda modersmålet i undervisningen eller inte. Dessutom framkom det av resultatet hur anpassningar för flerspråkiga elever skedde.